Industriarbetarnas tidning

GS vill täppa till polskt kryphål

7 september, 2009

Skrivet av ANDERS ELGHORN

Ett företag som vill skicka personal till annat EU-land, exempelvis för skogsvård, måste bevisa att det bedriver verksamhet i hemlandet under minst fyra månader om året. Det bryr sig inte myndigheterna i Polen om.

Därför har Polen anmälts till EU-kommissionen av GS och Sveriges ledamot i EU:s parlament, IF Metallaren Olle Ludvigsson.

Ett nyckelbegrepp som fått stor betydelse i debatten om utländsk arbetskraft är blankett E 101. Om ett företag i ett annat EU-land vill skicka personal till exempelvis Sverige måste det begära ett intyg från de egna myndigheterna.

För att få intyget måste företagen/arbetsgivarna kunna visa att de bedriver verksamhet i hemlandet under minst fyra månader om året. Annars får de inte E 101-beviset och kan inte lagligen skicka plantörer och annan personal utomlands.

De polska myndigheterna driver en egen linje. När polska bemanningsföretag vill skicka folk för att plantera svenska hyggen nöjer de sig med att företagen driver verksamhet i Polen under två månader om året.

Det skriver den polska Försäkringskassan uttryckligen i ett mejl till GS, som redovisas i den nyligen publicerade rapporten ”Det gröna guldet – och vilda västern i den svenska skogen”.

Där finns alltså, enligt GS, ett kryphål som polska bemanningsföretag kan utnyttja.

Det strider direkt mot EU:s regler. Därför anmälde GS och EU-parlamentarikern Olle Ludvigsson, tidigare IF Metalls klubbordförande på Volvo, Polen till EU-kommissionen strax före sommaren.

Än har inget hänt i EU sedan anmälan togs emot, berättar Ludvigsson nu. Han konstaterar bara att kommissionen knappt har kommit i ordning ännu efter EU-val och sommarsemestrar.

Ett resultat skulle kunna bli att EU:s kommission kräver att Polen rättar till felet och ber om ursäkt. Om Polen vägrar kan det bli ett ärende för EU-domstolen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.