Industriarbetarnas tidning

”Man vill inte bråka med chefen”

21 april, 2010

Skrivet av KATARINA SJÖSTEDT

Diskriminering i arbetslivet är vanligt – men få vet vad diskrimineringslagen innebär.
I en ny rapport från DO riktas kritik mot informationen från facket och arbetsgivarna.

Diskriminering lämnar djupa avtryck hos de utsatta och leder till utanförskap. Trots det är kunskapen om vad som utgör diskriminering i lagens mening dålig. Det visar rapporten som Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort på uppdrag av regeringen.

Rapporten bygger på nästan hundra djupintervjuer, genomförda av Sifo, och åtta fokusgrupper bestående av personer som själva upplevt sig diskriminerade.

– Jag vet att man inte får diskriminera, men jag vet inte vad som händer när eller om man anmäler. Förmodligen ingenting. Vet inte vart jag skulle vända mig, säger en person som deltagit i studien.

Fackförbund och arbetsgivare uppfattas av DO som viktiga aktörer för information om diskriminering. De fåtal studiedeltagare som valt att anmäla diskriminering till sin fackliga organisation har i de flesta fall känt stor besvikelse.

– Vände mig till facket men de gjorde ingenting. Jag orkade då inte driva allting själv, säger en deltagare.

Ingen har märkt av att deras arbetsgivare utför något arbete för att förebygga diskriminering – trots att det är deras skyldighet att göra det. Dessutom ser man ett problem med att anmäla något som hänt på arbetsplatsen, eftersom man då troligen måste anmäla sin chef.

I en tidigare studie från SCB sa 50-60 procent att de trodde de skulle bli stämplade som ”besvärliga” om de gjorde en anmälan, och att de skulle bli utfrusna och trakasserade. Väldigt få kunde se att de positiva effekterna skulle överväga.

– Man vill ju inte börja bråka med sin arbetsgivare, det är inte kul och tar mycket energi. Dessutom är det ju faktiskt min chef som bestämmer min lön, då vill man inte ha någon konflikt, säger en studiedeltagare.

Fotnot:
Samtliga diskrimineringsgrunder som omfattas av diskrimineringslagstiftningen inkluderades i studien. Även personer som missgynnats på grund av föräldraledighet innefattas.

Läs hela rapporten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?