Industriarbetarnas tidning

”Avtalet handlar inte om ungdomslöner”

23 november, 2010

Skrivet av

Unga ska inte ha sämre lön. Avtalet om yrkesintroduktion handlar inte om ungdomslöner, enligt Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare. Däremot ska arbetslös ungdom få chans till yrkesintroduktion.

I dag tecknade IF Metall avtal om yrkesintroduktion med arbetsgivarna inom

Ni har reagerat mot att uppgörelsen har kallats ungdomsavtal. Kan du förklara varför det inte är ett ungdomsavtal?
– Avtalet avser yrkesintroduktion. Visserligen omfattar avtalet ungdomar under 25 år. Men ett ungdomsavtal för mig är ett avtal där ungdomar har andra villkor när de utför ordinarie arbete.

En 22-åring som utför ett ordinarie arbete omfattas därför inte av detta?
– Nej exakt och av det enkla skälet att han eller hon utför ett ordinarie arbete. Avtalet handlar inte om att man som ung ska utföra ett jobb för en annan betalning än den som är äldre.
– Ingen tycker att det är konstigt att man får halv lön om man jobbar halvtid och pluggar på den andra halvan. Man kan se yrkesintroduktionen på samma sätt. Handledning och utbildning under max ett år med reducerad ersättning. Och det förutsätter lokal överenskommelse mellan arbetsgivare och fack.

    Avtalet är ju ett initiativ från IF Metall. I september i fjol gick ni ut med att ni ville träffa avtal om yrkespraktik inom industrin. Varför har det varit viktigt?
    – Ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem. Vårt avtal om yrkesintroduktion är ett sätt att försöka angripa den. Många pratar, men få gör något. Nu har vi dragit vårt strå till stacken.
    – Ett annat skäl är att företagen om något eller några år kommer att lida stor brist på arbetskraft. I synnerhet yrkeskunniga.
    – Då har vi sagt: låt oss titta på detta. Om arbetsgivarna kan bjuda till och ge handledning och utbildning åt ungdomar så kan vi tänka oss att titta på ersättningsnivån.

    Enligt avtalet ska ersättningen vara lägst 75 procent av ingångslönen i Teknikavtalet. Det innebär 12 481 kronor.
    – Den summan ska ställas mot den utvecklingsersättning på 135 kronor om dagen som man kan få om man har gått ut gymnasiet. Det motsvarar cirka 3 000 kronor i månaden.
    – Men man ska komma ihåg att det just handlar om lägst 75 procent av ingångslönen. När klubbarna ska förhandla fram ersättningsnivån så kommer de att utgå från den ingångslön som råder vid just deras företag. Och det är ytterst få som jobbar på avtalets lägsta löner, cirka 3-4 procent av förbundets medlemmar.

    Finns det ingen risk att unga går in och utför ordinarie arbetsuppgifter till 75 procent av avtalet lägsta lön?
    – Nej, det där är en missuppfattning. Avtalet handlar om yrkesintroduktion. Det förutsätter lokal överenskommelse. Avtalet säger klart och tydligt att varje ”yrkesintroduktionsanställning ska förenas med handledning och en individuell utvecklingsplan ifråga om arbetsuppgifter och utbildnings- och introduktionsinsatser”.

    Vad är egentligen skillnaden mellan avtalet och regeringens förslag om lärlingsplatser?
    – Alliansen har talat om lärlingsprovanställningar. Deras tanke är att låta det ingå i den del av lagen om anställningsskydd som reglerar provanställningar. Där behövs ingen lokal överenskommelse med facket.
    – Vårt avtal kräver att arbetsgivaren ska komma överens med facket om hur lång yrkesintroduktionen ska vara, att det ska finnas handledning och utbildningsplan – och vilken ersättning som ska utgå. Med tanke hur bra våra klubbar arbetar så utgår jag från att de kommer att bevaka den här frågan och se till att det blir bra lokala uppgörelser.

    Regeringen talar om 18 månaders lärlingsprovanställningar. Ni öppnar för 24 månaders yrkesintroduktion. Ni är generösare?
    – Efter ett år krävs ett nytt godkännande av det lokala facket. Jag tror våra klubbar kommer att vara väldigt restriktiva med att förlänga. Vi kan ta möjligheterna till att visstidsanställa på Teknikavtalets område. Där kan man lokalt komma överens om att visstidsanställa längre än 12 månader på en treårsperiod. Vi vet att det är ytterst ovanligt. Klubbarna säger nej.
    – Eller i fallet med krisavtalen: arbetstiden sjönk med 18 procent, inkomsten med 12 procent.
    – Jag har all anledning att tro att klubbarna kan hantera detta.

    Var det viktigt för er att komma före regeringen?
    – Det är viktigt att göra något åt arbetslösheten. Många pratar, men få gör något. Vi har sedan tidigare Teknikcollege i samarbete med arbetsgivarna. Nu gör vi det här. Och nu är det upp till arbetsgivarna att se till att ta den här chansen och rekrytera ungdomar och ge dem en handledning och bra utbildning.

    Finns det några garantier att arbetsgivarna verkligen ser till att det blir en riktig yrkesintroduktion?
    – Den arbetsgivare som struntar i detta gör det under skadeståndsansvar. Klara och allvarliga fall av missbruk kan leda till skadestånd, enligt avtalet.

    Nästan hälften av avtalsrådets ledamöter var emot avtalet. Vad säger du om kritiken?
    – Jag tar kritiken på fullt allvar. Jag tror att den utgår från en misstänksamhet att arbetsgivarna inte uppfyller sina löften. Att arbetsgivaren inte fixar utbildningsinsatsen.
    – Kritikerna är rädda för att lika lön för lika arbete inte ska gälla längre. De är rädda för att avtalet öppnar för billig arbetskraft. Därför är det viktigt att arbetsgivarna nu visar att man är seriösa och börjar rekrytera ungdomar och ser till, att de får handledning och utbildning.

    Om nu misstänksamheten finns kanske kritikerna anser att avtalet inte innehåller tillräckliga garantier?
    – Man kan välja att detaljreglera ett avtal och inte lämna över något åt klubbarna att förhandla om.
    – Eller också kan man göra ett avtal som ger utrymme åt de lokala parterna att komma överens utifrån företagets specifika förutsättningar och där man måste komma överens. Det innebär att det lokala facket nu har handen på låset. Om vi menar allvar med att ge klubbarna förhandlingsmöjligheter så måste vi också ge det lokala facket makt. Det har de i den här uppgörelsen.

    Hur många ungdomar tror du kommer att omfattas av det här avtalet?
    – Svårt att gissa. Men jag tror det kommer att tillämpas dels på ungdomar som kommer direkt från skolan och inte har någon erfarenhet av industriarbete, dels på ungdomar som har varit ute på jobb men som behöver komplettera sina kunskaper. Det enda vi vet är att vi om några år behöver nyanställa många inom industrin på grund av pensionsavgångarna.

    Presskonferensen om avtalet går att se på IF Metalls webbplats.

    Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Industrin svarar på första avtalsskissen

    De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

    Arbetsmiljöveckan

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
    Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

    Dagarna då livet förändrades

    Dagarna då livet förändrades

    ”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

    Sätter stopp för smittan

    Sätter stopp för smittan

    Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?