Industriarbetarnas tidning

Vinterdäck i stället för höjd lön

8 oktober, 2010

Skrivet av ANDERS ELGHORN

Höjd lön? Njaä, men ett par nya vinterdäck kanske? Löneutvecklingen i skogen följer sina egna lagar.

0,9 procent högre lön blir ingen fet på. Det blir 9 kronor för varje tusenlapp man tjänar. 180 kronor för den som tjänar 20 000 i månaden. De stora skogsbolagens anställda kan dryga ut lönen genom att arbeta ”bättre”. Inte bara snabbare, utan med kvalité, som alla förhandlare betonar med risk för att anklagas för att vilja återgå till ackord. Man har en rörlig bit som är beroende av resultatet på skogsmaskinerna.

Det blir en balans mellan snabbhet och säkerhet.

– Holmen har ett företagsavtal där hela potten disponeras av Holmen, berättar förhandlingsombudet Knut Johansson på region Örnsköldsvik.

– Men lokalt är det reglerat efter hur effektivt maskinlaget är. Spridningen kan vara relativt stor. Det har betydelse om man har en liten morot. Det finns lag som har ökat med 3,8 procent men då från en låg nivå. Det betraktar jag som en tillfällighet. Medellönen på region Örnsköldsvik är 26 100 kr i månaden.

Bengt Röös Stora Enso har ett liknande företagsavtal som Holmen, ett gemensamt lönesystem för alla i företaget. De 0,9 procent som gäller i år sköter parterna själva inom Stora Enso.

– Vi förhandlar om potten och om hur kriterierna ska vara och ser till att alla får vad de ska ha.

Sture Perssons Sveaskog har ett lokalt avtal som i år ger en tiondels procent eller två mer än den centrala uppgörelsens 0,9 procent från första juni. Hälften av ökningen ska alla ha. Sedan kan anställda välja mellan tre system, A, B och C, som bygger på olika former av prestation. Ett fungerar som vid individuell lönesättning där arbetslaget förhandlar med personalansvarig chef.

– Det blir som ett risktagande, säger Sture Persson. Du väljer bokstav. Men det blir inga stora skillnader.

Alf Halléns SCA går på riksavtalet. De avtalsenliga höjningarna förstärks av ett premiesystem. Individuell kunnighet, prestation och tekniskt utnyttjande av maskinen ger pengar som kan variera flera tior mellan olika maskinlag.

– Går det bra för laget går det bra för bolaget också, säger Alf Hallén. Alla tjänar på att ett maskinlag tjänar pengar.

Om skillnaden mellan de fyra stora skogsbolagens lönesystem är liten, så blomstrar en vildvuxnare flora bland entreprenörerna med en eller flera anställda. En förhandling med en pressad entreprenör kan sluta i erbjudande om mobiltelefon eller nya vinterdäck som varken är pensionsgrundande eller ger högre lön.

Sven Persson i avdelning 14, Mellannorrland, ser ingen löneglidning hos entreprenörerna i år, men många av dem ligger redan några kronor över avtalet, men långt under SCA, säger han.

Roger Johansson, ombudsman i Jämtland, menar att skogens entreprenörer inte är några vanliga arbetsgivare. Inte i själen. De är anställda som pressats att ta över maskinerna och bilda företag. Och som är kompis, släkt eller granne med sina anställda.

– Entreprenörerna är snabba att plocka upp killarna i lön, säger han. De vill ha så små löneskillnader som möjligt för att få arbetsro i gänget.

Jan-Olof Larsson i avdelning 7 Skaraborg konstaterar att ”hans” entreprenörsanställda går ganska strikt på avtalet.

– Men det brukar vara lite lättare i mindre företag få ut lite extra. Om de gör upp själva kan det väl bli några bildäck, när vi är med kan de få lite extra pengar.

Skogsavtalet gäller från 1 april, men höjdes inte förrän 1 juni med 0,9 procent. 1 juni nästa år ger ytterligare 2,3 procents löneökning. Avtalet löper på 22 månader och går ut sista januari 2012.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.