Industriarbetarnas tidning

Här bestämmer de anställda

28 februari, 2011

Skrivet av

Inte ett viktigt beslut utan omröstning bland alla anställda. Så fungerar det i Mondragón i norra Spanien. Där finns världens största kooperativ med 85 000 anställda i 255 företag.

Här förlorar man inte jobbet om det går dåligt för ens företag. Man lånas ut till ett annat i stället.
Kooperativet har en egen bank, eget universitet, eget försäkringsbolag och innovationscentra som ligger direkt i anslutning till alla fabrikerna. All vinst investeras tillbaka i verksamheten.

– Vi står starkare än många andra industrikoncerner, tack vare vårt samarbete inom kooperativet, säger Mikel Uribetxebarria i Mondragónkooperativets ledning.

Mikel Uribetxebarria kom till företaget Fagor Ederlan, en underleverantör till bilindustrin, för ett tiotal år sedan för att arbeta med utveckling.

I dag är han ordförande i bolagsstyrelsen, framröstad av en majoritet av företagets drygt 3 000 anställda.

Dessutom ingår han i styrgruppen för hela Mondragón-kooperativet. Ett kooperativ som startades 1956 efter det att en ny präst kommit till bygden och startat en teknisk skola.

Just Fagor Ederlans var det allra första företaget i kooperativet, startat av sex verkstadsarbetare. I dag en av Europas största underleverantörer av chassikomponenter, delar till motorer och växellådor.

Som alla andra inom bilbranschen drabbades företaget hårt av bilkrisen.

– Självklart, men hos oss fick de anställda själva bestämma hur den skulle tacklas, säger Mikel Uribetxebarria.

Mondragón-kooperativets 255 företag vilar på tillverkningsindustri och säljer för cirka 160 miljarder kronor på ett år – lika mycket som Scania och Sandvik tillsammans. I kooperativet ingår också Spaniens största supermarket-kedja Eroski.

De flesta företagen finns i spanska Baskien och i andra delar av Spanien. MCC bedriver verksamhet i Kina, Brasilien, Mexiko och flera östeuropeiska länder. Men där är de anställda inte medlemmar.

– Det beror på att kooperativ kan betyda väldigt olika saker i olika länder, säger Mikel Uribetxebarria.

– Vi har sagt att det viktiga för oss är att våra demokratiska värderingar med stort inflytande för de anställda ska gälla på de fabriker som vi har i andra länder.

Inom Mondragón-kooperativet tas alla viktiga beslut genom omröstning på allmänna medlemsmöten. Där godkänns bland annat lönesättningen och större investeringar. Mötet väljer bolagsstyrelse som i sin tur rekryterar företagsledning.

Företagens vinst investeras tillbaka i verksamheten. En del av vinsten avsätts till kulturella projekt i bygden. Att bli medlem kostar en årslön. Den som lämnar kooperativet får tillbaka pengarna. Bara den som arbetar i kooperativet kan vara delägare.

I anslutning till fabrikerna har kooperativet två egna universitet med 4 000 studenter och ett antal innovationscentra med forskning och utveckling i direkt anslutning till fabrikerna.

Raúl Reyero på innovationsföretaget Ikerlan berättar om alla forskningsprojekt kring kraftöverföring, bränsleceller, sensorer, mikrosystem, biomedicin och om utvecklandet av en trådlös spårvagn som passar Sevillas trånga gränder och utarbetandet av en ny eldriven liten stadsbil.

– En viss masstillverkning måste förläggas till lågkostnadsländer. Men vi tror att det är nödvändigt att utveckling och tillverkning ligger nära varandra. Det finns så mycket kunskap hos dem som arbetar med tillverkningen och som bidrar till utvecklingsarbetet.

LÄS MER
Om du klickar HÄR får du upp Dagens Arbete som pdf och kan bläddra fram till sidan 10 och läsa hela reportaget.

En kommentar till “Här bestämmer de anställda

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.