Industriarbetarnas tidning

Skenande elpriser bingo för Södra

16 december, 2010

Skrivet av

De höga elpriserna är en lysande affär för Mörrum, Värö och Mönsterås.
– Varje timme säljer vårt bruk överskottsel motsvarande årsförbrukningen för tio villor, säger Pappers avdelningsordförande Michael Kroon i Mörrum.

De senaste dagarna har den elkraftsintensiva industrin stämt upp sin årliga klagosång över skenande elpriser. Åtminstone de företag som inte säkrat upp sina elleveranser med långtidskontrakt eller som lever med små ekonomiska marginaler.

I förra veckan meddelade Rottneros att man släcker ner delar av massaproduktionen och SCA stängde en pappersmaskin i Ortviken.

Med elpriser på två kronor kilowatten beslöt chefen på Rottneros, Olle Dahlin, att stänga av produktionen av CTMP-massa.

Ole Terland, vd och koncernchef för Rottneros, menar att Sverige i det långa loppet inte kan leva med dubbla energipriser mot omvärlden.

Både han och andra bedömare menar att de nuvarande priserna utgör ett hot mot den svenska elintensiva industrin.

En annan tungviktare, Kenneth Eriksson, ordförande på Sveriges Basindustriers Samarbetsorganisation, noterar att varken politiker eller kraftbolag diskuterar att bygga ut elförsörjningen.

Hans egen organisations lösning är att lägga ner gamla kärnreaktorer och bygga nya och större.

Pappers ekonom, Christer Larsson, menar att läget i branschen skiftar.

– Elpriserna slår väldigt olika och hårdast mot dem som tillverkar mekanisk massa, tidningspapper och kartong.

Han pekar på stora elförbrukare som Hallstavik, Hylte, Kvarnsveden, Braviken och Rottneros.

– Hur det sedan slår beror på hur man på de olika bruken säkrat elkontrakten.

– Vad jag förstår har Stora Enso säkrat sin el fram till 2018, medan Rottneros uppenbarligen inte har det.

Christer Larsson menar att de elslukande bruken inom exempelvis Stora Enso inte behöver stänga produktion på grund av elpriset.

– Men låt säga att man köpt el för 30 öre kilowatten och marknadspriset är 1,30 kronor. Då kan det med små marginaler på pappersproduktionen vara lönsammare att sälja av sin kontrakterade el i stället.

Detta i ett läge när efterfrågan på tidningspapper är svag.

Omvänt är de höga elpriserna rena julafton för landets massakokare.

Södra Skogsägarna är ett bra exempel.

– Vi är stora vinnare på elmarknaden, säger Michael Kroon, ordförande på Mörrums bruk utanför Karlshamn i Blekinge.

Han vill inte spekulera i hur mycket pengar som företaget tjänar på att sälja sin överskottsel vidare.

– Men vi säljer två megawatt i timmen.

Om man utgår från att en normalvilla drar cirka 20 000 kilowatt per år, skulle detta motsvara årsförbrukningen för tio villor – i timmen!

Räknar man sedan på att snittkostnaden hamnar på cirka en krona kilowatten, är det uppenbart att mungiporna är uppåt på ägarna. Även sedan man räknat bort kostnaden för produktion och råvara.

– Detta gäller både Värö och Mönsterås, som är större elleverantörer än oss, säger Michael Kroon. Dessutom är all el vi säljer ”grön”, hur man nu kan se det som konsument.

Hela Södra-koncernen säljer el till konsument i storleksordningen 300 gigawatt per år, enligt miljöchefen Roine Morin.

Pappers ekonom Christer Larsson menar att Sverige i dagsläget har för små marginaler i elproduktionen.

– Det gör att vi får toppar i elpriset.

Hans lösning är att öka den andel av produktionen som har låga rörliga kostnader(vind och vatten) eller trimma den kärnkraft vi har och bygga ny.

– Det är viktigt för att få ner priset på sikt.

Ett annat sätt är att lyfta av kostnaden för utsläppsrätterna för de elkällor som inte släpper ut koldioxid.

– De fungerar bara som en jättelik kapitalöverföring från elkonsumenterna till elbolagen som är rent upprörande, säger han.

Christer Larsson befarar att framtida investeringar i branschen, på grund elpriserna, kommer att hamna utanför Sverige och Europa.

Och den kommande vintern – om det fortsätter som nu?

– Den blir tung för många som redan har det tungt. Det är heller inte bra om stora elkonsumenter slås ut för elbolagen, det handlar hela tiden om en balansgång.

– Men sammanfattningsvis kan man säga att elleverantörerna lever gott på den bristsituation som är.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.