”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

M ger olika besked om jobbskatteavdraget

Regeringens jobbskatteavdrag syftar till lägre löner, hävdar oppositionen. En obetydlig effekt, säger Moderaterna. Men Dagens Arbete kan avslöja att i kontakten med väljare skriver Moderaterna själva att jobbskatteavdraget leder till lägre löner.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet anklagar Socialdemokraterna och LO regeringen för att inte tala om för väljarna att förändringarna i a-kassan och sänkta inkomstskatter syftar till att pressa lönerna på arbetsmarknaden.

Ingenstans på varken alliansens eller Moderaternas hemsidor finns någon information om att jobbskatteavdraget leder till lägre löner. Inte heller i rapporten Vitbok över de första fyra åren som alliansen presenterade i maj fanns någon sådan information under punkterna om jobbskatteavdraget. Och i höstens valmanifest framgår inte att jobbskatteavdraget leder till lägre lönekrav.

Men när väljaren Camilla Adolfsson från Göteborg skickade in en fråga till Moderaterna den gångna helgen blev hon förvånad. Frågan löd:

”Jag undrar hur ni menar att jobbskatteavdragen kan leda till fler jobb? På riktigt alltså. För det är ju inte arbetsovilja som gör att folk är arbetslösa, det är ju brister i utbudet.”

Någon dag senare fick Camilla Adolfsson ett utförligt svar från Moderaterna. Ett svar som gjorde henne förbryllad. Särskilt följande stycke:

”Jobbskatteavdraget leder till att de fackliga lönekraven sänks vilket gör att löneökningstakten minskar och då ökar sysselsättningen. Eftersom företagen kommer att kunna lägga mindre summa pengar på samma arbetskraft och därmed anställa mer.”

– Det var så tydligt att det handlar om en strävan mot lägre löner. Jag önskar att de också kunde stå för det i debatterna, säger Camilla Adolfsson.

Camilla Adolfsson är själv journalist. Men frågan ställde hon i egenskap av privatperson och väljare.

– För tydlighetens skull kan jag berätta att jag skrivit en del för socialdemokratiska tidningar. Men den här frågan ställde jag som privatperson, säger hon.

IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven tycker att Moderaternas svar till Camilla Adolfsson tydligt bekräftar alliansen politik.

– De har kommit undan för lätt med det här. Det är löntagarna som får betala i slutändan genom höjd a-kassa och lägre löner, säger han.

– Samtidigt har de tidigare sagt att den svenska lönebildningsmodellen är bra. Att de inte ska lägga sig i den. Men det är det de gör.

– Vi ska också komma ihåg att vi förhandlar utifrån den konkurrensutsatta industrins förutsättningar. Men det är en risk att arbetsgivarna får vind i segel och kräver lägre löneökningar, säger han.

Hans Lindberg (M) är statssekreterare på finansdepartementet. Han säger att eventuella lönesänkningar som en effekt av jobbskatteavdraget är ett ”akademiskt resonemang”.

– Jag har uppfattat det som ett akademiskt resonemang där man går ett steg vidare och säger att genom jobbskatteavdraget så får folk så mycket högre lön när de jobbar att det skulle leda till att facken höll igen i lönebildningen.

När en väljare ställt en fråga på Moderaternas hemsida om hur jobbskatteavdraget ska leda till fler jobb var en del av svaret att en effekt är att de fackliga lönekraven sänks. Det kommer officiellt från Moderaterna.

– Det låter väldigt konstigt att föra fram det. Huvudmekanismen är att folk ska arbeta mer, de får helt enkelt bättre betalt när de jobbar. Det ska vara en tydlig och märkbar skillnad.

Det LO och Socialdemokraterna skriver i sin debattartikel är samma sak som Moderaterna svarar en väljare?
– Du pratar med en moderat statssekreterare som dessutom har ansvar för skatter. Och jag kan säga att huvudeffekten av jobbskatteavdraget, på lönerna, är att reallönerna stiger ganska så kraftigt. För de som jobbar. Jag tror inte att det är sannolikt att lönebildning påverkas på något märkbart sätt. Lönerna har ökat ungefär som väntat.

Så då stämmer inte det svaret som väljaren fick från Moderaterna?

– Jag måste ta och kolla exakt hur det svaret såg ut. Det är någonting som jag vet att finanspolitiska rådet nämner.

Leder jobbskatteavdraget till att de fackliga lönekraven sänks?

– Det beror på hur lönebildningen fungerar. Det beror också på hur företagens konkurrenssituation ser ut.

Om du utgår från hur det ser ut i Sverige i dag?

– Vad jag kan se på lönebildningen så kan jag inte spåra några effekter av jobbskatteavdraget. Dessutom vet jag att Sverige är en liten och öppen ekonomi. De svenska exportföretagen konkurrerar med utländska exportföretag och avkastningskraven på företagen är satta internationellt sett. Då är också kostnadsnivåerna satta internationellt sett för de svenska företagen.

Varför svarar Moderaterna i sitt svar till väljaren att jobbskatteavdrag leder till sänkta löner?

– Jag tycker nog det är en liten akademisk diskussion. Digniteten i en sådan effekt, om den finns, är så pass liten att den inte spelar så stor roll.

Är det här en detalj som ni helst inte vill ha ut? Som är lite jobbig för er?

– Jag tycker det är olyckligt om resonemanget leder fel. Man ska inte ta ut en mening och säga att jobbskatteavdraget leder till lägre löner. Det är fullständigt fel.

Om ingen vikt ska läggas vid denna ”akademiska detalj” varför finns den med i ett svar till en väljare?

– Jag ska titta på det svaret. Är det så att man läser ett svar och fokuserar just på den saken, då är det olyckligt.

Tittar man på alliansens eller Moderaternas hemsidor hittar man ingen information om en sådan här effekt av jobbskatteavdraget. Varför?

– Effekten är försumbar i sammanhanget. Om den överhuvudtaget finns.

Det är inte så att ni medvetet försöker dölja det här?

– Nej, du säger ju själv att det finns med i ett svar som vi skickar ut.


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Redovisa bidragen till partierna

I måndags släppte EU-kommissionär Cecilia Malmström en antikorruptionsrapport. I jämförelse med många andra europeiska länder ligger Sverige trots senare års mutskandaler ganska bra till. Vi har tack och lov ingen utbredd korruptionskultur i detta land.

Femte jobbskatteavdraget delar facket

Femte jobbskatteavdraget delar arbetarrörelsen. GS-fackets ordförande PO Sjöö tycker att det bör rivas upp om socialdemokraterna vinner valet. Men IF Metall går på samma linje som S-ledningen.

Finansminister Anders Borgs budget innehåller bland annat ett femte jobbskatteavdrag. Foto: PONTUS LUNDAHL

Löfven: "Vårbudgeten är förfärlig"

Jobb och välfärd ska gå före sänkt skatt. Det menar Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg.

Illustration: ROBERT HILMERSSON

Regeringen försvarar regler som underlättar skattefusk

Det är viktigt att minska skattefusket, tycker regeringens skatteexpert. Men att räkna ut hur stort fusket är, som man gör med bidragsfusket, verkar svårt.

Regeringen försvarar regler som underlättar skattefusk

Pappers: M är inget arbetarparti

Pappers kongress utgår från att människor inte valt arbetslöshet och sjukdom, utan att alla vill arbeta till löner de kan försörja sig på.

Pappers-attack mot moderaterna

Moderaternas förändrade politik är av kosmetisk art. Det menade Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg när han i dag öppnade Pappers 23:e kongress i Norrköping.

Sahlins jobbtal inledde s-kongressen

- Vi får aldrig mer förlora initiativet i jobbfrågan. Vi viker aldrig en tum från kravet om arbete åt alla. För just nu leds Sverige av en arbetslöshetsallians.

Hemliga donatorer bakom Moderaternas kampanj

Tack vare hemliga donatorer är Moderaterna det parti som har mest pengar för att bedriva opinionsbildning och politisk propaganda. Det hävdar forskaren Sandro Wennberg i rapporten Makten över debatten.

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.