Industriarbetarnas tidning

GS vill inte ha fler F-skattare i skogen

18 december, 2009

Skrivet av ANDERS ELGHORN

Ett gammal trätoämne får nytt bränsle när Skogsavtalet ska förhandlas om: Arbetsgivarna vill ta bort arbetstagarbegreppet. GS säger nej:
– Då kan vi lägga ner, kommenterar Jan-Åke Johansson, förhandlare på GS.

I de vida ramarna skiljer sig inte Skogs- och Lantarbetsgivarna från andra arbetsgivare som GS förhandlar med:

Det finns inga pengar till centrala löneökningar.
Arbetstidskontot ska bort.
Löneförhandlingar ska inte ske centralt av förbunden, utan lokalt på varje företag.

GS tycker precis tvärtom, i alla de centrala frågorna. 2,6 procent i löneökning i snitt, utökat arbetstidskonto och förhandlingar på central nivå.

Ett särskilt krav som just Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet, SLA, ställer är att de vill bli av med det så kallade arbetstagarbegreppet som finns inskrivet i Skogsavtalet.

Gränsdragningen mellan arbetstagare och uppdragstagare (exempelvis entreprenörer) är viktig för facket.

För arbetstagare gäller kollektivavtal och den arbetsrättsliga lagstiftningen. För en entreprenör finns ingen reglering om arbetstid, semester och andra trygghetsfaktorer.

Entreprenören har som regel F-skattsedel.

– Vi kommer aldrig att gå med på att arbetstagarbegreppet tas bort, säger GS förhandlare Jan-Åke Johansson. Då kan vi lägga ner. Man kommer inte att erbjuda någon jobb i skogen som inte har F-skattsedel. Det blir kravet.

Lagen om anställningsskydd, Las, är ett rött skynke för många arbetsgivare. GS vill också peta i lagen, eller snarare ändra i kollektivavtalet eftersom Las är en s k dispositiv lag. Den går att förhandla om så länge resultatet inte blir sämre än lagen.

Idag kan SLA:s företag visstidsanställa i 24 månader. GS yrkar på en halvering av lagen. 12 månader, alternativt 18 månaders visstidsanställning under en treårsperiod.
Träavtalet har sex månader istället för 24.

Andra krav från GS:
Bortavarotiden från bostadsort ska inte överskrida elva timmar per skift.

Lokal part ska ha rätt att ta del av alla handlingar som ligger till grund för lönesättningen. När GS folk besöker företag, t ex vid Facklig närvaro, görs ofta lönerevisioner. Då vill många inte tala om hur löneläget är. De hävdar att deras arbetsgivarorganisation, SLA, sagt att de inte behöver göra det. Nu vill GS ha en tvingande skrivning om det.

GS vill också ha klara regler för lönespecifikation. Det har visat sig vara viktigt inte minst när utländsk arbetskraft sköter skogsvården. Arbetstagarna måste kunna visa hur mycket de har arbetat och få lön därefter.

– Det klarade vi av på ackordstiden, när jag var skogsarbetare, säger Jan-Åke Johansson som ett påpekande att det inte borde vara så svårt att genomföra 2010 heller.

18 januari startar förhandlingarna mellan GS – facket för skogs-, trä-, och grafisk bransch och Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet, SLA.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?