Industriarbetarnas tidning

Nya regler hjälper skattefuskarna

8 november, 2010

Skrivet av

Det är viktigt att minska skattekrånglet, tyckte regeringen 2007. Sedan dess har nya regler som förenklar för skattefuskare skapats.

År 2007 räknade regeringen med att spara en miljard årligen på insatser mot minskat sjukfusk. Bland annat skulle arbetsgivare kunna kräva läkarintyg första dagen och mer resurser gå till Försäkringskassans kontrollenhet. Effekten av krafttagen skulle enligt regeringen bli en miljard kronor i minskade kostnader redan 2007.

Siffran har inte gått att följa upp. Försäkringskassans särskilda kontrollenhet hittade samma år felaktiga utbetalningar, som de bedömer är fusk, för sammanlagt 142 miljoner kronor inom hela socialförsäkringen.

Den skatt som staten förlorar varje år beräknas till 133 miljarder kronor. Den stora delen av de 133 miljarderna är avsiktligt fusk, enligt Sktteverket.

Åtgärderna mot skattefusk i 2007 års budget gick bland annat ut på att införa avdrag för hushållstjänster och sänka socialavgifter för vissa branscher. Regeringen konstaterade att en effektivare skattekontroll bidrar till en ökad legitimitet för skattesystemet. Samtidigt skrev man:

”Önskemålet om en effektivare skattekontroll måste dock ses i relation till regeringens ambitioner att minska den administrativa bördan av olika skatteregler.”

De olika sätten att närma sig fusk med skatter och bidrag speglar de senaste årens debatt väl.

Sedan dess har ny lagstiftning försvårat Skatteverkets arbete att få in pengar till statskassan. Momsreglerna ändrades den 1 januari 2008. Nu kan fler företag redovisa momsen bara en gång om året eller var tredje månad. Det ger oseriösa företagare chansen att försvinna lagom till att momsen ska betalas in.

– De kriminella företagen har ofta ett väldigt kort liv. De lägger ner, betalar inte sin moms, och så ersätts de med nya företag, säger Pia Bergman, projektledare mot svartarbete på Skatteverket. Svart arbetskraft beräknas kosta samhället 66 miljarder om året.

Pia Bergman ser också problem med den nya synen på F-skattsedeln.

Att fler jobbar som egenföretagare sägs ofta vara ett nödvändigt led i en anpassning till den flexibla arbetsmarknaden. Men för statskassan kan minskad kontroll av F-skattare bli problematiskt. Enligt Skatteverkets Skattefelsrapport (2008:1) kan en sådan utveckling hota ett av våra säkraste sätt att få in skatt. Forskning visar att ökat egenföretagare också ökar skattefusket.

– Kraven på oss har ökat när det gäller hanteringen av F-skatten, säger Pia Bergman.

– Det som vi ser i dag, det är att det finns mängder med upplägg där man använder F-skattesedeln eftersom det är lätt att få den och det går fort att få den. Väldigt många av de hinder för att få F-skatt som fanns förr är borttagna.

    – Vi ska egentligen utan frågor medge F-skatt till alla. Då säger man att Skatteverket naturligtvis ska ha en uppföljning av detta, men det ställs då mot en minskad budget och nya arbetsuppgifter som vi också har fått. Men säkert kan vi också förändra lite av vårt nuvarande arbetssätt, och det i kombination med nya lagar bör ge effekt.

    Den slopade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen är ett annat exempel på ny lagstiftning som försvårat Skatteverkets arbete. Bolagen behöver inte få räkenskaperna kontrollerade av en revisor.

    Enligt Skatteverket skulle också flera enkla åtgärder kunna minska skattefusket. Ett exempel är större möjligheter att göra oanmälda besök.

    Försäkringskassan får göra oanmälda besök hos alla försäkringstagare som kan misstänkas fuska. Men Skatteverket får bara komma oanmälda till restauranger och frisörsalonger. I övrigt måste verket komma överens med företaget om när besöket ska ske. Då är det lätt att visa upp en snygg fasad.

    Skatteverket vill också att att arbetsgivaravgifter ska redovisas individuellt varje månad i stället för i klump. En fråga som utretts länge och fortfarande utreds.

    Dessutom vill verket att privatpersoner som anlitar privatpersoner till en kostnad på upp till 10 000 kronor ska kunna göra det utan skatteplikt.

    – Det måste vara en tydligare gränsdragning mellan vitt och svart och man tappar ju lite förtroendet för systemet om vi börjar prata om att det är svart arbetskraft om ett barn klipper gräsmattan åt grannen, säger Pia Bergman.

    Andra exempel på åtgärder som Skatteverket inte fått gehör för är att inköpspriset på aktierna ska förtryckas i deklarationen när en skattebetalare har sålt dem. Eller att avdrag för arbetsresor borde bygga på avståndet mellan arbetet och bostaden. Över hälften av avdragen för arbetsresor är felaktiga. Den ändringen har verket velat ha i åratal.

    I mars i år lämnade Skatteverket in en handlingsplan till Skatteutskottet. Där stod att verket ”haft otillräckliga förutsättningar att minska skattefelet”.

    Fel för 22 skattemiljarder begärs in varje år. Målet är, trots myndighetens dåliga ekonomi, att få in tre gånger så mycket. Men i stället för de extra 400 miljoner som Skatteverket bett om för att klara verksamheten, gav regeringen hälften i den senaste budgeten. Nu måste mellan 50 och 100 anställda bort nästa år.

    Läs hela DA:s granskning om fuskmyterna här.

    Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

    Slutbud lämnat i kväll

    Slutbud lämnat i kväll

    Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

    Industrifacken skickar hem sina delegationer

    Industrifacken skickar hem sina delegationer

    Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    Arbetsrätt Striden om las

    IF Metall: Vad finns det för alternativ?

    IF Metall: Vad finns det för alternativ?

    Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

    Bra att regeringen lyssnar på parterna

    Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

    Blandade känslor för regeringens las-besked

    Blandade känslor för regeringens las-besked

    ”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

    Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

    Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

    Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

    LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

    LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

    En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Välj förnuftet framför fundamentalismen

    Välj förnuftet framför fundamentalismen

    Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

    ”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

    ”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

    Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

    Las-förhandlingarna återupptas

    Las-förhandlingarna återupptas

    För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.