Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Nya regler hjälper skattefuskarna

Det är viktigt att minska skattekrånglet, tyckte regeringen 2007. Sedan dess har nya regler som förenklar för skattefuskare skapats.

År 2007 räknade regeringen med att spara en miljard årligen på insatser mot minskat sjukfusk. Bland annat skulle arbetsgivare kunna kräva läkarintyg första dagen och mer resurser gå till Försäkringskassans kontrollenhet. Effekten av krafttagen skulle enligt regeringen bli en miljard kronor i minskade kostnader redan 2007.

Siffran har inte gått att följa upp. Försäkringskassans särskilda kontrollenhet hittade samma år felaktiga utbetalningar, som de bedömer är fusk, för sammanlagt 142 miljoner kronor inom hela socialförsäkringen.

Den skatt som staten förlorar varje år beräknas till 133 miljarder kronor. Den stora delen av de 133 miljarderna är avsiktligt fusk, enligt Sktteverket.

Åtgärderna mot skattefusk i 2007 års budget gick bland annat ut på att införa avdrag för hushållstjänster och sänka socialavgifter för vissa branscher. Regeringen konstaterade att en effektivare skattekontroll bidrar till en ökad legitimitet för skattesystemet. Samtidigt skrev man:

”Önskemålet om en effektivare skattekontroll måste dock ses i relation till regeringens ambitioner att minska den administrativa bördan av olika skatteregler.”

De olika sätten att närma sig fusk med skatter och bidrag speglar de senaste årens debatt väl.

Sedan dess har ny lagstiftning försvårat Skatteverkets arbete att få in pengar till statskassan. Momsreglerna ändrades den 1 januari 2008. Nu kan fler företag redovisa momsen bara en gång om året eller var tredje månad. Det ger oseriösa företagare chansen att försvinna lagom till att momsen ska betalas in.

– De kriminella företagen har ofta ett väldigt kort liv. De lägger ner, betalar inte sin moms, och så ersätts de med nya företag, säger Pia Bergman, projektledare mot svartarbete på Skatteverket. Svart arbetskraft beräknas kosta samhället 66 miljarder om året.

Pia Bergman ser också problem med den nya synen på F-skattsedeln.

Att fler jobbar som egenföretagare sägs ofta vara ett nödvändigt led i en anpassning till den flexibla arbetsmarknaden. Men för statskassan kan minskad kontroll av F-skattare bli problematiskt. Enligt Skatteverkets Skattefelsrapport (2008:1) kan en sådan utveckling hota ett av våra säkraste sätt att få in skatt. Forskning visar att ökat egenföretagare också ökar skattefusket.

– Kraven på oss har ökat när det gäller hanteringen av F-skatten, säger Pia Bergman.

– Det som vi ser i dag, det är att det finns mängder med upplägg där man använder F-skattesedeln eftersom det är lätt att få den och det går fort att få den. Väldigt många av de hinder för att få F-skatt som fanns förr är borttagna.

    – Vi ska egentligen utan frågor medge F-skatt till alla. Då säger man att Skatteverket naturligtvis ska ha en uppföljning av detta, men det ställs då mot en minskad budget och nya arbetsuppgifter som vi också har fått. Men säkert kan vi också förändra lite av vårt nuvarande arbetssätt, och det i kombination med nya lagar bör ge effekt.

    Den slopade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen är ett annat exempel på ny lagstiftning som försvårat Skatteverkets arbete. Bolagen behöver inte få räkenskaperna kontrollerade av en revisor.

    Enligt Skatteverket skulle också flera enkla åtgärder kunna minska skattefusket. Ett exempel är större möjligheter att göra oanmälda besök.

    Försäkringskassan får göra oanmälda besök hos alla försäkringstagare som kan misstänkas fuska. Men Skatteverket får bara komma oanmälda till restauranger och frisörsalonger. I övrigt måste verket komma överens med företaget om när besöket ska ske. Då är det lätt att visa upp en snygg fasad.

    Skatteverket vill också att att arbetsgivaravgifter ska redovisas individuellt varje månad i stället för i klump. En fråga som utretts länge och fortfarande utreds.

    Dessutom vill verket att privatpersoner som anlitar privatpersoner till en kostnad på upp till 10 000 kronor ska kunna göra det utan skatteplikt.

    – Det måste vara en tydligare gränsdragning mellan vitt och svart och man tappar ju lite förtroendet för systemet om vi börjar prata om att det är svart arbetskraft om ett barn klipper gräsmattan åt grannen, säger Pia Bergman.

    Andra exempel på åtgärder som Skatteverket inte fått gehör för är att inköpspriset på aktierna ska förtryckas i deklarationen när en skattebetalare har sålt dem. Eller att avdrag för arbetsresor borde bygga på avståndet mellan arbetet och bostaden. Över hälften av avdragen för arbetsresor är felaktiga. Den ändringen har verket velat ha i åratal.

    I mars i år lämnade Skatteverket in en handlingsplan till Skatteutskottet. Där stod att verket ”haft otillräckliga förutsättningar att minska skattefelet”.

    Fel för 22 skattemiljarder begärs in varje år. Målet är, trots myndighetens dåliga ekonomi, att få in tre gånger så mycket. Men i stället för de extra 400 miljoner som Skatteverket bett om för att klara verksamheten, gav regeringen hälften i den senaste budgeten. Nu måste mellan 50 och 100 anställda bort nästa år.

    Läs hela DA:s granskning om fuskmyterna här.

    Läs mer:


    at@da.se

    Läs mer från Dagens Arbete:

    Ladda ner senaste e-DA här!

    Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

    3

    Knarket i industrin

    Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

    EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

    Måste jag kissa när andra ser på?

    Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

    7

    Maries son dog av en överdos

    Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

    Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

    DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

    ”Jag vill försöka vara drogfri”

    Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

    1

    Dagens Arbete granskar knarket i industrin

    Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

    2

    ”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

    Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

    Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

    DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

    Årtiondets första utmaningar är här

    KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

    KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

    Skyddsom­buden är livsviktiga

    KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

    Foto: Adam Daver

    En sista vända med svarven

    ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

    Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

    GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

    Avtal 2020

    Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

    Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

    Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

    PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

    Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

    Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

    3

    Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

    Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

    GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

    Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

    Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

    DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

    4

    Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

    PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

    1

    Så får du rätt pengar

    Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

    MBL får liv i poesin

    Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

    Guds hus byter roll

    BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

    Striden om arbetsrätten

    Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

    Överens om fortsatta Las-förhandlingar

    Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

    5

    Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

    Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

    ”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

    REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

    1

    ”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

    REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

    Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

    GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

    2

    8 000 namn mot flytt av fabrik

    Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

    Hämta mer

    Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.