Industriarbetarnas tidning

Usla villkor för utländska skogs­arbetare

26 maj, 2010

Skrivet av

För låga löner, utebliven övertidsersättning, långa arbetsdagar, bristande säkerhet och försäkringar som inte betalas. I en serie rapporter beskriver fackförbundet GS hur utländsk arbetskraft utnyttjas i de svenska skogarna.

Via utländska bemanningsföretag kommer arbetskraft från andra länder för att jobba i de svenska skogarna. Inte alla arbetsgivare är seriösa. Ibland råkar de anställda illa ut, luras på lön, jobbar under usla villkor eller skadas när säkerheten brister.

När villkor och löner dumpas får dessutom seriösa arbetsgivare svårt att konkurrera, eftersom de inte kan hålla lika låga priser. Erik Bergkvist som driver företaget Skogselit berättar hur det kan gå till.

– Svenska bolag startar bemanningsföretag i Polen och hyr sedan ut arbetskraft till sig själva. Skatt och arbetsgivaravgifter betalas varken i Sverige eller i Polen.

Arbetsgivare som följer kollektivavtalet kan ta in personal på minimilön, men efterhand ska den höjas i olika steg. För att slippa det byts personal ständigt ut, eller så struntar oseriösa arbetsgivare helt enkelt i att höja lönen. Rastkojor saknas eller uppfyller inte villkoren och bilar kan vara obesiktigade och obeskattade. Ofta dras pengar för boende och mat av från lönen.

I slutändan handlar det om mycket pengar och det märks på priset när anbuden läggs. Att Skogselit klarar konkurrensen från de företag som slarvar med avtal och regler beror bara på att hans kunder är måna om att vara seriösa, tror Erik Bergkvist.

Fackförbundet GS arbete för att söka upp den utländska arbetskraften är tidskrävande och det är inte alltid de vill prata med facket.

– Många har fått instruktioner om vad de ska säga och inte säga till oss, säger GS ombudsman Tony Berggren.

Utländsk arbetskraft behövs i skogen, anser GS, men det är ohållbart att människor far illa och utnyttjas och att villkoren dumpas. Den fria rörligheten inom EU har inte följts av motsvarande tanke på arbetarnas sociala rättigheter skriver de i sin rapport.

– Vi skulle vilja att företag som kommer till Sverige registreras, så att man vet var de finns. Då kan vi lättare söka rätt på dem och hålla ögonen på dem. Då skulle skatteverket också ha lättare att kontrollera att de betalar skatt, säger Torbjörn Dalin.

Viljan att komma tillrätta med problemen finns även inom branschen. GS har kommit överens med bland andra SCA och Holmen om att de bara ska anlita entreprenörer i ett led. Ett liknande avtal skulle GS vilja ha med arbetsgivarorganisationen SLA.

Katarina Novák, vd på SLA, vill gärna hitta en lösning tillsammans med GS som kan hjälpa till att stoppa det fusk som förekommer i skogen.

– Men vi kan inte träffa ett kollektivavtal som begränsar den fria konkurrensen.

Katarina Novák berättar att både SLA och GS ingår i ett projekt som startats av Skatteverket, för att arbeta fram förslag på vad som kan göras för att de företag som kommer till Sverige inte ska komma undan om de fuskar. SLA har också, efter förslag från GS, en ny överenskommelse med Fora om att få besked när arbetsgivare inte sköter sina betalningar av försäkringarna.

GS har hittills givit ut två delrapporter i serien ”Sverige – ett sjunkande Titanic”. Fler delar ska presenteras i början av juni.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.