Industriarbetarnas tidning

Arbetsgivare försökte få till fler krisavtal

4 november, 2009

Skrivet av KJELL JOHANSSON

Under krisen uppvaktades i stort sett alla LO-förbund om att mjuka upp avtalen. Centralt eller ute i företagen. Arbetsgivarnas pressade på medan förbunden stretade emot.

Under den akuta finans- och konjunkturkrisen minskade efterfrågan dramatiskt på varor och tjänster. Anställda fick allt mindre att göra. Arbetsgivarna försökte hitta sätt att minska kostnaderna.

På en del arbetsplatser kom man överens om att göra det bästa av situationen, som det ofta heter. Tveklöst rådde det krisläge. Förhoppningsvis kunde då lite flexibilitet rädda en del jobb. Jobben kändes viktigare än ett antal paragrafer. Särskilt som hela världen verkade gå mot stagnation och ekonomiskt kaos.

Värst blev det i IF Metall där bilindustrin nästan stannade av och underleverantörerna drogs med i fallet.

Lokala nödlösningar blommade. I praktiken hade arbetsgivare lokalt lyckas få den öppningsklausul deras centralorganisationer länge trånat efter. Nu hade man delvis lagt kollektivavtalet åt sidan.

IF Metall bedömde att den vildvuxna floran av lokala lösningar hotade kollektivavtalet. För att slå vakt om kollektivavtalet, de anställda och industrins överlevnad, kom så krisavtalet i mars. Ett reglerat och begränsat deltidsavtal. Lägre kostnader men också ordning och reda i arbetsvillkoren.

Krisavtalet skulle ge det lokala facket stadga att stå emot pressen att släppa på regelverket. I en osäker situation med en minst sagt svårbedömd framtid.

Om krisavtalet lättade på trycket i IF Metall ökade den i stället i och på andra LO-förbund.

Pappers tog snabbt reda på hur det såg ut sina arbetsplatser. I en del bruk hade arbetsgivarna begärt sänkta, frysta eller uppskjutna löner. Utan att få önskat gensvar. Möjligtvis med något undantag, enligt en förbundsenkät.

Skogsindustrierna började då bearbeta Pappers och GS centralt för att få egna tillämpningar av IF Metalls krisavtal.

– Vi höll emot i april och en bit in i maj i de överläggningar vi hade, så krisavtalet fick ingen påverkan på oss. Vi var ganska resoluta, säger Matts Jutterström, Pappers avtalsansvarige, när Dagens Arbete frågar samtliga förhandlingsansvariga i LO-förbunden om den turbulenta tiden.

I både Pappers och GS bedömde man att motparten försökte använda krisavtalet som bräckjärn för att luckra upp avtalen.

Även en del kommuner försökte hålla inne löneökningarna och gjorde olika utspel.

– Vi fick resonera med ett antal kommuner men vi har haft en klar politik, säger Lasse Thörn, förhandlingsansvarig i Kommunal.

Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson beskriver det som att IF Metalls avtal öppnade Pandoras ask. Arbetsgivarsidan ville ha något liknande:

– Nu blev det inte så. Krisavtalet påverkade argumentationen, så att säga, men vi led inte värst mycket av det.

Marcel Carlstedt, avtalssekreterare i Transport, är emot krisavtalet som idé. Man kan inte försämra villkoren för att rädda jobb, tycker han:

– Vi fick omedelbart förfrågningar men sa blankt nej.

Krisavtalet öppnade ögon på arbetsgivarsidan, säger Magnus Pettersson i Fastighetsanställda.

Gerald Lindberg i Livs konstaterar för sin del att all uppståndelse inte berörde Livs så mycket:

– Livsmedelsindustrin har gått bra. Det har inte funnits anledning för arbetsgivarna att fundera i dom banorna.

Samarbetet mellan LO-förbunden tycks vara bättre än på länge. Krisavtalet till trots. Kanske gäller det även kollektivavtalet. Kollektivavtalet stod pall för både krisavtal och finanskris.

Läs också Dagens Arbetes dokument om hur det gick till när krisavtalet kom till.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?