Industriarbetarnas tidning

Forskare vill ha avgift i stället för turordning

16 december, 2010

Skrivet av

Slopade turordningsregler och lägre lön för äldre. Det var några av de mer kontroversiella förslagen när långtidsutredningen presenterade delrapporterna på temat ”att skapa arbeten”.

Långtidsutredningen ville få in nytt perspektiv i debatten om det svenska anställningsskyddet och lät professor Pierre Cahuc från Paris författa delrapporten.

I Sverige är anställningsskyddet anmärkningsvärt tudelat, skriver han. Skyddet för tillsvidareanställda är väldigt stark, samtidigt som arbetsgivarna har mycket stor frihet att anställa på visstid med ett väldigt svagt skydd mot uppsägning.

Dessutom ger inte det svenska systemet för anställningsskydd arbetsgivarna någon anledning att ta hänsyn till de samhällsekonomiska kostnaderna vid uppsägningar, menar Cahuc.

I rapporten förespråkar Cahuc två stora omvälvande förändringar. Turordningsreglerna bör slopas och en uppsägningsavgift införs. Arbetsgivare som säger upp får på så sätt betala en del av samhällets kostnader samtidigt som skyddet mot uppsägning blir lika stort för visstidsanställda som för fast anställda.

I delrapporten om lönebildningen trycker professor Nils Gottfries vid Uppsala universitet på vikten av fortsatta så kallade koordinerade löneförhandlingar. Han framhöll industriavtalet som har varit viktigt för att hålla löneökningstakten på en rimlig nivå genom att förhindra en kapplöpning mot allt högre nivåer mellan fackförbunden.

Trots det krävs lägre löneökningstakt den närmsta tiden för att höja sysselsättningen, menar Gottfries. Sedan tidigt 90-tal har inflation, produktivitetsökningstakt och löneutveckling varit balanserade, men sysselsättningen har trots detta inte återhämtat sig efter 90-talskrisen. Orsaken är enligt Gottfries en för hög löneökningstakt, som har legat på i snitt 4 procent per år sedan början av 90-talet.

– Fyra procents löneökningstakt är rimligt om man accepterar dagens sysselsättningsnivå. Men om man sänker löneökningarna så får man en snabbare expansion av sysselsättningen.

På individnivå skulle lönebildningen dessutom behöva bli mer flexibel för att höja sysselsättningen, menar Gottfries som förespråkar lönepotter och sifferlösa avtal, men även lägre lön för nyanställda.

Ett av de mer kontroversiella förslagen är att 55- till 65-åringar skulle få lägre lön än 40-åringar, eftersom produktiviteten sjunker med åldern. Den lägre sysselsättningen bland äldre förklaras av att de har för höga löner, anser Gottfries.

Thomas Carlén, utredare på LO-ekonomerna, kallar förslaget oerhört teoretiskt och fullständigt otänkbart i verkligheten. Han tror inte att Nils Gottfries har haft lågavlönade arbetare i tankarna.

– För många LO-grupper är det otänkbart att gå ner i lön. Och om man ska gå ner i lön för att man blir äldre ska man då också gå ner i lön för att man är gravid eller för att man har ont i en fot?

– Dessutom är sysselsättningsgraden bland 55- till 65-åringarna i Sverige bland de högsta i världen.

Enligt Thomas Carlén finns det inte heller något direkt samband mellan lägre generella löneökningar och högre sysselsättning.

– Det är inte alls säkert. Om LO-medlemmarna skulle minska lönekraven så tar det ökade utrymmet vägen någonstans. Antingen till ökade vinster i företagen eller till ökade löner för tjänstemän. Det krävs en samordning mellan alla grupper för att man möjligen skulle kunna göra detta och det är inte helt enkelt.

Pierre Cahucs förslag om slopad turordning och införandet av en uppsägningsavgift tror han inte är rätt väg att gå.

– Man kan säga upp äldre i dag, men det kanske kostar lite mer. Jag undrar om han riktigt har förstått hur flexibla reglerna är. Parterna kan förhandla om turordningen, men det kan kosta pengar.

Fakta/Långtidsutredningen
Långtidsutredningarnas syfte är att arbeta fram underlag för den ekonomiska politiken och att bidra till den ekonomisk-politiska debatten. En central uppgift är att analysera utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt och studera vad de betyder för den ekonomiska politiken.

Sedan 1948 har 20 långtidsutredningar presenterats.

Den pågående långtidsutredningen har fokus på den svenska arbetsmarknadens funktion och sysselsättningspolitikens utformning. Totalt 12 forskningsrapporter har beställts och kommer att ligga till grund för huvudbetänkandet som presenteras i mars 2011.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?