Industriarbetarnas tidning

”Vi är bankernas guldtacka”

4 november, 2008

Skrivet av

Bankerna tjänar storkovan på sina kunder. Sedan förra finanskraschen har de fyra storbankerna dragit in 1 453 miljarder kronor – bara på räntor och avgifter.

Beloppet motsvarar statens utgifter för barnbidrag i 62 år, föräldraförsäkring till alla småbarnsföräldrar i 49 år eller kostnader för flyktingmottagning i 248 år.

När de svenska bankerna krisade för femton år sedan ryckte staten ut och garanterade banksystemet.

Sedan dess har de fyra storbankerna – Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB – tjänat stora pengar på sina kunder.

Margareta Eriksson-Liljedal, tryckare i Helsingborg, är en av dem. Hon är upprörd över bankernas vinster och hur de tjänar stora pengar på hennes familjs och andras huslån.

– Vi är som en guldtacka för bankerna, säger hon.

Den viktigaste inkomstkällan för en bank är räntan. Inkomsterna från räntorna har ökat dramatiskt under de senaste femton åren, visar Dagens Arbetes sammanställning.

Bankerna har också utvecklat en allt viktigare inkomstkälla: provisioner. Alltså de avgifter vi betalar när vi köper fonder, aktier, obligationer med mera.

Tillsammans har ränteinkomster och provisioner stärkt de fyra bankernas kassa med 1 453 miljarder sedan förra bankkrisen. Pengar som kunderna betalat.

– Javisst, det är alltid kunderna som betalar, säger Mats Larsson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Att de svenska bankerna hittills klarat sig så bra beror enligt Mats Larsson på att förra finanskrisen lärde dem en läxa. De har inte tagit lika stora risker som de amerikanska. Och de har sett till att tjäna bra med pengar på räntor och provisioner.

– Ränteinkomsterna är oerhört viktiga för en bank. Det är räntorna som ger den största inkomsten.

Den bank som i fjol tjänade mest på att utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan är Nordea. Räntenettot på 39 miljarder kronor kompletterades med ett provisionsnetto på nära 11 miljarder.

– Det som gör svenska banker stabila är att vi har bra balans mellan in- och utlåning, säger Helena Östman, presschef på Nordea.

Skillnaden mellan in- och utlåningsräntan är inte anmärkningsvärt stor, säger hon. Utan tvärtom.

– Den är historiskt rekordlåg och låg i internationell jämförelse.

Läs också Dagens Arbetes granskning av vad bankerna tjänat sedan bankkrisen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?