Industriarbetarnas tidning

Högre a-kassa för deltidsarbetslösa skulle motivera till mer jobbsökande

18 januari, 2011

Skrivet av

Samhället skulle gynnas om deltidsarbetslösa fick högre och längre ersättning från a-kassan. Det visar en av Långtidsutredningens forskningsrapport.

Den pågående Långtidsutredningens sista bilagor presenterades under tisdagen. Fokus låg på arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa och försörjningsstödet (socialbidrag).

Professor Bertil Holmlund vid Uppsala Universitet presenterade en forskningsrapport om a-kassans ersättning till deltidsarbetslösa. 2008 försämrades villkoren för deltidsarbetslösa, som bara har rätt till a-kassa i 75 dagar, vilket motsvarar en period på 30 veckor för en person som jobbar halvtid. Heltidsarbetslösa har rätt till ersättning i 300 dagar.

Bertil Holmlund föreslår en motsatt modell, där ersättningen till deltidsarbetslösa är högre än för heltdsarbetslösa. Ersättningen bör trappas av med tiden, men inte lika snabbt för deltidsarbetslösa.

Motivet är att ett deltidsjobb ofta är en språngbräda till ett heltidsjobb. Med bättre ersättning skulle fler stimuleras att söka deltidsjobb istället för att fortsätta vara heltidsarbetslösa.

Rapporten om försörjningsstöd presenterades av professor Eva Mörk vid Uppsala Universitet. Hennes analys är att systemet i dag är en dålig kompromiss av att vara både ett yttersta skyddsnät samtidigt som många som får bidrag är arbetslösa som inte uppfyller villkoren i a-kassan eller inte klarar sig ekonomiskt på a-kassan.

Enligt uppgifter från SCB uppgav 40 procent av hushållen som fick försörjningsstöd under januari till maj 2010 att orsaken var arbetslöshet.

Eva Mörk föreslår att en statlig dagpenning utgår till arbetssökande som inte uppfyller a-kassans villkor. På så sätt kan socialtjänstens resurser användas till social verksamhet och Arbetsförmedlingen får hela ansvaret för de arbetssökande.

Ytterligare tre rapporter ur Långtidsutredningen presenterades kort. De handlar om generösa socialförsäkringar och incitament till arbete, om a-kassans utformning och om det svenska skattesystemet.

Fakta/Långtidsutredningen
Långtidsutredningarnas syfte är att arbeta fram underlag för den ekonomiska politiken och att bidra till den ekonomisk-politiska debatten. En central uppgift är att analysera utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt och studera vad de betyder för den ekonomiska politiken.

Sedan 1948 har 20 långtidsutredningar presenterats.

Den pågående långtidsutredningen har fokus på den svenska arbetsmarknadens funktion och sysselsättningspolitikens utformning. Totalt 12 forskningsrapporter har beställts och kommer att ligga till grund för huvudbetänkandet som ska presenteras i februari 2011.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.