Industriarbetarnas tidning

Regeringen försvarar regler som underlättar skattefusk

10 januari, 2011

Skrivet av

Det är viktigt att minska skattefusket, tycker regeringens skatteexpert. Men att räkna ut hur stort fusket är, som man gör med bidragsfusket, verkar svårt.
– Jag tror jag får fundera lite på det.

Under 2000-talet låg samhällsdebattens fokus på de bidragsfuskande svenskarna. Dagens Arbete har granskat myten och jämfört bidragsfusket med skattefusket.

Det fusk som Försäkringskassans egna kontrollanter anmälde 2009 var värt 193 miljoner, medan Skatteverket beräknar att 133 miljarder skattekronor försvinner varje år.

Samtidigt inför regeringen regeländringar för företagen som förenklar för skattefuskare. Till exempel beräknas den slopade revisionsplikten för små företag kosta skattebetalarna 1,3 miljarder i skattefusk varje år.

Dagens Arbete har under lång tid försökt få svar på våra frågor om regeringens syn på bidrags- och skattefusk. Trots upprepade påstötningar har vi inte fått någon intervju med finansminister Anders Borg. I stället fick vi till sist prata med ministerns statssekreterare Hans Lindberg, nationalekonom och regeringens skatteexpert.

Är det viktigt att minska skattefusket?
– Ja det tycker jag är jätteviktigt, både svartarbete och annat skattefusk är utomordentligt allvarligt för samhället.

Varför?
– Det gäller ju att man behåller legitimiteten i skattesystemet. Att folk känner att det de betalar betalas av andra också, och att man får någonting tillsammans för de pengarna.

Skatteverket uppskattar ju att skattefelet är 133 miljarder, är det en rimlig uppskattning tycker du?
– Ja, det är nog den bästa uppskattning man kan göra, Skatteverket har ju gått igenom det där väldigt grundligt.

Vad tycker du om siffran?
– Den är ju på tok för hög naturligtvis, den måste vi plocka ner, vi har ju bedrivit ett enträget arbete åt det hållet, om man ska bedriva det där arbetet framgångsrikt är det väl kanske tre saker som måste vara på plats. Först ska ju skatterna ligga på en rimlig nivå som folk anser legitim, och så måste vi ha enkla och tydliga skatteregler, och sedan måste naturligtvis Skatteverket ha en bra kontroll.

Varför ger inte regeringen Skatteverket i uppdrag att avgöra hur stort fusket är, det här är ju ett så kallat skattefel, alltså både avsiktliga och oavsiktliga fel.
– Fusket, avgöra hur stort fusket är … Jag undrar om man kan bestämma det.

Man har ju till exempel gett Försäkringskassan i uppgift att avgöra hur stort bidragsfusket är. Varför inte samma sak med skatterna?
– Ja, det var en intressant fråga, jag tror jag får fundera lite på det.

Du har inget svar egentligen.
– Jag utesluter inte det, det kan nog vara vettigt på sätt och vis att göra det. Men jag antar att Skatteverket har en bra bild av hur man med kontroll- och serviceverksamhet kan minska skattefelet på olika områden.

Skatteverket säger ju att de inte gör någon uppskattning av hur stort fusket är. Vore inte det bra för samhället att veta?
– Det skulle naturligtvis vara bra på olika sätt. Sen känner inte jag till de metodmässiga svårigheterna med att bestämma fuskets storlek.

Det borde väl inte vara svårare än att avgöra hur stort bidragsfusket är?
– Det är ungefär som Skatteverket säger om de 133 miljarderna, att osäkerhetsmarginalerna är väldigt stora. Och jag tror det viktigaste, det absolut viktigaste, är nog inte att veta om felet är 133 eller 135 miljarder, utan det är faktiskt att vidta åtgärder där man ser att här får vi effekt. Att inkomsterna ökar.

Men är det inte väldigt viktigt att avgöra vad som är slarv och vad som är fusk för att kunna vidta rätt åtgärder?
– Det tror jag nog att Skatteverket måste ha en bra bild av på de olika områden där man höjer kontrollen på.

Slopad revisionsplikt, ändrade regler för moms, och förenklingar att få F-skattsedel. Det kommer att öka företagens skattefusk. Och då finns det läsare som undrar: ”Hur är det möjligt, här får min arbetskamrat lämna in blankett till dagis för vab medan företagen inte ens behöver lämna in sina räkenskaper för kontroll. Det finns ingen tredje part som kontrollerar de här företagen. Jag tappar förtroendet för både bidrags- och skattesystemet.” Vad säger du till dem?
– Jo, till att börja med, företagen deklarerar ju precis som alla andra. Man lämnar in papper till Skatteverket, och det är ingenting som kommer att ändras i det. Och Skatteverket kan gå ut och kontrollera. Och har dessutom fått mer resurser.

Men varför ska man då ta bort revisionsplikten om Skatteverket ändå ska utföra samma kontroll av företagen?
– Skatteverket gör stickprov naturligtvis.

Då måste ju kontrollen bli sämre.
– Det behöver den nödvändigtvis inte bli om den sköts på ett bra sätt.

Du menar att kontrollen är likvärdig, fast man tar bort revisionsplikten.
– Jag skulle säga så här att de siffror vi har angett, de är naturligtvis korrekta (regeringens beräkning att den slopade revisionsplikten för små företag kostar skattebetalarna 1,3 miljarder i skattefusk, red kommentar). Och sen så tillför vi kontrollmedel i den utsträckning det är nödvändigt för att hålla koll på det där.

Läs en längre version av intervjun med Hans Lindberg.

Läs DA:s granskning om fuskmyterna.

Texten är korrigerad den 8 februari 2011.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.