Industriarbetarnas tidning

Bara hälften tror de håller till 65

15 november, 2010

Skrivet av

Att höja pensionsåldern är ingen lösning så länge industriarbetares verklighet ser ut som den gör. Var femte GS-medlem lider av besvär efter arbetsskador och bara hälften tror att de kan stanna i yrket fram till pensionen. Det visar GS arbetsmiljöundersökning.

Fackförbundet GS arbetsmiljöundersökning avslöjar en verklighet som inte så ofta framgår i medierna eller i den politiska diskussionen i dag, tycker GS avtalssekreterare Tommy Andersson.

– Det finns en värld utanför den generella politiska diskussionen. Det är faktiskt inte bara tjänstemän i storstäderna som ingår i arbetskraften.

När en höjning av pensionsåldern diskuteras för att klara framtidens välfärd är synen på verkligheten lite för enögd, anser Tommy Andersson.

GS arbetsmiljöundersökning bygger på en enkät som har besvarats av 2 000 medlemmar mellan 45 och 59 år. Svaren visar att mer än var tredje medlem har drabbats av en arbetsskada och av dessa lider mer än hälften fortfarande av besvär. Flest drabbade finns i sågverksindustrin, där nästan hälften råkat ut för en arbetsskada.

Bara 55 procent av de tillfrågade tror att de kommer att kunna arbeta i sitt nuvarande yrke fram till den ordinarie pensionsåldern.

– Vill man göra en bred satsning med arbetslinjen och höja antalet arbetade timmar i Sverige, så måste de anställda i industrin och den offentliga sektorn ges reella förutsättningar att jobba fram till pensionen, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Slimmad bemanning, stress, monotona arbetsuppgifter, tunga lyft samt olycksfall vid arbete med maskiner och utrustning är huvudorsaker till arbetsskadorna, skriver GS i sin rapport.

GS föreslår flera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i industrin. Viktigt på lång sikt är att förändra arbetsorganisationen.

– Medlemmarna behöver ett ökat inflytande över bemanningen och arbetstidens förläggning, säger Tommy Andersson.

Andra förslag är att alla ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad, branschanpassad och förebyggande företagshälsovård, att rehabiliteringsinsatser sätts in tidigare med ett tydligare arbetsgivaransvar samt att parterna gemensamt bör kartlägga och föreslå förändringar för att minska antalet förslitningsskador.

GS är kritiskt till regeringens tidigare besparingar på Arbetsmiljöverket och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Det slopade statliga bidraget till fortbildning av skyddsombud försämrar också förutsättningarna för säkrare arbetsplatser, anser GS.

– Skyddsombuden behöver en ständig fortbildning. Men vi hamnar i tvister om vem som ska betala för den. Det gör att skyddsombuden inte får den fortbildning de behöver, säger Tommy Andersson.

GS samarbetar redan i dag med bland andra arbetsgivarorganisationen Trä- och möbelföretagen (TMF) i flera projekt för att förhindra olyckor och arbetsskador. Nu efterlyser GS att regeringen bidrar till att förbättra förutsättningarna.

FAKTA/GS undersökning

  • Ryggsjukdom/skada, ledsjukdom/skada och klämskada är de vanligaste arbetsskadorna bland GS medlemmar.
  • Belastning på grund av ensidigt arbete, tunga lyft samt olyckor i maskin eller utrustning är de vanligaste orsakerna till skador.
  • Mindre arbetsbelastning och stress, bättre teknisk utrustning, mindre påfrestande arbetsställningar samt mer varierande arbetsuppgifter är de vanligaste åtgärder som de skadade anser skulle ha förhindrat att de drabbats av arbetsskada.
  • Arbetsskador delas upp i olyckor och sjukdomar. 62 procent av skadorna i GS rapport var olyckor. 38 procent var sjukdomar.
  • Män råkar oftare ut för olycksfall, medan kvinnorna drabbas av sjukdomar i högre utsträckning.
  • 35 procent av medlemmarna som drabbats av en arbetsskada har inte anmält den.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.