Industriarbetarnas tidning

Bra för alla med nytt industriavtal

9 juni, 2011

Skrivet av STEFAN LÖFVEN

Krönika juni 2011

När det första Industriavtalet slöts 1997 var det hårt kritiserat. Bland annat uttalades att avtalet var ett grundskott mot LO-samordningen och tanken att industrin skulle utgöra normen för löneökningarna på hela arbetsmarknaden gillades av långt ifrån alla. Det blev ändå ett avtal som har inneburit en årlig förstärkning av köpkraften med över 2 procent, arbetstidsförkortning, förstärkning av anställningsskyddet med mera. Detta både för industriarbetarna och LO-förbunden i övrigt!

Efter förra avtalsrörelsen valde Teknikarbetsgivarna att säga upp avtalet. Jag vet att flera företagsledare inte tyckte om det och kanske förstod Teknikarbetsgivarna inte fullt ut konsekvenserna av sitt utträde, det vet de bara själva.

Det viktiga nu är att industrin åter är på väg att samlas under ett nytt Industriavtal. Ett förslag finns på bordet och alla parter ska ta ställning. För IF Metalls del har förbundsstyrelsen beslutat att rekommendera avtalsrådet att säga ja.

Varför är det så viktigt? Jo, om man jämför perioden före Industriavtalet med perioden efter märks en rejäl förbättring för löntagarna. Anledningen till detta är enligt min uppfattning att vi nu har en bra ordning för lönebildningen på grund av att den internationellt konkurrensutsatta sektorn utgör norm. Då får vi nämligen en långsiktigt hållbar lönebildning! Det beror på att industrins produkter ska kunna säljas på en världsmarknad i konkurrens med hela världens industriföretag.

De andra ekonomiska sektorerna har andra förutsättningar. Handeln är till exempel beroende av marknaden och konsumenterna i Sverige medan offentlig sektors betalningsförmåga utgörs av skattekronor. I detta ligger ingen värdering från vår sida, men det är fakta som måste tas med när vi resonerar om lönebildningen.

Enligt vår uppfattning klarar lönebildningen att normeras av industrin samtidigt som vi ska ha en samordning inom ramen för LO.

Vi anser att det är viktigt att samordna även utanför industrin av flera skäl.

Ett skäl är möjligheten att uttrycka solidaritet med avtalsområden som har lågt löneläge och som därför ska kunna få stöd för något högre krav.

Ett annat är att legitimiteten för normeringen stärks. Det gäller i två riktningar: en industrisamordning som balanseras med LO-samordning blir starkare för industrin, men det är också så att en LO-samordning, som balanseras av industrins normering blir starkare för LO-förbundens medlemmar.

Därför hoppas jag att även de som är negativa till Industriavtalet och de som säger att detta avtal inte går ihop med LO-samordningen tänker om. Ingen har hittills redovisat något alternativ. Att industrin sätter märket är faktiskt en viktig del av framgången – för alla.

Vi i IF Metall är övertygade om och arbetar för just detta: att behålla den mest framgångsrika lönebildningen på fyrtio–femtio år!

Vi vill nu ta de avgörande stegen för samordning inom industrin och med våra vänner i LO-familjen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen