Industriarbetarnas tidning

M ger olika besked om jobbskatteavdraget

17 september, 2010

Skrivet av

Regeringens jobbskatteavdrag syftar till lägre löner, hävdar oppositionen. En obetydlig effekt, säger Moderaterna. Men Dagens Arbete kan avslöja att i kontakten med väljare skriver Moderaterna själva att jobbskatteavdraget leder till lägre löner.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet anklagar Socialdemokraterna och LO regeringen för att inte tala om för väljarna att förändringarna i a-kassan och sänkta inkomstskatter syftar till att pressa lönerna på arbetsmarknaden.

Ingenstans på varken alliansens eller Moderaternas hemsidor finns någon information om att jobbskatteavdraget leder till lägre löner. Inte heller i rapporten Vitbok över de första fyra åren som alliansen presenterade i maj fanns någon sådan information under punkterna om jobbskatteavdraget. Och i höstens valmanifest framgår inte att jobbskatteavdraget leder till lägre lönekrav.

Men när väljaren Camilla Adolfsson från Göteborg skickade in en fråga till Moderaterna den gångna helgen blev hon förvånad. Frågan löd:

”Jag undrar hur ni menar att jobbskatteavdragen kan leda till fler jobb? På riktigt alltså. För det är ju inte arbetsovilja som gör att folk är arbetslösa, det är ju brister i utbudet.”

Någon dag senare fick Camilla Adolfsson ett utförligt svar från Moderaterna. Ett svar som gjorde henne förbryllad. Särskilt följande stycke:

”Jobbskatteavdraget leder till att de fackliga lönekraven sänks vilket gör att löneökningstakten minskar och då ökar sysselsättningen. Eftersom företagen kommer att kunna lägga mindre summa pengar på samma arbetskraft och därmed anställa mer.”

– Det var så tydligt att det handlar om en strävan mot lägre löner. Jag önskar att de också kunde stå för det i debatterna, säger Camilla Adolfsson.

Camilla Adolfsson är själv journalist. Men frågan ställde hon i egenskap av privatperson och väljare.

– För tydlighetens skull kan jag berätta att jag skrivit en del för socialdemokratiska tidningar. Men den här frågan ställde jag som privatperson, säger hon.

IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven tycker att Moderaternas svar till Camilla Adolfsson tydligt bekräftar alliansen politik.

– De har kommit undan för lätt med det här. Det är löntagarna som får betala i slutändan genom höjd a-kassa och lägre löner, säger han.

– Samtidigt har de tidigare sagt att den svenska lönebildningsmodellen är bra. Att de inte ska lägga sig i den. Men det är det de gör.

– Vi ska också komma ihåg att vi förhandlar utifrån den konkurrensutsatta industrins förutsättningar. Men det är en risk att arbetsgivarna får vind i segel och kräver lägre löneökningar, säger han.

Hans Lindberg (M) är statssekreterare på finansdepartementet. Han säger att eventuella lönesänkningar som en effekt av jobbskatteavdraget är ett ”akademiskt resonemang”.

– Jag har uppfattat det som ett akademiskt resonemang där man går ett steg vidare och säger att genom jobbskatteavdraget så får folk så mycket högre lön när de jobbar att det skulle leda till att facken höll igen i lönebildningen.

När en väljare ställt en fråga på Moderaternas hemsida om hur jobbskatteavdraget ska leda till fler jobb var en del av svaret att en effekt är att de fackliga lönekraven sänks. Det kommer officiellt från Moderaterna.

– Det låter väldigt konstigt att föra fram det. Huvudmekanismen är att folk ska arbeta mer, de får helt enkelt bättre betalt när de jobbar. Det ska vara en tydlig och märkbar skillnad.

Det LO och Socialdemokraterna skriver i sin debattartikel är samma sak som Moderaterna svarar en väljare?
– Du pratar med en moderat statssekreterare som dessutom har ansvar för skatter. Och jag kan säga att huvudeffekten av jobbskatteavdraget, på lönerna, är att reallönerna stiger ganska så kraftigt. För de som jobbar. Jag tror inte att det är sannolikt att lönebildning påverkas på något märkbart sätt. Lönerna har ökat ungefär som väntat.

Så då stämmer inte det svaret som väljaren fick från Moderaterna?

– Jag måste ta och kolla exakt hur det svaret såg ut. Det är någonting som jag vet att finanspolitiska rådet nämner.

Leder jobbskatteavdraget till att de fackliga lönekraven sänks?

– Det beror på hur lönebildningen fungerar. Det beror också på hur företagens konkurrenssituation ser ut.

Om du utgår från hur det ser ut i Sverige i dag?

– Vad jag kan se på lönebildningen så kan jag inte spåra några effekter av jobbskatteavdraget. Dessutom vet jag att Sverige är en liten och öppen ekonomi. De svenska exportföretagen konkurrerar med utländska exportföretag och avkastningskraven på företagen är satta internationellt sett. Då är också kostnadsnivåerna satta internationellt sett för de svenska företagen.

Varför svarar Moderaterna i sitt svar till väljaren att jobbskatteavdrag leder till sänkta löner?

– Jag tycker nog det är en liten akademisk diskussion. Digniteten i en sådan effekt, om den finns, är så pass liten att den inte spelar så stor roll.

Är det här en detalj som ni helst inte vill ha ut? Som är lite jobbig för er?

– Jag tycker det är olyckligt om resonemanget leder fel. Man ska inte ta ut en mening och säga att jobbskatteavdraget leder till lägre löner. Det är fullständigt fel.

Om ingen vikt ska läggas vid denna ”akademiska detalj” varför finns den med i ett svar till en väljare?

– Jag ska titta på det svaret. Är det så att man läser ett svar och fokuserar just på den saken, då är det olyckligt.

Tittar man på alliansens eller Moderaternas hemsidor hittar man ingen information om en sådan här effekt av jobbskatteavdraget. Varför?

– Effekten är försumbar i sammanhanget. Om den överhuvudtaget finns.

Det är inte så att ni medvetet försöker dölja det här?

– Nej, du säger ju själv att det finns med i ett svar som vi skickar ut.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?