Industriarbetarnas tidning

Kroppens och själens pardans

3 februari, 2011

Skrivet av BJÖRN RANELID

Krönika februari 2011

Världens starkaste man har vunnit en danstävling i den svenska televisionen. Snart ska en världsmästare i brottning försöka upprepa bedriften. Fred Astaire och Michael Jackson har dansat sig till miljarder människors hjärtan och minnen.

Musik och sång är världens största folkrörelse. Små barn dansar och rör kroppen till musik utan att någon har lärt och undervisat dem. Nobelpriset är världens mest kända och prestigefyllda pris bland naturvetenskapsmän, ekonomer och författare. Den stora, årliga festen till det prisets ära avslutas alltid med dans.

Då bjuder pristagarna i fysik, kemi, medicin och litteratur upp till dans. Tusentals fotbollsspelare firar sina mål med särskilda danssteg och koreografier på planen och ofta sker det med hörnflaggan som partner.

Människor på Grönland dansar, men de spelar sällan fotboll. Afrikanska stammar dansar i glädje inför ett stundande bröllop eller en lyckad jakt. Överallt i Sverige och övriga världen träffas människor för att röra kropparna till musik.

Havets rörelser kan vara musik och likaså vinden i trädets krona och ett sädesfält. Människan kan skapa toner med hjälp av en kam eller såg. Hon kan bygga olika instrument och hantera dem mästerligt till glädje för många.

Jag träffade kvinnan som skulle bli min första hustru på dans och likaså var det med min andra hustru. Från det att jag var sexton år tills jag var tjugotvå dansade jag i genomsnitt tre kvällar i veckan. Jag studerade, spelade fotboll och dansade, ty det var glädje och lust för mig.

Många människor som utnämnt sig själva till att vara intellektuella föraktar ofta idrott och dans. De vill inte kännas vid att Nobelpristagarna dansar på festen i Stockholms stadshus. De deltar inte i dansen som ringlar sig över jordklotet dag och natt året om. De är inte en av stjärnorna på slottet och de gör inte reklam för Ikea, Clas Ohlson eller Carlshamns mejeri i den svenska televisionen.

Jag har medverkat i programmen Skavlan, På spåret, Babben, Kattis, Fredrik och Filip, Anne Lundberg, men också i Babel och många andra sammanhang som berör litteratur och kultur. Jag har gjort reklam för åtskilliga företag och avstått flera erbjudanden. Ingenting av detta ångrar jag.

Jag har talat på Lisebergs nöjesfält inför 55 000 människor den 17 maj 1995 och på Sollidens stora scen två gånger, på Nalen, inför en fullsatt Globen och på 3 000 andra ställen genom åren. Jag har skrivit böcker om Stig Dagerman, Jussi Björling, glaskonstnären Erik Höglund och om Malmö, Österlen och Stockholm. Det har blivit 29 böcker.

Jag ville inte vara med i Let’s Dance när jag fick frågan första gången. Efter stor tvekan och samråd med hustru och barn har jag nu bestämt mig för att delta. Min danspartner heter Maria Lindberg. Hon är svensk mästarinna i pardans.

Jag och de andra deltagarna skrattar och skojar i samband med varje träning. Vi är alla amatörer i dans och vi känns inte vid rivalitet eller konkurrens. Var och en av oss talar om att ha roligt och att glädjas åt kroppens och själens pardans. Vi rör och tränar muskler som vi annars inte underhåller.

Jag ska ägna några veckor åt världens största folkrörelse. Så gör även Nobelpristagare och fotbollsspelare.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?