Industriarbetarnas tidning

Katastrofen sätter slimmat samhälle på prov

22 mars, 2011

Skrivet av

DA-ANALYS

Naturkatastrofen och tragedin i Japan innebär ett stress-test för det störningskänsliga ”just in time”-samhället.

Det dröjde inte många dagar efter jordbävningen och tsunamin förrän General Motors stängde fabriken i Shreveport, Louisiana.

Inga Chevrolet Colorado, inga Canyon-pickuper lämnade monteringsbanorna. Fabriken stod stilla. Inga komponenter kom från Japan. Och inga fanns i lager.

Om några dagar riskerar Volvo Personvagnar att stanna. Av samma skäl: komponentbrist.

I ”just in time”-samhället finns inga lager. Inga buffertar.

All produktion, alla leveranser sker i rätt tid, ”just in time”.

”Just in time” bygger på en slimmad produktionsordning där tiden mellan kundorder och leverans ska vara så kort som möjligt. Sånt skapar värde.

Det kan tyckas paradoxalt att ”just in time”-filosofin utvecklades i Japan, sprungen ur en annan katastrof. Andra världskriget.

När industrin skulle återuppbyggas ur ruinerna efter krigsslutet led man brist på det mesta. Därför var det nödvändigt att utnyttja de små resurser som fanns till buds.

Allt mynnade ut i Toyotas produktionssystem som framgångsrikt lärde omvärlden att ta bort allt onödigt i produktionsprocessen. Och att bygga upp nätverk av underleverantörer som kunde leverera i rätt tid.

Som onödigt betraktas just lager. Lager binder kapital och ökar därmed räntekostnaderna.

Med 1970-talets valutaoro och stigande räntor kom genombrottet för den japanska modellen. I väst hade vi dittills producerat utifrån försäljningsavdelningens prognoser. Inte efter kundernas order. Sedan var det upp till försäljningsavdelningen att kränga bäst de kunde. Ofta slog prognoserna fel.

På 1990-talet hade det gamla Fordistiska sättet att tillverka definitivt åkt ut. Nu producerade företagen först efter att produkten var såld.

Med 1990-talets politiska liberaliseringar och genombrottet för den senaste informationsteknologin kom hela världen att dras in i ett produktionssystem som liknade Toyotas.

Vi lärde oss begrepp som outsourcing, lean production, kärnverksamhet, kundfokus, kundanpassade arbetstider, flexibel bemanning, ständig förbättring och på snart varje svensk verkstad kan anställda i sömnen svara på frågan vad Fem S står för.

Men det är ett sårbart system, känsligt för störningar. Typ naturkatastrofer, oljeprischocker, krånglande järnvägar – eller strejker.

För ett tiotal år sedan kunde strejken vid några danska verkstäder få monteringsbanorna på Volvo och Saab att stanna. Komponenterna kom inte fram. När oljepriset sköt i höjden våren 2008 protesterade södra Europas åkerier med att långtradarna maskade. Fabrikerna stannade.

Men det verkliga stress-testet för ”just in time”-samhället äger rum nu. Japan, världens tredje ekonomi och teknologisk supermakt, har stannat av. Det märks på Torslanda och i Shreveport, Louisiana.

En tiondel av en ny Volvo härrör från Japan.

Men det är inte bara bilindustrin som berörs. En stor del av världens elektronikindustri är beroende av chips som tillverkas i Japan. ”Förr fick en katastrof regionala konsekvenser, nu märks den över hela världen”, sa IBM:s Timothy Carroll till New York Times härom dagen.

Mer än 60 procent av världens kiselskivor – råvaran i datachips – tillverkas i Japan och de allra flesta av företaget Shin-Etsu Chimcals.

Den som vill kan gå in på Shin-Etsus Chemicals hemsida och läsa sig till i vilket tillstånd deras bägge fabriker i Kamisu och Shirakawa befinner sig i. Just nu står de stilla och man vet ännu inte hur skadade de är.

Bransch efter bransch kan vittna om hur ”just in time”-leveranser fungerar som blodomloppet i en kropp. Det finns all anledning att fundera på hur ekonomisk störningskänsligheten är i det långa loppet. Hur sårbara är företagen? Finns andra leverantörer i reserv?

I dessa dagar hade säkert Volvo, Chevrolet och många andra tillverkare kanske önskat sig någon slags buffert, just in case.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?