Industriarbetarnas tidning

Det ”omfattande” fusket: 0,04 procent

1 november, 2010

Skrivet av MIKAEL FÄRNBO

Försäkringskassans jakt på bidragsfuskare ledde till 320 fällande domar förra året. Trots att fusket beskrivits som ”omfattande” utgjorde det endast 0,04 procent av alla utbetalningar 2009, visar Dagens Arbetes och Dagens Arenas granskning.

I debatten om sjukförsäkringen har omfattande bidragsfusk pekats ut som en av anledningarna till att sjukskrivningskostnaderna exploderade från 75 till 132 miljarder kronor per år i slutet av nittiotalet.

Uppfattningen att fusket är utbrett är starkt förankrat ­– lika starkt bland handläggare som bland allmänheten. Två av tre tror att fusket är ”mycket eller ganska omfattande”, enligt en undersökning av Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT.

Men trots intensivt arbete, och över 20 000 fuskutredningar, kunde Försäkringskassans kontrollenhet bara hitta misstänkt fusk i 1 419 fall förra året. Dessa fall polisanmäldes och Försäkringskassan ställde återkrav på sammanlagt 193 miljoner – vilket utgör 0,04 procent av alla utbetalningar inom socialförsäkringssystemet.

Samma år ledde endast 320 polisanmälningar till dom eller strafföreläggande. Det motsvarar ungefär 1,3 procent av alla fuskutredningar.

Försäkringskassans kontrollenhet byggdes upp år 2006 med 300 miljoner i öronmärkta pengar från regeringen. Kontrollenheten redovisar sin verksamhet i kvartalsrapporter och i årsrapporter som brukar återrapporteras i media.

I september skrev till exempel Dagens Nyheter under rubriken ”Fusk för miljoner hos F-kassan” om återkrav på 77,2 miljoner under andra kvartalet. Vad som inte framgår i rapporteringen är att en stor del av summan inte anses vara fusk – utan utgör oavsiktliga fel från både Försäkringskassan och allmänheten.

Dessa oavsiktliga fel bakas nämligen samman med det avsiktliga fusket under rubriken ”felaktiga utbetalningar och återkrav”. Den verkliga summan för bidragsfusket är mycket mindre och återfinns under rubriken ”polisanmälningar” – eftersom Försäkringskassan är skyldig att polisanmälda allt som misstänks vara medvetet och uppsåtligt fuskande över 300 kronor.

I fyra år har en speciell kontrollenhet inom Försäkringskassan jobbat intensivt för att avslöja bidragsfusk. Sammanlagt har kontrollenheten begärt tillbaka 544 miljoner kronor – varav 315 miljoner i sjukförsäkringen – där man ansett att den sökande uppsåtligen försökt lura till sig pengarna av Försäkringskassan.

Dagens Arbete och Dagens Arena har försökt få svar på hur mycket kontrollenheten har kostat under samma period, men Försäkringskassan svarar att de inte har några sådana siffror. Med uppgifter om antalet anställda på enheten och driftkostnaden per anställd kan kostnaden beräknas till 546 miljoner kronor. Hittills överstiger alltså kostnaden summan av det fusk som har avslöjats.

Läs hela Dagens Arbetes och Dagens Arenas granskning av sjukfusk och skattefusk här.

FAKTA/Försäkringskassans kontrollenhet

Förra året krävde kontrollenheten totalt tillbaka 354 miljoner kronor till följd av ”felaktiga utbetalningar”. Men endast 193 miljoner kronor av dessa ansåg de själva vara fusk.

De senaste fyra åren har de totala återkraven för ”felaktiga utbetalningar” varit 830 miljoner kronor. Men endast 544 miljoner ansågs vara fusk.

Försäkringskassans kontrollenhet har haft mellan 150 och 300 årsarbetskrafter. För att räkna ut enhetens kostnad har vi multiplicerat årsarbetskrafterna med den genomsnittliga driftkostnaden per årsarbetskraft som återfinns i årsredovisningen för respektive år.

Försäkringskassan utbetalningar ur socialförsäkringssystemet uppgick till 450 miljarder kronor 2008.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.