Industriarbetarnas tidning

Volvos värsta kris någonsin

20 maj, 2008

Skrivet av

DA-ANALYS: Volvo Personvagnar står inför sin värsta kris någonsin. Försäljningen sjunker, förlusterna stiger och i bakgrunden styr en utfattig amerikansk ägare med egna, halvtomma fabriker dit delar av Sverige-tillverkningen skulle kunna flytta.

Gårdagens besked att Torslandafabriken skulle gå ner från treskift till tvåskift var knappast oväntat. De signalerna kom redan i februari då det stod klart att Volvos försäljning dalade.

Det oväntade var snarare sättet som nerdragningen offentliggjordes på. Facken fick beskedet via media, inte vanligt på Volvo där ledningen alltid varit noga med att informera facket om förändringar i produktionstakt.

En ny, hårdare attityd från ledningen? Eller ett tillfälligt avsteg från rutinerna som tecken på plötslig frustration?

Hårdare tider väntar Volvo Personvagnar och dess 25 000 anställda.

Kallduschen kom för någon månad sedan då Volvos ägare Ford för första gången särredovisade Volvos resultat för det första kvartalet. Minus 884 miljoner kronor. Jämfört med plus 550 miljoner för ett år sedan.

Ford-ledningen i Detroit avkrävde en åtgärdsplan av Volvochefen Fredrik Arp. Men hans första plan hamnade i papperskorgen. Hårdare tag efterlyses nu.

Det finns tre akuta orsaker till Volvos problem.

1. Dollarkursen. Volvo går runt när dollarkursen ligger runt 7:50 kronor. I dag skvalpar den runt 6 kronorsnivån, ibland under.

2. USA-marknaden. ”Den har kollapsat”, förklarar Fedrik Arp i dagens Göteborgs-Posten. USA köper en fjärdedel av Volvos produktion. I fjol backade efterfrågan från USA med hela 9 procent.

3. Dyrare råvaror. Inköp av exempelvis stål, olja och metall blir allt dyrare.

Till det ska läggas ett otidsenligt modellprogram med törstiga bilar. Volvo har knappast lyckats profilera sig med någon miljövänlig bil, där ligger konkurrenterna långt före.

Enligt Fredrik Arp innebär sjunkande dollar och dyrare råvaror att kostnaderna för företaget stiger med hela 13 miljarder kronor om året. Att kompensera detta med att ta ut högre pris på bilarna låter sig inte göras. I synnerhet inte på den viktiga USA-marknaden där företagen tävlar med frikostiga rabatter.

Amerikanska marknaden har säckat ihop förr. Och då har det alltid spekulerats i att Volvo skulle flytta tillverkning dit utan att något hänt.

Den diskussionen förs även nu. Skillnaden mot förr är att nu har Volvo Personvagnar en amerikansk ägare med egna halvtomma fabriker. Det betyder inte att man kan flytta tillverkning från en dag till en annan över länderna. Volvo är fastvuxen i den europeiska och framförallt västsvenska leverantörsmyllan som förser Torslanda och belgiska Gent med komponenter.

Men under åren har Volvo växt samman med Ford. Volvo delar allt mer med Fords bilar, vilket – teoretiskt – skulle göra det lättare att på sikt börja tillverka Volvo i USA. Men det är ett scenario för några år framåt och har inget med dagens volymsänkning med färre producerade bilar att göra.

Volvo måste brottas med två frågor: Hur ser framtiden ut efter 2012 då dagens modeller ska ersättas med nya? Hur ska företaget klara sig fram till 2012?

Två frågor och två parallella diskussioner där sista ordet tillfaller en ägare som inte har några pengar och som kanske, när allt kommer omkring, egentligen inte alls vill äga Volvo.

Krafter inom Ford vill sälja Volvo för att få in pengar till det sargade moderföretaget. Men Fordledningen har motsatt sig försäljning. Än så länge.

Klart är att Volvo Personvagnar skulle kunna säljas till betydligt lägre pris än vad Ford köpte för. Ford betalade över 50 miljarder kronor. Nyligen skrev man ner värdet på Volvo till hälften, 25 miljarder.

Volvos värde varar, hette det i den gamla reklamen. Frågan är: varar värdet till 2012? Och sedan?

Frågetecknen – och oron – hopar sig kring Volvo Personvagnar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?