Industriarbetarnas tidning

Grekisk kris kan förändra svensk avtalsrörelse

22 juni, 2011

Skrivet av

DA-ANALYS

Det grekiska dramat fortsätter att hålla Europa på sträckbänken. Utgången bestämmer förutsättningarna för den svenska avtalsrörelsen.

Greklands affärer angår den svenska lönerörelsen.

Svenska löner har aldrig kunnat sättas utan hänsyn till vad som händer i omvärlden. Det är en gammal beprövad sanning.

Omvärlden är en restriktion, en begränsning för hur mycket lönerna kan öka. Det gäller i synnerhet en öppen, exportberoende ekonomi som den svenska.

När omvärlden gungar blir det också skakigt i Sverige.

Månaderna innan en avtalsrörelse kör igång brukar handla om slaget om världsbilden. Parterna – fack och arbetsgivare – formulerar förutsättningarna inför den kommande lönerörelsen, allt för att hitta löneutrymmet.

En sak har alla profetior gemensamt: osäkerheten.

Hittills har alla sett en fortsatt – om än svagare – uppgång i världsekonomin. De nya tillväxtländerna drar tillsammans med det nygamla tillväxtloket Tyskland.

Det har passat svensk industri bra. Den svenska industrin lever av den tyska.

När tyskarna kör igång behövs insats- och investeringsvaror från Sverige. Maskinvaror står för den ojämförligt största andelen av svensk varuexport.

Men svensk export är inte bara beroende av Tyskland. Den är beroende av hur det går i hela Europa.

Nästan två tredjedelar av den svenska exporten går till EU-området plus Norge. Om Europa hackar, hackar Sverige.

Nu väntar Europa. Väntar på utgången av det grekiska dramat. Ingen vet hur den utgången kommer att påverka resten av Europa och världen, för den delen.

Det vore lätt att marginalisera problemet till några få länder, Grekland, Portugal, Irland, Spanien, kanske Italien. Men idag är ländernas ekonomier sammanflätade med varandra. Inte minst tyska och franska banker sitter med stora fordringar i Grekland.

Våren 2008 trodde man att låneproblemen på den amerikanska bostadsmarknaden bara skulle beröra länder med högt belånat bostadsbyggande: USA, Storbritannien, Spanien.

Ett halvår senare gick investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Effekten kändes ända ut på svenska verkstadsgolv. Cirka 80 000 industrijobb i Sverige raderades ut.

Skillnaden mellan Lehman Brothers och Grekland som krutdurk för världsekonomin är att Lehman-konkursen kom plötsligt och oväntat. Och hanterades på ett sätt som fick oanade konsekvenser.

En konsekvens var att bankerna och hela det finansiella systemet släckte lyset. Inga lån betalades ut. Bankerna vågade inte låna till varandra. Därför dog den ekonomiska aktiviteten.

Greklands bekymmer är däremot väl kända.

Dessutom finns det många aktörer som har intresse av att Greklands öde inte lamslår världsekonomin: EU, Internationella valutafonden och inte minst Kina som vill se en fortsatt stark euro.

Men vad händer om Grekland ställer in betalningarna, dess banker går i konkurs och lämnar franska och tyska banker – med stora lån i Grekland – lottlösa? En ny global tvärnit?

Om Greklands öde drar med sig fler länder och utlöser en kris för hela Europa förändras förutsättningarna för den svenska avtalsrörelsen i ett nafs.

Vi lever fortfarande i sviterna efter finanskrisen hösten 2008. Den rev upp större sår än vad många fruktat.

Greklands kris må vara en grekisk skapelse i form av en djupt skuldsatt, korrupt luftekonomi utan skatteintäkter. Men den underblåstes av finansiella krafter som under senare årtionden fått allt friare spelrum.

Finns det något samband mellan finanskrascher och ökade löneskillnader? Ja, säger två ekonomer på IMF, Internationella valutafonden, Michael Kumhof och Romain Rancière.

De har undersökt vad som hände i USA från tidigt 1980-tal och framåt. En liten grupp höginkomsttagare drog ifrån. Samtidigt underlättades utlåningen och den finansiella sektorns andel av ekonomin växte. Låginkomsttagarna fick låna för att hänga med.

Hösten 2008 sprack allt. Kumhofs och Rancières slutsatser är att det hade varit billigare att för samhället att bedriva en rättvis fördelningspolitik före – än att sopa upp efter finanskraschen.

I Aten växer nu köerna till soppköken och fackföreningsrörelsen mobiliserar för generalstrejk. Mångmiljonärerna har lämnat landet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.