Lågbetalt svartarbete. Slavliknande förhållanden. Ändå skickade flera arbetsförmedlingar gratis arbetskraft till tvätterierna.
Ett tvätteri i Järfälla som utnyttjade papperslös arbetskraft behövde bara betala drygt halva lönen till Ernesto Saaverda som skulle jobba på lönebidrag. Resten stod skattebetalarna för.
Arbetsförmedlingen brydde sig inte om att undersöka hans arbetsplats.
Stureplansgruppens tvätteri försågs i sin tur med gratis praktikanter.
I ett samarbete mellan Botkyrka kommun och arbetsförmedlingen skulle åtta arbetslösa få erfarenhet och chans till ett jobb. Praktikplatserna på tvätterierna hade vaskats fram av arbetsförmedlingen.
Men redan efter en vecka på tvätten protesterade två kvinnor mot arbetsmiljön, berättar Oili Mononen, som var ansvarig för yrkesintroduktionen på kommunen.
– Det saknades varmvatten och det sprang kackerlackor över väggarna. De andra blev ju rädda när de hörde det. Jag beslutade att vi inte skulle använda oss av den tvätten.
Hon gjorde själv ett besök på tvätten.
– Fikarummet liknade ett gammalt förråd och korridoren var belamrad med gammal bråte. Jag skulle inte vilja jobba där.
Kent Almqvist, sektionschef för arbetsförmedlingen i Haninge, säger att arbetsgivare ska kontrolleras bland annat genom arbetsplatsbesök, att rådfråga det lokala facket och Skatteverket. Men om något av detta gjordes med Tegnertvätten kan han inte svara på.
Vad säger du om att arbetsförmedlingen med skattemedel subventionerat en verksamhet där anställda tjänat 35 kronor i timmen svart?
– Ja, vad ska jag säga, jag kan ju bara hålla med dig om att det låter förfärligt. Men samtidigt måste också du förstå att när man går ut till en arbetsgivare med en arbetssökande, och kontrollerar på det sätt jag tidigare nämnde, då går vi in med en praktik.
Men du säger ju att du inte vet om ni har gjort någon kontroll?
– Nej, det vet jag inte.
Om myndigheten sedan Tegnertvätten startade år 1993 försett tvätteriet med ytterligare gratis arbetskraft vill arbetsförmedlingen inte berätta.
Enligt en tidigare dom i Regeringsrätten är sådana uppgifter sekretessbelagda.
Detta gör att allmänheten har mycket liten chans att kontrollera hur mycket skattepengar arbetsförmedlingar ger bort till oseriösa arbetsgivare, eller hur många arbetssökande som hänvisas till en arbetsplats med förfärliga villkor. Arbetssökande som säger nej kan straffas med sänkt a-kassa.
Arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö tycker att sekretessen är anmärkningsvärt eftersom demokratin bygger på en offentlig kontroll av hur skattefinansierade verksamheter bedrivs.
– Arbetsförmedlingen hanterar stora summor pengar helt utan kontroll.