Industriarbetarnas tidning

Är inte köpet klart? DA reder ut turerna.

3 februari, 2010

Skrivet av

Det finns ingen dramatik i att Riksgälden åter synar Saab-affären. En extra genomlysning efter ett regeringsbeslut hör till rutinen. Dagens Arbete benar ut de senaste turerna i följetongen om Saab.

Är inte köpet klart?

Jo, det finns ett avtal mellan General Motors och Spyker från i tisdags i förra veckan. Men avtalet förutsätter att Saab får ett lån på 4 miljarder kronor från Europeiska investeringsbanken (EIB). EIB fattar sannolikt sitt beslut i nästa vecka. Regeringen har gått in som garant för lånet. Denna statliga lånegaranti blev också klar i tisdags.

Var kommer Riksgälden in i bilden?

Riksgälden är statens internbank och ansvarar för statens betalningar. När staten ger lån eller går in som garant – som i fallet Saab – så är det Riksgäldens uppgift att värdera de risker som staten tar.

Har Riksgälden gjort det?

Ja, Riksgälden har värderat Saabs tillgångar och regeringen bedömt att riskerna är så små att den kan säga ja till att gå in som garant för lånet från EIB. Om regeringen tyckt att Spykers ägarbild varit problematisk borde man naturligtvis ha frågat Victor Muller om det – innan den gick in som garant för lånet.

Nu sägs att Riksgälden ska titta på Saab-affären igen. Varför det?

Ren rutin. Det finns egentligen ingenting dramatiskt i det. Riksgälden granskar alltid en affär i efterhand för att se om nya uppgifter tillkommit.

Kan Saab-affären falla på den granskningen?

Teoretiskt kan alla affärer falla på om Riksgälden hittar nya uppgifter. Men det skulle verkligen förvåna. Innebörden av det köpeavtal mellan GM och Spyker som offentliggjordes i tisdags borde ha varit känt för Riksgälden.

Hur ser avtalet ut?

Köpet är uppdelat i olika delbetalningar. Först och främst betalar Spyker 535 miljoner kronor i ren köpeskilling till General Motors. Större delen (360 miljoner) betalas nu i mitten av februari. Av de pengarna kommer hälften från Victor Mullers eget bolag Tenaci. Andra hälften kommer från en fond, GEM (Global Emerging Markets) som enligt egen utsago specialicerat sig på att investera i tillväxtmarknader.

Hur ser uppgörelsen med GEM-fonden ut?

I avtalet mellan GM och Spyker från i tisdags står uttryckligen att Spyker säljer nytryckta aktier till GEM-fonden till ett värde av 1,5 miljarder kronor till en kurs som motsvarar snittet för de femton senaste dagarnas aktiekurs för Spyker minus 10 procent. Om börskursen är låg måste Spyker trycka upp desto fler aktier för att komma upp i 1,5 miljarder.

Finns det några risker med det?

Ju mer pengar Spyker hämtar från GEM desto mer ökar GEM:s ägarandel.

När ska återstående 175 miljoner betalas?

I sommar, den femtonde juli. I gårdagens Svenska Dagbladet uppgav Sykers vd Victor Muller att man inte bestämt sig varifrån de pengarna ska komma. ”Vi har många tillfällen att se var vi ska få de pengarna ifrån, vi har ett halvår på oss.” Ett upplägg som tydligen både GM och regeringen inte haft några invändningar emot.

Det har talats om att Spyker tecknat sms-lån?

Det som åsyftats är Spykers fem lån under första halvåret i år på 200 miljoner med en ränta på 10-11 procent. Men det är faktiskt samma ränta som Volvo AB får betala på sina lån som de tecknade i fjol.

Klarar Spyker räntorna?

Först av allt bygger de flesta affärsuppgörelser på lånade pengar. Det som måste till nu är att produktionen kommer igång och Saab får börja sälja billar. Utan sålda bilar inga inkomster och då blir det naturligtvis tufft att betala alla räntor.

Spyker ska visst betala ränta till General Motors också?

Ja, det är egentligen den andra delen av affären: GM:s preferensaktier. De är egentligen ett lån från GM till Spyker, formellt för genomförda investeringar i Saab. Om Saab skulle gå omkull så har GM rätt att få ut motsvarande 2,3 miljarder kronor i så kallade preferensaktier. Från januari 2012 betalar Saab 6 procent i ränta och från 1 juli 2014 stiger räntan till 12 procent på detta lån. Men detta upplägg är ingen nyhet. Det har hela tiden ingått i Saabs affärsplan.

Kan affären spricka?

Alla affärer kan spricka. Men knappast på det som kommit fram de senaste dagarna. Uppgifterna bygger på kända fakta i det avtal som GM och Spyker offentliggjorde den 26 januari. Kom ihåg att General Motors under hela processen varit noga med att Saab ska lämnas över till en ägare som klarar av finansieringen. Dels ska köparen av Saab kunna betala för sig, dels ska den nya ägaren kunna ha pengar nog till att driva Saab.

Varför har GM varit så noga med det?

Därför att GM sitter med åtaganden mot återförsäljare, kunder och leverantörer. Går Saab omkull inom tolv månader står GM där ändå med kostnaderna. Dessutom vill GM ha en ägare som kan betala för de motorer och växellådor och andra komponenter från GM som de kommande årens Saab-bilar är beroende av.

Men kan man verkligen kalla Spyker för en finansiellt stark köpare?

Inte om man ser på vad Spyker presterat. Siffrorna i deras eget bokslut liknar många andra entreprenörföretag: förluster som är betydligt större än försäljningen. Men ska man tro GM, den svenska regeringen och Riksgälden så ska Spyker vara en fullgod ny ägare till Saab.

Hur ska man börja tjäna pengar då?

Genom att börja tillverka bilar och sälja dem. Det stora problemet är att fabriken i Trollhättan står stilla just nu. När GM kom med sitt nedläggningsbeslut den 18 december avslutades leveranserna till Saab. Det tar tid att få igång leveranserna igen.

Texten uppdaterad 3 februari 2010.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?