Industriarbetarnas tidning

”Det gör ont i sågverks­branschen”

27 januari, 2009

Skrivet av KJELL JOHANSSON

DA-ANALYS: Sågverksindustrin har stark framtidstro. På längre sikt. Nu däremot duggar varslen tätt och anställda sägs upp på löpande band. Här – om någonstans – skulle alla tjäna på någon form av permitteringslön.

Det gör ont i sågverksbranschen, konstaterar Krister Rosén, ombudsman i Skogs- och Träfacket. Sågverken anpassar sig för att rida ut lågkonjunktur och finanskris. Och fler offer väntar.

– Man måste minska lagren på åtskilliga håll, det är fullt på brädgårdarna, men det går inte att ta bort en anställd här och en anställd där. Man kan inte använda osthyvel i sågverken.

I stället handlar det om att byta driftformer, ta bort skift och omstruktureringar. Och det håller man på med för fullt.

Rörvikskoncernen med en produktionskapacitet på 950 000 kubikmeter sågade trävaror nästan halverar sin tillverkning. Södra, med 10 sågverk, drar också ned produktionen och går från 900 till 800 anställda.

Neddragningarna i Södra kommenterar företagets presstalesman Per Braconier så här:

– Vi gör det vi tror är nödvändigt, vi anpassar produktionen till minskad efterfrågan under en begränsad period. Men trä som material har en livskraftig framtid, i många sammanhang.

Häromdagen meddelade Södra att dotterbolaget Gapro förvärvat Wernerträ, som är Skandinaviens största lövsågverk. Södra satsar mer medvetet på lövträ. Ett strategiskt val, enligt Södras egen beskrivning.

Södra både bromsar och gasar. Medan Holmen senarelägger det planerade sågverket i Braviken intill pappersbruket. Men bara med ett halvår. Skandinaviens största sågverk ska vara igång andra halvåret 2010 och tillverka 750 000 kubikmeter sågad gran.

I förhållande till omvärlden är kronkursens utveckling klart positiv för sågverken.
I praktiken har det skett en fortlöpande devalvering genom att kronan tappat 15 procent i värde mot trävaruexportörernas viktigaste konkurrentländer.

Men fallande priser för sågverkens produkter innebär att de flesta har röda siffror eller kring noll, konstaterar Bertil Stener, direktör i Skogsindustrierna.

Sverige säljer 70 procent av sågverkens produkter utomlands. Svensk export påverkades redan i ett första steg av att den amerikanska bostadsbyggandet stagnerade.

Den amerikanska bolånekrisen sänkte sedan byggandet helt. Det skvätte över på marknaden i Europa. När även finanskrisen spred sig som en farsot till Europa och ut över världen ströps efterfrågan på sågade trävaror ytterligare.

Till Nordafrika säljer sågverken fortfarande bra. Efterfrågan från Asien, som sågverken hoppades förbli intakt, har börjat visa svaghetstecken.

Under 2008 minskade produktionen med 9-10 procent. Enligt en grov bedömning av Skogsindustrierna faller den med ytterligare 10 procent i år. Bortåt 800 anställda i sågverksindustrin har varslats eller berörs av neddragningar under 2008 och hittills i år.

Det blir troligen en orolig vår, med ytterligare anpassningar och minskande produktion. Vi kan nog också räkna med fler nedläggningar av anläggningar. Det är i sig en process som alltid pågår men den fördjupas i den unikt besvärliga situationen.

Branschen kämpar för överlevnad genom anpassning. Mitt i all osäkerhet som präglar branschen just nu finns också en påtaglig framtidstro. Företagen omstrukturerar och genomför investeringar. Man förbereder sig för omstart.

Men fram till dess gör sig företagen av med sin viktigaste resurs: De anställda.

I stället borde en industrigren som kännetecknas av framtidstro kunna behålla sina anställda. Det är rimligare att satsa på deras kompetens än skicka ut dem i arbetslöshet.

Men samhället har inga sådana stödformer. Och den politiska majoriteten är så begränsad av sina nyliberala teorier att de inte kan göra det som bör göras.

När vändningen kommer är det fara värt att sågverksindustrin – bland andra – tappar fart gentemot omvärlden.

Det är sorgligt, för de berörda men också för Sverige som industrination.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.