Industriarbetarnas tidning

Fackligt recept mot rasism

10 juni, 2011

Skrivet av ANNA-LENA LODENIUS

När facket samlar många och arbetar­partierna håller fast vid gemensam välfärd och rättvis fördelning kan hög­er­populister hållas borta från inflytande. Den slutsatsen drar Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg som granskat läget i Europa.

Vad är högerpopulism?

  • De kallas högerpopulister, främlingsfientliga eller nationalister, någon gång används termen högerextremism. Populism betyder måla upp ett gap mellan en maktfullkomlig elit och folket och framträda som folkets enda företrädare.
  • Minskad invandring är det främsta kravet, men många av partierna motsätter sig jämställdhet mellan könen, fria aborter och rättigheter för homosexuella. De propagerar också ofta för en stat med stark polis, stränga straff och utbyggd krigsmakt.
  • Höger i det här sammanhanget betyder värdekonservatism. En del partier i gruppen är mer nyliberala i sin syn på ekonomin men de flesta förespråkar en stark stat och höga skatteuttag. Men välfärden ska i första hand gå till dem som fötts i landet.
  • Partierna har olika bakgrund, en del kommer i likhet med Sverigedemokraterna ur miljöer med mer nazistisk eller fascistisk inriktning, men flertalet har utvecklats ur olika borgerliga partier eller startats som missnöjespartier med en delvis annan inriktning, till exempel mot skatter (som Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet i Norge).

 

Vem röstar på högerpopulister?

  • Högerpopulisterna tar väljare från samtliga partier. En stor grupp har låg utbildning och den sociala och ekonomiska utvecklingen har gått i motsatt riktning mot deras intressen. De lockas av de enkla förklaringar som högerpopulisterna ger.
  • Betydligt fler män än kvinnor väljer högerpopulistiska partier. I Sverige bor flertalet utanför storstäderna. I en del andra länder är väljarna fler i storstadsområdena.

 

Socialdemokraternas ställning i Europa

  • 13 av de europeiska parlamenten är Socialdemokraterna största parti och näst störst i ytterligare 17.
  • Spanien, Grekland, Albanien och Malta har socialdemokraterna över 40 procent av rösterna. I Norge, Portugal och Slovakien ligger de runt 35 procent. I Danmark, Frankrike, Tyskland, Belgien och Lettland är nivån runt 25 procent, i Finland, Tjeckien, Ungern och Bulgarien omkring 20 procent.

 

Facket och arbetarrörelsen har en viktig roll när det gäller att motverka främlingsfientlighet och högerpopulistiska partier. Men åsikterna om hur detta ska gå till går isär. Ska företrädare för främlingsfientliga partier och organisationer stötas ut? Kan man ens få vara med i facket om man har den här typen av åsikter?

En sådan hållning kritiseras av facket i andra länder som vi talat med. Fackliga företrädare i Belgien, Nederländerna, Österrike, Ungern, Norge och Danmark, där högerpopulisterna är ännu starkare och mer synliga än i vårt land, menar att det går att ta avstånd från åsikter utan att fördöma individerna.

Vi träffar ingen som tycker man ska utesluta högerpopulister ur facket. Skälen till det är flera. Ställningstagandet kan verka självklart så länge det handlar om mer hårdföra nynazister och högerextremister, men de är trots allt relativt få. Det går inte att stämpla alla som sympatiserar med främlingsfientliga partier som nazister och rasister och det är framför allt mjukare och mer parlamentariskt inriktade partier som växer. Även ett parti som Sverigedemokraterna, som uppstod i nazistiska miljöer, har gjort en lång resa.

Ett annat problem är att uteslutningar ofta leder till att de uteslutna uppfattas som martyrer, vilket snarare bidrar till att stärka sammanhållningen och övertygelsen inom gruppen.
Snarare ska facket organisera och agitera. Facklig organisering i sig håller tillbaka högerpopulismen. Studier från bland annat Belgien visar att de högerpopulistiska partierna är mindre framgångsrika i de delar av landet där den fackliga organiseringen är hög.

I och med att partierna framför allt rekryterar män inom den privata sektorn, är starka fackförbund inom manligt dominerade branscher som tyngre tillverkningsindustri, byggnadsindustrin och transportsektorn av särskild betydelse.

Att ta diskussionen på arbetsplatsen är viktigt. Främlingsfientliga åsikter är en del av vardagen på många arbetsplatser, men det pratas inte om det. Michael Gustafsson är maskinoperatör på Scania sedan 1993, de senaste tre åren har han arbetat heltid fackligt.

–  Vi i facket försöker vara aktiva och prata om saker, men människor är tysta. Trots att vi vet att det är våra arbetskamrater som röstat fram de här partierna. Det finns invandrare överallt i Södertälje, de är också våra arbetskamrater. Det borde vara så enkelt.

Han ser som sin uppgift att föra upp åsikterna i ljuset och försöker få öppna samtal till stånd i olika sammanhang där människor får säga vad de tycker. Då är det också lättare att bemöta fel och missuppfattningar.

