Industriarbetarnas tidning

Glöm finansklipparna – nu är det industrin som gäller

17 december, 2010

Skrivet av

DA-ANALYS

Världsekonomins återhämtning sker på verkstadsgolvet. En superslimmad, nyrationaliserad svensk exportindustri tar för sig. Men vem bryr sig om framtiden?

Riksbanken höjer räntan och kyler ner en ekonomi där över 7 procent av arbetskraften går utan arbete.

Förr var 7 procent detsamma som massarbetslöshet och bara hälften så höga nivåer kunde utlösa regeringskriser. Det var då det. Nu rusar ekonomin och den slimmade industrin börjar få gott om pengar igen.

I Tyskland delade en rad industriföretag nyligen ut julgåvor till sina anställda som tack för att de ställde upp under krisen. Koncerner som Siemens och Continental betalade ut motsvarande 20-30 000 kronor till sina anställda.

Scania följde det tyska exemplet och gav också sina anställda en extra slant till jul.

Industrin har återhämtat sig snabbt. Tvär inbromsning när lyset släcktes på hösten för två år sedan – och sedan raskt uppåt.

I Sverige fick exportindustrin draghjälp av den svaga kronan som gjorde svensktillverkade varor billigare utomlands. Samtidigt eldade Riksbankens låga ränta på bostadspriserna, vilket berikade hushållen som kunde hålla konsumtionen igång. I handeln, på byggena och i livsmedelindustrin märktes aldrig krisen. Industrin däremot, höll på att förblöda.

Inom industrin försvann 70 000 jobb med finanskrisen. Av dessa väntas bara 10 000 komma tillbaka under den närmaste tiden. Det innebär att industrin nu återhämtar sig med en ännu mer slimmad bemanning än före krisen. Och därmed lägre personalkostnader, vilket kastar ett intressant ljus på den kommande höstens avtalsrörelse.

När industrin nu tar igen förlorad mark är det mycket tack vare utvecklingen på en av de viktigaste exportmarknaderna – Tyskland – där industrin tvärtemot Sverige behöll sin arbetskraft.

I Tyskland ryckte staten ut med skrotningspremier till bilindustrin och sköt dessutom till pengar för att industrin skulle kunna behålla folk i anställning.

Medan arbetslösheten sköt i höjden i Sverige behöll de tyska företagen sina anställda genom det så kallade Kurzarbeit-systemet. Arbetstiden minskades och de anställda fick en ersättning som motsvarade två tredjedelar av lönen – upp till 50 000 kronor.

Detta gjorde att de tyska fabrikerna var fullt bemannade när efterfrågan tog fart igen.

Tysk industri och tysk ekonomi är tillsammans med tillväxtländerna i Asien och Latinamerika motorn i världsekonomins återhämtning. Och när tysk ekonomi rullar då efterfrågas svenska insats- och investeringsvaror.

I våras beskrev Financial Times ekonomiske krönikör Martin Wolf Tyskland och Kina som de två länder som nu dominerar världsekonomin.

Wolf kallade den nya ekonomiska världsordningen ”Chermany” – en blandning av Kina och Tyskland på engelska.

I bägge länderna är det exporten av industrivaror som är motorn i tillväxten. Världens verkstadsgolv finns inte bara i de låga lönernas Kina utan även i högkostnadslandet Tyskland. Siffrorna talar för sig själv:

Kina har överskottet i utrikeshandeln på svindlande 186 miljarder dollar.

Det tyska överskottet är ännu större: 195 miljarder dollar. Och det mesta av pengarna ramlar in från exporten av industrivaror.

Världens verkstadsgolv är med andra ord också en relativt högavlönad, spetsteknologisk, kunskapsinriktad, innovativ arbetsplats.

Uppgången i ekonomin är industriell. Länder som monterat ner sin tillverkningsindustri till förmån för en svällande finansiell ekonomi har svårare att ta sig ur finanskrisen.

I Storbritannien växte bankernas tillgångar från Thatcher och över New labour-åren från 50 procent av BNP till att motsvara över 500 procent.

I Tyskland däremot är den finansiella ekonomin betydligt mindre. Tysk industri lånar från hundratals lokala sparbanker som aktat sig noga för vidlyftiga affärer.

När den tyska industrin tvärbromsade hösten 2008 var det inte för att bankerna strypte krediterna, utan för att efterfrågan på världsmarknaden hade kollapsat.

I Sverige förs debatten som om landet inte hade någon industri. Trots allt tal om postindustrialism och tjänstesamhällets genombrott är Sverige i grunden fortfarande ett industrisamhälle.

Visserligen minskar andelen sysselsatta inom industrin. Det har den successivt gjort sedan 1950-talets början och för varje kris minskar antalet industrianställda.

Men samtidigt ökar industrins ekonomiska betydelse. I dag är exportens andel hälften av BNP. Så hög har den aldrig varit och den är dubbelt så hög som för tjugo år sedan. Och det mesta av exporten utgörs av industrivaror.

Den del av ekonomin där sysselsättningen växer snabbast – privata tjänstesektorn – är till stor del avhängig industrin. Tjänsterna lever i symbios med industrin. Ett samband som Unionens chefsekonom Daniel Lind beskriver i artikeln ”Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet” i det senaste numret av Ekonomisk debatt.

Trots tyngden i ekonomin är industrifrågorna märkligt frånvarande i debatten om framtiden. Visserligen talas det ofta om behovet av forskning och utveckling, men oftast utifrån ett akademiskt specialistperspektiv. Mer av universitet än arbetsplatser.

Mindre diskussion förs om hur man stärker sambandet mellan forskning och industrialisering. Vad kan samhället göra för att stimulera och underlätta förnyelse av såväl produkter som processer? Hur kan de anställdas färdigheter utvecklas? Hur kan ett ökat inflytande för de anställda bidra till att förnya industrin?

Den typen av frågor – som kopplar ihop innovation med arbetsorganisation – brukade utredas av Arbetslivsinstitutet. Som lades ned av alliansregeringen. Om något politiskt parti händelsevis ville återupprätta institutet hördes det i varje fall inte i den gångna valrörelsen.

Nu lever vi i ett Sverige där färre gör allt mer i den livsviktiga industrin och där samtidigt personalutbildningen minskar. Är det verkligen hållbart?

Industrins ekonomiska råd presenterade i veckan sin rapport ”I finanskrisens kölvatten – risker och utmaningar”. Ekonomerna vill inrätta ett ”innovationspolitiskt ramverk” för att klara en uthållig tillväxt inom industrin. Ungefär som det finanspolitiska ramverket som en gång satte upp målen för de offentliga finanserna.

Just utvecklandet av kunskap bedöms som nyckeln till om svensk industri ska klara påfrestningarna framöver. Något som fackföreningsrörelsen började påpeka redan innan någon hade kommit på ordet kompetensutveckling. Där svensk industri nu är starkast – där kommer också konkurrensen vara som hårdast.

Nu fylls orderböckerna. En superslimmad, nyrationaliserad exportindustri skördar framgångar på världens verkstadsgolv. Men sedan?

Med ett industripolitiskt ramverk hoppas Industrins ekonomiska råd att industrifrågorna ska hamna i den politiska debatten. Vem vet, kanske ett identitetssökande parti som söker en framtidsvision kan få en och annan tankeställare av att ha läst Linds artikel eller rapporten från Industrins ekonomiska råd.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.