Industriarbetarnas tidning

Hjärnan har inget medborgarskap

4 november, 2010

Skrivet av BJÖRN RANELID

Krönika november 2010

Jag är inte svensk till blodet och genetiskt sätt, ty min farmor kom från Tyskland. Dock är jag född i Sverige och svensk medborgare. Min skånska dialekt liknar i vissa avseenden mer det danska språket än den så kallade rikssvenskan.

När jag talar om kärlek, fotboll och kvinnor påminner jag förmodligen mer om en spanjor, italienare och argentinare än om en svensk byråkrat, civilingenjör eller ledamot i Svenska Akademien. Mina ord hoppar ofta på en het spisplatta innan de svalnar och dunstar i stunden. Jag har dofter och klanger i språket som trivs bäst i solen och vid en lång sandstrand. Du kan skörda apelsiner, vindruvor och oliver från min litterära trädgård.

Jag är således född och vuxen i ett land som i stor utsträckning fått sitt språk från tyskan, franskan, engelskan och här och var från romerna eller folkmunnens zigenare. Ingen etnolog kan med säkerhet påstå var de första nybyggarna kom ifrån, men riket har benämnts Sverige i cirka åttahundra år.

Finland och Norge var länge en del av Sverige. Skåne och flera andra av de nuvarande landskapen i riket hade danska herrar. Vår konung är av fransk ätt medan drottningen är sprungen ur Brasilien och Tyskland. Tusentals små pojkar och flickor har blivit adopterade från Korea, Kina, Afrika och Indien till svenska familjer.

Du äter italiensk pizza och spagetti. Den grekiska salladen bjuds längs vägkrogar och små matställen i Tomelilla, Sjöbo, Gällivare, Vansbro och Haparanda. Falafeln har ursprungligen ingenting med Malmö, Stockholm eller Göteborg att göra. Luften som du andas är inte svensk.

Under 1960-talet köpte Sverige arbetskraft från Italien, Grekland och Jugoslavien. Tusentals uppfinningar och upptäckter inom elektronik, medicin och mekanik har kommit från Amerikas förenta stater till Sverige. Sverige exporterar och importerar varor och tjänster varje dag och natt på året. Det existerar ingen äktsvensk musik, bildkonst, dans, film, teater eller litteratur, ty dessa yttringar av mänsklig skaparkraft hämtar intryck, erfarenhet och lärospån från stora delar av världen.

Cirka en miljon svenskar emigrerade till Amerika från år 1860 till 1920. Hungersnöd, fattigdom och rent lycksökande drev dem dit och de blev i de flesta fall väl mottagna och erbjöds arbeten och ett stycke mark att bebygga och odla.

I det svenska herrlandslaget i fotboll ingår i dag fem eller sex spelare som inte är födda i Sverige. Landslagen i friidrott har många svarta män och kvinnor. Det är fantastiskt. Miljoner svenskar njuter varje vecka av att beskåda fotbollsspelare i Italien, Spanien och England, vilka är mörka i hudfärgerna. Detsamma gäller inom musiken.

Förnamnet Jimmie har inte sitt ursprung i Sölvesborg, Sjöbo eller Tomelilla. Personen och politikern som heter Jimmie Åkesson skulle om man enbart bedömde honom utifrån hår- och ögonfärg kunna komma från Turkiet och vara till exempel kurd. På hans mammas eller pappas sida finns kanske en härkomst från Spanien eller Italien. Arisk är han inte.

Bönder, äppel- och bärodlare i Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn tar under säsongen hjälp av arbetskraft från Polen. Sverigedemokrater åker på kryssningar till de baltiska staterna och på sol-semestrar till Bali, Marocko, Thailand, Turkiet och Grekland. De äter exotiska frukter från de sydliga delarna av världen. Många av odlarna är muslimer.

Den svenska gruv- och bergsnäringen har all anledning att tacka för vallonernas kunskaper från det förflutna. Asaläran och katolicismen föregick protestantismen i Sverige. Nobelpris, olympiska medaljer och världsmästerskap i olika idrotter tillfaller sällan svenskar.

Jag bor i Sverige och reser i världen. Själen och ordet korsar alla nationsgränser. Människans hjärna har inget medborgarskap. Kärlek och solidaritet skriver och stavar på Jordens alla språk.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.