Industriarbetarnas tidning

Bilkrisen liknar inte varvskrisen

16 december, 2008

Skrivet av

DA-ANALYS: Inga statliga pengar till en döende bilindustri, manar motståndarna till statligt ingripande i bilindustrin och hänvisar till det misslyckade varvsstödet. Samtidigt kommer uppgifter om att Saabs Trollhättefabrik är mer kostnadseffektiv än de tyska GM-fabrikerna. Det är något som inte stämmer.

Varför stödja företag som inte kan sälja sina produkter, undrar stödmotståndarna och hänvisar till alla de miljarder staten slängde ut på varven.

Underförstått: bilindustrin är som varvsindustrin. En döende dinousarie.

Men det finns många viktiga skillnader mellan dagens bilkris och 1970-talets varvskrasch.

I mitten av 1970-talet fanns 39 000 anställda i svensk varvsindustri, som var världens näst största efter den japanska.

De svenska varven hade medvetet valt att inte nischa in sig på specialfartyg.

I stället infördes line-baserad tillverkning för att kunna tillverka stora båtar i serieproduktion. Ungefär som om svensk bilindustri hade satsat på osofistikerade, enkla, lättproducerade volymbilar – alltså motsatsen till de lite snobbigare premiumbilar de har ambitionen att tillverka.

Svensk varvindustri satsade på bulk- och tankfartyg – en ensidig inriktning dåvarande Metall tidigare hade kritiserat på 1960-talet. Facket förordade i stället ökad satsning på nischade båtar som isbrytare och passagerarfartyg.

I mitten av 1970-talet kom verkligheten ifatt de svenska varven. Japaner och koreaner producerade båtar som kostade 30-40 procent av de svenska fartygens tillverkningspris. Den svenska varvsnäringen slogs ut.

Det var då staten ryckte ut och betalade fortsatt tillverkning av fartyg som inte kunde säljas. I bohusländska fjordar stod de osäljbara fartygen uppställda på rad. Vilket kostade skattebetalarna minst tio miljarder kronor.

Ingen kräver i dag att svenska staten ska betala Volvo Personvagnar och Saab Automobile för att tillverka osäljbara bilar i väntan på kunderna.

De som kräver någon form av statligt ingripande i dag talar om övervintring, överbryggning, garanterad kreditförsörjning. En tillfällig undsättning i väntan på nya, starkare ägare än Ford och General Motors. Under överbryggningstiden ska satsningar på forskning och utveckling genomföras i syfte att vässa premiumprofilen ytterligare. Inte mycket som påminner om 1970-talets utsiktslösa varvsstöd, alltså.

Vid 1970-talets mitt var det svensk varvindustri som kollapsade, inte världens. Världen köpte japanska och koreanska båtar. Idag är det inte bara svensk bilindustri som knäar, utan hela världens. Bilförsäljningen rasar i hela världen.

Hela bilbranschen har säckat ihop till följd av kreditkrisen. När banker inte medger några billån säljs inga bilar.

Raset för de bägge svenska biltillverkarna är – som för de flesta andra biltillverkare – mer eller mindre förödande. Dagens försäljningssiffror visar på ett 45-procentigt ras för Saab och 30-procentigt tapp för Volvo i november på den europeiska bilmarknaden.

Men de svenska biltillverkarnas tapp beror inte – som varvkrisen – på en kostnadskris, att de skulle vara dyrare att tillverka än konkurrenternas. Tvärtom visar uppgifter i dag att de svenska bilfabrikerna är förhållandevis billiga att producera i.

Saab är den kostnadseffektivaste bilfabriken i General Motors Europa visar det sig. 2 000 kronor billigare per producerad bil än i tyska Opel-fabrikerna, enligt interna uppgifter i GM.

Trollhättan och Torslanda är inte som de gamla varven. De är vältrimmade bilfabriker med panka ägare.

Varven blev utkonkurrerade av japaner och koreaner. I dag dras Toyota och Hyundai ned i kristräsket. Sjuttiotalet är inte tillbaka.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?