Industriarbetarnas tidning

Mindre värk när robotar gör jobbet

5 maj, 2011

Skrivet av

Sedan plockning och packning togs över av robotar är det färre nackar och axlar som plågas av värk på Bengt Lundin AB i Arvika. Dessutom minskade truckincidenterna på lagret när kvinnorna tog plats bakom ratten.

Plocka bunten, lägg den i kartongen, plocka bunten, lägg den i kartongen, plocka bunten … Igen och igen och igen. Att upprepa samma rörelser under lång tid utsätter kroppen för en ständig belastning.

Det behöver inte alls vara tungt för att skador ska uppstå. De tar lång tid att läka, och för den som en gång har fått en belastningsskada kommer besvären lätt tillbaka.

På Bengt Lundin AB i Arvika har man tillverkat plastpåsar sedan 1972. Länge sköttes plockning och packning manuellt, främst av kvinnor. Männen körde truck och var maskinställare. Det var kvinnorna som drog på sig belastningsskador.

När fabriken byggdes ut för sex år sedan var det självklart att de skadliga arbetsmomenten skulle investeras bort. Nu är det robotar som plockar och packar, förseglar kartonger, fäster etiketter och staplar på pallar.

– Det var gôtt, säger Kristina Sanfridsson om förändringen.

Hon har jobbat här i 26 år och har haft ont i både axlar och nacke. Hon har varit sjukskriven korta perioder i flera omgångar. Sjukgymnastik och arbetsrotation hjälpte bara delvis. Sedan robotar tog över plockningen har hon inte varit sjukskriven en enda dag för arbetsrelaterade besvär.

–  Det är bättre nu, men problemen sitter kvar. De kommer tillbaka ibland av vissa rörelser.

Kollegan Veronica Nilsson har bara hälften så många år på företaget och upplevde inga besvär av de monotona uppgifterna, men hon är glad att slippa dem.

I dag är det de tunga vagnarna med plastfilm som är värst. De är jobbiga att få på rätt plats intill maskinerna.

–  Det är tungt att få dem i rullning och vi flyttar många varje dag. Jag tror att det kan vara därför jag känner av nacken ibland, säger Veronica.

När de manuella arbetsuppgifterna försvann fördelades arbetet om. Det är fortfarande flest män som är maskinställare, men två av dem är kvinnor. Resten av uppgifterna kan skötas av alla på golvet, och varje skift har fått bestämma hur de ska rotera och ta pauser.

Det innebar att alla fick ta truckkort. Ett riktigt lyft, enligt Kristina.

– Det är roligt att köra och det är ett skönt avbrott från det andra arbetet.

Men då, när det var tal om att även tjejerna skulle köra truck, skakade lagerkillarna på huvudena. Det skulle bli en massa påkörda hörn och annat, trodde de.

–  Sedan tjejerna började köra truck har vi inte behövt byta ut en enda balk, skvallrar avdelningsansvarige Ronald Johansson.

Fakta: Så uppstår skadan
• Vid ensidigt upprepade rörelser är vissa muskelfibrer konstant spända, även vid lätt arbete. Blodflödet hämmas.
• Mjölksyra och inflammatoriska ämnen samlas i muskeln. Muskelfibrerna kan bli tjockare och få färre blodkärl.
• Smärta och värk uppstår.
• Hjärnans förmåga att styra rörelserna försämras, du måste ta i mer och med fler muskler. Problemen förvärras.
Källa: Minska värken från Centrum för belastningsskadeforskning och LO

Tidiga tecken
• Övergående värk efter vissa rörelser.
• Irritation och värk i muskler och leder.
• Trötthet och obehag i muskler och leder.
• Stelhet.
• Längre tid för återhämtning.
Källa: Minska värken från Centrum för belastningsskadeforskning och LO

Om du får problem
• Upplever du besvär som inte ger med sig på några dagar – kontakta företagshälsovården.
• Underrätta arbetsgivaren om besvären.
• Ta hjälp av företagshälsovården för att utreda hur arbetsmiljön kan bli bättre.

Viktigt med variation
• I första hand bör arbetsplatsen göras om. Automatisering minskar ensidigt arbete. Tekniska hjälpmedel avlastar.
• Pauser, variation i arbetsuppgifterna, arbetsrotation och ökat handlingsutrymme är andra åtgärder.
• Arbetsgivaren är skyldig att utföra nödvändiga åtgärder. Skyddsombud/fack kan skicka en begäran om åtgärd till Arbetsmiljöverket om inget händer.
• Läs mer i Arbetsmiljöverkets skrift Belastningsskador – Nej tack!

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?