Bruket i Guldsmedshyttan återuppstår – blir Nordic Casting AB
130 förlorade jobbet när Baettr lade ned Nu återuppstår gjuteriet i ny regi
Publicerad 2010-12-16, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:20
De höga elpriserna är en lysande affär för Mörrum, Värö och Mönsterås.
– Varje timme säljer vårt bruk överskottsel motsvarande årsförbrukningen för tio villor, säger Pappers avdelningsordförande Michael Kroon i Mörrum.
De senaste dagarna har den elkraftsintensiva industrin stämt upp sin årliga klagosång över skenande elpriser. Åtminstone de företag som inte säkrat upp sina elleveranser med långtidskontrakt eller som lever med små ekonomiska marginaler.
I förra veckan meddelade Rottneros att man släcker ner delar av massaproduktionen och SCA stängde en pappersmaskin i Ortviken.
Med elpriser på två kronor kilowatten beslöt chefen på Rottneros, Olle Dahlin, att stänga av produktionen av CTMP-massa.
Ole Terland, vd och koncernchef för Rottneros, menar att Sverige i det långa loppet inte kan leva med dubbla energipriser mot omvärlden.
Både han och andra bedömare menar att de nuvarande priserna utgör ett hot mot den svenska elintensiva industrin.
En annan tungviktare, Kenneth Eriksson, ordförande på Sveriges Basindustriers Samarbetsorganisation, noterar att varken politiker eller kraftbolag diskuterar att bygga ut elförsörjningen.
Hans egen organisations lösning är att lägga ner gamla kärnreaktorer och bygga nya och större.
Pappers ekonom, Christer Larsson, menar att läget i branschen skiftar.
– Elpriserna slår väldigt olika och hårdast mot dem som tillverkar mekanisk massa, tidningspapper och kartong.
Han pekar på stora elförbrukare som Hallstavik, Hylte, Kvarnsveden, Braviken och Rottneros.
– Hur det sedan slår beror på hur man på de olika bruken säkrat elkontrakten.
– Vad jag förstår har Stora Enso säkrat sin el fram till 2018, medan Rottneros uppenbarligen inte har det.
Christer Larsson menar att de elslukande bruken inom exempelvis Stora Enso inte behöver stänga produktion på grund av elpriset.
– Men låt säga att man köpt el för 30 öre kilowatten och marknadspriset är 1,30 kronor. Då kan det med små marginaler på pappersproduktionen vara lönsammare att sälja av sin kontrakterade el i stället.
Detta i ett läge när efterfrågan på tidningspapper är svag.
Omvänt är de höga elpriserna rena julafton för landets massakokare.
Södra Skogsägarna är ett bra exempel.
– Vi är stora vinnare på elmarknaden, säger Michael Kroon, ordförande på Mörrums bruk utanför Karlshamn i Blekinge.
Han vill inte spekulera i hur mycket pengar som företaget tjänar på att sälja sin överskottsel vidare.
– Men vi säljer två megawatt i timmen.
Om man utgår från att en normalvilla drar cirka 20 000 kilowatt per år, skulle detta motsvara årsförbrukningen för tio villor – i timmen!
Räknar man sedan på att snittkostnaden hamnar på cirka en krona kilowatten, är det uppenbart att mungiporna är uppåt på ägarna. Även sedan man räknat bort kostnaden för produktion och råvara.
– Detta gäller både Värö och Mönsterås, som är större elleverantörer än oss, säger Michael Kroon. Dessutom är all el vi säljer ”grön”, hur man nu kan se det som konsument.
Hela Södra-koncernen säljer el till konsument i storleksordningen 300 gigawatt per år, enligt miljöchefen Roine Morin.
Pappers ekonom Christer Larsson menar att Sverige i dagsläget har för små marginaler i elproduktionen.
– Det gör att vi får toppar i elpriset.
Hans lösning är att öka den andel av produktionen som har låga rörliga kostnader(vind och vatten) eller trimma den kärnkraft vi har och bygga ny.
– Det är viktigt för att få ner priset på sikt.
Ett annat sätt är att lyfta av kostnaden för utsläppsrätterna för de elkällor som inte släpper ut koldioxid.
– De fungerar bara som en jättelik kapitalöverföring från elkonsumenterna till elbolagen som är rent upprörande, säger han.
Christer Larsson befarar att framtida investeringar i branschen, på grund elpriserna, kommer att hamna utanför Sverige och Europa.
Och den kommande vintern – om det fortsätter som nu?
– Den blir tung för många som redan har det tungt. Det är heller inte bra om stora elkonsumenter slås ut för elbolagen, det handlar hela tiden om en balansgång.
– Men sammanfattningsvis kan man säga att elleverantörerna lever gott på den bristsituation som är.