Industriarbetarnas tidning

Unikt krisavtal hindrar utpressning

2 mars, 2009

Skrivet av

DA-ANALYS. Ekonomin rasar och raset går förskräckande fort. Ett handslag mellan IF Metall och arbetsgivarna ska dämpa antalet varsel. Ett unikt avtal i en unik tid. Ett krisavtal som också värnar kollektivavtalet och slår tillbaka mot kraven på lönesänkningar.

Vad IF Metall gjorde i dag var egentligen att teckna ett ettårigt tillfälligt avtal om kollektiv deltid.

Under ett år ska företaget och det lokala facket kunna komma överens om att gå ner i arbetstid och att lönen minskar i proportion till den sänkta arbetstiden. Men det finns en gräns. Sjunker arbetstiden under 80 procent utgår ändå minst 80 procent av lönen, inklusive tillägg.

Detta betyder inte att IF Metall gått med på några lönesänkningar. Det har inte skett någon lönesänkning per arbetad timme såsom det regleras i kollektivavtalet.

Avtalet motiveras av krisen. Det finns hur många siffror som helst på krisens omfattning. 34 000 arbetslösa IF Metall-medlemmar idag kan vara runt 70 000 till sommaren.

Eller fredagschocken i förra veckan: den samlade produktionen av varor och tjänster rasade med nära 5 procent sista kvartalet i fjol.

BNP-fallet har varit allvarligare bara en enda gång tidigare under efterkrigstiden: första kvartalet 1993. Det var efter att svensk ekonomi utsatts för ett sällsynt skadligt experiment med fasta växelkurser i en värld med fria kapitalrörelser.

Samtidigt gick svensk industri igenom ett stålbad som skulle lägga grunden till slimmade högproduktiva arbetsplatser. 1970- och 80-talens devalveringar och jättevinster hade skapat ett behagligt drivhusklimat för företagen. Samtidigt rasade produktiviteten i botten. Konkurrenskraften urholkades.

Med 1990-talskrisen rationaliserade företagen med järnhand. 200 000 industrijobb försvann.

Ut ur den krisen kom en slimmad industri byggd på magra organisationer, välrustade för just in time-samhällets krav på snabba leveranser. I den industrialiserade världen har de senaste tio–femton årens produktivitetsmästare varit Sydkorea och Sverige.

Jämfört med förra krisen är läget annorlunda nu.

Nu finns inga ”överbemannade” organisationer som behöver bantas. Den del av arbetsstyrkan som parerar upp- och nedgångar – de visstidsanställda och de inhyrda i bemanningsföretagen – de smög ut bakvägen redan i början av krisen utan att det gav några rubriker.

Kvar på företagen finns kärnan av anställda. En värdefull kärna människor som växt i kompetens, som utför avancerade arbetsuppgifter och som de flesta företag skulle vilja behålla. Att varsla, säga upp och sedan försöka få tag på rätt personer när konjunkturen vänder är ett tidsödande, kostsamt och trubbigt system som knappast tilltalar företagen. Att söka kunnig personal när konjunkturen rusa uppåt igen är knappast någon önskesits för personalchefer.

Därför hade arbetsgivarna intresse av teckna avtalet med IF Metall.

För IF Metall finns flera tunga skäl till att få till stånd krisavtalet.

Först och främst skyddet av medlemmarna. Att få behålla jobbet och samtidigt kanske få ta del av utbildning till 80 procent av lönen är naturligtvis något helt annat än att slängas ut i arbetslösheten med 50-60 procent i kompensation från a-kassan.

Det andra tunga skälet handlar om försvaret av kollektivavtalet.

Den 1 april finns på flera tunga avtalsområden en pott på 2,8 procent plus löneöversyn på 0,8 procent att förhandla om lokalt. Det är tredje steget i det treårsavtal som löper ut om ett år.

Utifrån landet har det tisslats och tasslats om lokala avsteg från kollektivavtalet. Fackklubbar pressas av arbetsgivare som hotar med varsel om inte facken går med på eftergifter.

Men det nya krisavtalet försvårar den typen av utpressningar eftersom avtalet ger företagen möjlighet att övervintra utan att sätta press på kollektivavtalen. De lokala klubbarna kan nu peka på den centrala krisuppgörelsen om arbetsgivaren kräver olika typer av gratisarbete.

Ett helt och respekterat kollektivavtal är det minsta IF Metall måste ha med sig in i den kommande avtalsrörelsen. Den befarar att bli besvärlig nog ändå. För då, om inte förr, kommer arbetsgivarna med största sannolikhet att åter lansera möjligheten att göra lokala avsteg från kollektivavtalet – det som arbetsgivarna i den senaste avtalsrörelsen kallade för ”öppningsklausuler”.

Texten korrigerad 2 mars 2009.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.