Industriarbetarnas tidning

Sökes: alternativ till uppsägning

15 januari, 2009

Skrivet av

DA-ANALYS: I Europa betalar staten permitteringslön – men inte i Sverige. Här varslar vi i stället. Trots fackets protester tog den socialdemokratiska regeringen bort de statliga bidragen till permitteringslönerna 1995. Men frågan är om de hade haft någon effekt i dag.

När dåvarande socialdemokratiske arbetsmarknadsministern Anders Sundström talade för att permitteringslönesystemet skulle avskaffas väckte det ont blod i fackliga kretsar.

Några fackliga riksdagsledamöter, däribland metallarbetaren Sven-Åke Nygårds, argumenterade emot sin arbetsmarknadsminister.

1995 var regeringen i full färd med att sanera de sargade statsfinanserna som befann sig i ett uselt tillstånd efter den plågsamma krisen några år tidigare. Med slopandet av permitteringsstödet skulle staten spara uppåt en 300 miljoner kronor om året.

Nygårds och facket svarade: besparingen blir högst 50 miljoner.

En facklig företrädare som opponerade sig mot regeringen var LO:s dåvarande avtalssekreterare – och sedermera arbetsmarknadsministern – Hans Karlsson. I dag säger han:

– Vi tyckte att det var jätteknäppt och kontraproduktivt av regeringen. Det utvecklade sig till det allra hetaste av rosornas krig, alla kategorier.

”Rosornas krig” kallades motsättningarna mellan fackföreningsrörelsen och socialdemokratiska partiet under 1980- och 90-talet.

För LO fanns det skäl att opponera sig mot avvecklingen av permitteringslönesystemet. Fördelen med systemet, ansåg man, var att staten stod för en solidarisk finansiering.

– En rationell försäkringslösning där företag gavs chansen att övervintra, säger Hans Karlsson.

Fackets protester bet inte på regeringen.

– Vi fick inget som helst gehör. Bara ett krasst besked att ”det spelar ingen roll vad LO säger”.

Hans Karlssons dom är hård.

– Den här delen av krishanteringen var den mest brutala. I detta avseende fanns det inte mycket till eftertanke i regeringens ekonomiska sanering.

Permitteringsbestämmelser har funnits länge. I Saltsjöbadsavtalet reglerades de för första gången och Metall slöt ett eget avtal med Verkstadsföreningen 1964 (som fortfarande gäller och som innebär att företaget står för hela kostnaden).

Det system som gick i graven 1995 infördes tio år tidigare efter en uppgörelse mellan arbetsgivarorganisationen Saf, LO och staten.

De tre parterna kom överens att avsätta 0,05 procent av arbetsmarknadsfondens tillgångar till ett myndighetsutövande bolag, IUP (Institutet för utbetalning av partsavtalade ersättningar).

Där fanns pengarna som betalades ut när företag tillfälligt krisade. Inga större summor betalades ut. Under de tio åren utbetalades i snitt 75 miljoner kronor om året. Största utbetalningen på 200 miljoner kronor gjordes under nittiotalskrisens värsta år, 1992. Särskilt stort var behovet inom verkstadsindustrin. Av de 58 600 personer som fick permitteringslön det året fanns nästan hälften inom verkstadsindustrin.

Den som permitterades fick full lön. Företaget stod för 45 procent, statsbidraget täckte ytterligare 45 procent. Resterande 10 procent stod arbetsgivarna för som kollektiv, via en insamlingsmodell.

Det visade sig snart att Saf ville lämna modellen.

Modellen hade sina fördelar. Systemet tillät exempelvis företag att gå ner på fyradagarsvecka och permittera de anställda den femte dagen. På så vis kunde man dryga ut på permitteringspengarna under en längre tids nedgång.

Högst 30 ersättningsdagar per år var tillåtet. Meningen var att pengarna skulle betalas ut till företag som befann sig i en tillfällig svacka. Förutsättningarna för att få stödet var att nergången var kortvarig.

Gårdagens permitteringslönemodell skulle knappast ha hjälpt mycket i dagens omfattande kris. Villkoren för att permitteringslön skulle utbetalas var ju att nedgången var tillfällig.

Exemplen från Europa där de anställda permitteras har en stor fördel: de anställda finns kvar den dag konjunkturen vänder. Att nyrekrytera tusentals arbetare när uppgången drar igång kostar tid och pengar. Men det är just det som gäller i Sverige i dag. Varsla och säg upp.

Därför gäller det att hitta en ny modell. IF Metall har föreslagit arbetsmarknadsutbildning på företagen som alternativ till varsel. Samhället skjuter till a-kasseersättning, företagen fyller på med resten av lönen och får behålla personalen som utbildas. Ungefär som Volvo-chefen föreslagit.

Men statsminister Reinfeldt tycker att AB Volvo med sina miljardvinster kan bekosta utbildningssatsningar själva.

Visst, AB Volvo har med sina lastbilar, anläggningsmaskiner och bussar de senaste fem åren gått med 75 miljarder kronor i vinst. De har delat ut cirka 30 miljarder till aktieägarna. Företaget har därutöver investerat drygt 40 miljarder i sina fabriker. Höga vinster, mycket till aktieägarna, ännu mer till investeringar – det är väl så kapitalistiska, vinstmaximerande företag förväntas uppträda.

De goda siffrorna till trots, vad som är allvarligt för företaget i dag är det negativa kassaflödet. Med andra ord: det försvinner mer pengar ut än vad som kommer in.

Kassaflödet – inte historiska vinster – påverkar företagets soliditet, alltså dess långsiktiga förmåga att stå emot påfrestningar. Den som har ett negativt kassaflöde lockar knappast några investerare. Och får knappast heller några krediter från njugga banker.

Om enskilda företag – där de flesta i dag har negativa kassaflöden – förväntas fixa utbildningssatsningar själva blir det inte många som kommer till skott. Därför fortsätter jakten på en ny modell. En modell som hanterar människor som det dyrbara humankapital som det nyindustriella kunskapssamhället säger sig bygga på.

Alternativet är det redan kända: fortsatta varsel.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Opinion

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

Skulle Boden bota min resångest?

Skulle Boden bota min resångest?

Den värsta resfebern lugnas av ett nattåg mot Norrland, skriver Anneli Jordahl.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

Brukspatronen har satt kniven i det sista av Malmbergets levande kulturscen, skriver musikern Johan Airijoki.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.