Liknande tankar finns även i facket i Danmark och Norge samt i den nederländska landsorganisationen FNV. De har initierat flera projekt för att öka kontakten mellan olika medlemsgrupper. Satsningar på att få med många invandrare i facket och att etablera en dialog mellan personer med olika bakgrund kan skapa större förståelse och motverka att fackets medlemmar röstar med högerpopulisterna. Däremot har FNV medvetet valt att ligga lågt med att bemöta utspel från högerpopulisten Geert Wilders Frihetsparti.

–  Vi tar alla strider så länge det gäller våra sakfrågor. Men vi vill inte göda den ”hype” som finns kring Geert Wilders och PVV (Frihetspartiet). Och vi är inte här för att föda medierna med nyheter, vi har viktigare saker att göra, säger Harrie Lindelauff, pressekreterare vid FNV.

De socialdemokratiska partierna i Europa resonerar i liknande banor. Vi träffar bland andra Karl Duffek, internationell sekreterare i det socialdemokratiska partiet i Österrike:

–  Vi lyckas för det mesta såga högerpopulisternas förslag. Men vi är noga med att bara kritisera dem för saker som de verkligen har föreslagit, säger han.

Karl Duffek är självkritisk och menar att arbetarrörelsen i Österrike gjorde ett misstag genom att försöka stämpla FPÖ (det parti som en gång startades av Jörg Haider) som nazistiskt.

–  Det minskade vår trovärdighet.

Många av de personer som vi intervjuat tror inte att främlingsfientlighet är det främsta motivet för att rösta på högerpopulister. I Sverige minskar främlingsfientligheten, människor är mer positiva till flyktingmottagandet, ändå får vi ett högerpopulistiskt parti i riksdagen.

– De som röstade på Geert Wilders tycker nog egentligen att han är för radikal i sina åsikter om islam. Men han är emot eliten, han är frispråkig och han kompromissar inte, säger Jan Marinus Wiersma, tidigare socialdemokratisk EU-parlamentariker från Nederländerna.

Att partierna växer beror delvis på andra yttre faktorer, men det handlar inte bara om kriser i samhället och ekonomin. Högerpopulistiska partier har framgångar i flera länder med god ekonomi som Norge och Nederländerna och fallerar i länder som Irland, Island och Spanien där de finansiella problemen är betydligt större.

En gemensam nämnare för många länder där högerpopulister går framåt är att skillnaden mellan höger och vänster i politiken blivit mer otydlig. Då får de möjlighet att framställa sig som det enda avvikande alternativet. I Nederländerna föregicks framgångarna för Pim Fortuyns islamkritiska rörelse och Geert Wilders Frihetspartiet av tio år av koalition mellan socialdemokrater och högerliberaler.

De så kallade invandringskritiska visar upp olika ansikten. I Ungern marscherar uniformerade garden på klassiskt nazistsätt.

Arbetarrörelsen i Europa vägrar i stort sett alltid att samarbeta och förhandla med högerpopulisterna. Ännu mer otänkbart är att sitta i regeringen tillsammans med högerpopulister. Enda undantaget såg för ett tag ut att bli Finland, där Socialdemokraterna var villiga att förhandla med Sannfinländarna om att delta i samma regering, men Sannfinländarna hoppade av därför att de inte kunde acceptera EU-stödet till Portugal.

I Sverige finns inget parti som gör upp med Sverigedemokraterna (SD). Inte ens i Skåne, där SD är starkast, har de fått något inflytande över politiken. På europeisk nivå är det är vanligt att högern samarbetar och förhandlar med högerpopulister. I Danmark har Dansk Folkeparti varit stödparti åt den borgerliga regeringen sedan 2001. Även i Österrike, Norge, Italien och Nederländerna samarbetar borgerliga partier och högerpopulister.

Ska man följa forskarnas råd är det bästa för arbetarrörelsen att slipa på sin egen politik och sina egna visioner i stället för att stirra sig blind på motståndaren. En tydlig höger–vänster-skala motverkar framväxten av högerpopulism. Att lyfta fram fördelnings- och välfärdsfrågor är ett bra sätt att sätta en dagordning där högerpopulistiska partier inte har mycket att tillföra.

–  Socialdemokrater som håller fast vid klassisk fördelningspolitik och klassfrågor tycks ha ett bättre utgångsläge. Åtminstone är detta en förklaring till att högerpopulisterna i Belgien har haft så små framgångar i de fransktalande delarna jämfört med Flandern, säger Hilde Coffé, som skrivit en avhandling om socialdemokraternas respons på högerpopulism i Belgien. Socialdemokraterna i Vallonien är radikalare och har inte ens under perioder av tätare samarbete med andra partier förändrat sin politik särskilt mycket. Debatten med högerpopulister blir oundviklig när dessa partier växer. Men samtalen bör ske i rätt forum, gärna på lokalplanet där väljarna också kan delta.

Det gäller också att högerpopulisterna inte får sätta agendan, utan att arbetarrörelsen medvetet styr frågorna och inte fastnar i att bara bemöta kritik.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.