Industriarbetarnas tidning

Vinnaren Lina Thomsgård räknar med rättvisa

9 september, 2010

Skrivet av ANNIE HELLQUIST

Lina Thomsgård brukar uppmana folk att räkna. Öppna tidningen och räkna. Vilka kommer till tals? Män eller kvinnor, svenskar eller invandrare? Hur många med handikapp får prata om annat än sitt handikapp? Med Rättvisefömedlingen vill hon råda bot på skevheterna.

Hon grät när hon tog emot förstapriset i GS tävling Gemensam styrka. Hon har jobbat halvt ihjäl sig med ett projekt som hon verkligen tror på. Att människor som går samman verkligen kan påverka saker och åstadkomma en förändring. Hittills har projektet drivits helt utan ekonomiska resurser och gått på Lina Thomsgårds engagemang och tid samt alla 18 000 medlemmars vilja att aktivt hjälpa till. Nu sitter hon med en check på 100 000 kronor och funderar hur pengarna bäst ska komma Rättviseförmedlingen till del. Frågan om finansiering måste lösas.

– Det kommer inte att hålla i längden att jobba gratis, det här är för viktigt. Vi lyckas komma åt saker man inte ens kunnat göra något åt lagstiftningsvägen, säger Lina Thomsgård.

Man kan säga att det började redan på lågstadiet. ”Finns det någon snäll tjej som kan rita lite blommor på tavlan till skolavslutningen?” Eller ”Finns det någon händig kille som kan hjälpa mig med ljudbildbandet?”. Det är 80-tal, orden sägs av klassföreståndaren och Lina Thomsgård, som mycket väl kan slå på och stänga av apparater, blir heligt förbannad över att behöva skriva ”Trevlig sommar” på tavlan.

– Såna små saker påverkar faktiskt. Det signalerar att det som sitter mellan benen avgör att killar ska hålla på med teknik och tjejer ska se till att saker ser fina ut, säger Lina Thomsgård. Och samma sak menar hon gäller med expertpaneler och tv-soffor som ständigt fylls av män, det sänder också signaler om vilka som ska ägna sig åt vad och vilka som är bra på vad.

Med viljan att göra något åt den ojämlika representationen och en stor kunskap om sociala medier, växte idén om Rättviseförmedlingen fram.

– Internet erbjuder en plats där många människor finns, där man kan föra människor med gemensamma intressen samman. Alla vinner på att samarbeta och folk vill faktiskt hjälpas åt. Det är vad jag alltid trott och också fått bevisat, säger Lina Thomsgård. Hon sjösatte sin idé genom att starta en grupp på facebook.

– Först var det bara jag, en ensam kapten i båten. Sen gick jag och hämtade en kopp te och när jag kom tillbaka satt 200 pers redo vid årorna och ville hjälpa till! Nu växer vi med ett hundratal varje dag.

De 14 000 medlemmarna hjälper till att hitta alternativ för att synliggöra underrepresenterade grupper. De kan handla om allt från kvinnliga tv-spelsexperter, män som kan prata om jämställdhet, kvinnliga fakirer, kvinnliga västbankenexperter och män till museets barntimma. När en efterlysning kommer in till Rättviseförmedlingen gör Lina först noggranna överväganden. Råder det verkligen en underrepresentation av exempelvis kvinnor på området, eller är det bara vår föreställning? Är skevheten statistiskt säkerställd?

– Det ska vara oantastligt, och ingen ska heller behöva känna sig anklagad.

Därefter skickas en efterlysning ut bland rättviseförmedlingens alla medlemmar och tipsen börjar strömma in. Tipsen samlas i en lista som publiceras på hemsidan.

Rättviseförmedlingen har bara funnits i ett par månader men Lina tycker sig redan se effekterna i tidningar. Att journalister som tidigare inte gjort den där extra ansträngningen för att hitta alternativ numera gör det.

– Vi har visat att det här inte duger, det går att hitta andra alternativ än de som alltid kommer till tals.

Rättviseförmedlingen visar både på individuellt ansvar och att man tillsammans verkligen kan åstadkomma skillnad, menar hon.

– Kring jämlikhet och jämställdhet hamnar man ofta i ett läge där hälften är offer och hälften är förövare, hälften ska man tycka synd om och hälften ska skämmas. Jag tror att det är livsfarligt. Alla måste vara en del av lösningen.

Så gick tävlingen till:
• Tävlingen gick ut på att göra bra idéer till verklighet.
• De tävlande registrerade sina idéer på gemensamstyrka.se och började sedan samla röster.
• De bidrag som lyckades samla flest människor runt sin idé under tävlingsperioden, gick vidare.
• Av dessa valde en jury ut fem vinnare. Förstapristagaren fick 100 000 kronor, andrapristagaren 50 000 och de tre tredjepristagarna fick 20 000 vardera.
• GS kommer även stötta de fem vinnarna i att förverkliga sina projekt, exempelvis genom att förmedla kontakter eller hjälpa till med påverkansarbete eller mediekontakter.
• Läs om de övriga vinnarna på da.se.

Vinnarna i tävlingen Gemensam styrka:
• Förstapristagaren Rättviseförmedlingen arbetar med ”att korrigera den underrepresentation av vissa grupper som finns på olika områden”.
• Andrapristagaren Ekoloove är ett projekt för att ge fattiga kvinnor i Indien tillgång till hygieniska toaletter, och samtidigt en möjlighet till försörjning.
• På tredje plats kom Escool, som handlar om pedagogiska verktyg i skolan, Vi bygger ett djurhem, en idé om att ta hand om skadade och misshandlade djur och Skjutsgruppen, ett projekt för att få fler att samåka.

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?