Industriarbetarnas tidning

Skruvarna dras åt i svensk stål­industri

30 juni, 2011

Skrivet av

DA ANALYS

Tänk er om Milans lagledning tvingade Zlatan att börja spela i c-laget och sluta med dribblingar och klacksparkar. Det är ungefär vad Outokumpu kräver av sina svenska anläggningar.

För trettio år sedan växlade svensk stålindustri spår. Den gjorde det efter en djup kris under senare delen av 1970-talet då det svenska stålet inte längre bet lika hårt.

Nya konkurrentländer pumpade ut stål i stora mängder och till lägre priser än de svenska.

Svensk stålindustri tvingades tänka om. Stålkartan ritades om, verksamheter slogs ihop men framför allt: stålindustrin satsade på nischer i stället för massproduktion. Specialitet istället för volym.

Omsvängningen blev ett lyckokast. Och i tre decennier har vi trott att den vägen bär.

Strax före midsommar hördes andra signaler. Från Outokumpu, finsk statsdominerad storägare i svensk stålindustri.

Outokumpu ska hädanefter satsa på volym före nisch. Och det kommer att märkas långt ute i de svenska bruksorterna.

Inte minst i Långshyttan. Tills nu en världsspelare i tunna rostfria stålband.

En liten vass spelare i världsformat. Visserligen skadedrabbad och lite haltande under de senaste säsongerna. Men detta i en tid då hela världens stålindustri linkat fram under sviterna efter finanskrisen.

Outokumpu tror att kuren heter ”bort med nischproduktionen”. Långshyttan ges blott ett år på sig att vända förlust till vinst – med ett gammalt koncept de lämnade för länge sedan.

Förra veckan kom ett pressmeddelande från Outokumpu som bland annat berättade hur de ser på Långshyttan. Den engelska texten innehåller illavarslande ordval. ”Simplification”: enklare produkter. ”Optimisastion of the produktmix”: färre produkter. ”Re-segmentation”: nya kunder som måhända är fler men som inte är beredda att betala lika mycket som de tidigare.

Och till råga på allt: stålämnena ska hämtas från Torneå, inte som nu från Avesta.

Det innebär att ett betydligt enklare stål – inte det mer avancerade som blandas till i Avesta – kommer att användas i banden från Långshyttan. En konsekvens av ”simplification”.

För ett par år sedan var Outokumpu inne på en diametralt motsatt väg. De svenska anläggningarna tilldelas det nischade rostfria specialstålet. Medan Finland skulle stå för de enklare standardprodukterna.
En jätteinvestering hamnade i Avesta där valsverket skulle byggas ut. En av industri-Sveriges största investeringar, värd över 4 miljarder kronor.

Finanskrisen bromsade storsatsningen i Avesta. I slutet av förra året revs beslutet upp av en ny Outokumpu-ledning.

Outokumpus nya strategi går ut på att fördubbla kapaciteten vid stålverket i Torneå. Detta motiveras bland annat av att Torneå har egna kromgruvor som säkrar en billig tillgång på en viktig beståndsdel när det rostfria stålet kokas ihop.

Vägen framåt leder över ökade volymer från Torneå. Hellre stora volymer till lågt pris än små, nischade volymer till högt pris.

Problemet är att hela Asien tänker just på det sättet. Med betydligt större stålverk än Torneås.

Avesta tappar nu volymerna till Långshyttan. Risken är att man tappar ännu mer.

I Outokumpus nya färdriktning ingår att rörtillverkningen i OSTP ska stå på egna ben och på sikt säljas. Eller läggas ner.

Ett OSTP på egna ben får köpa sina stålämnen från var de vill. Det är ingen vild gissning att de av ren överlevnadsdrift söker efter billigare ämnen – och kan tvingas välja bort Avesta.

I så fall riskerar Avesta att förlora inte bara 50 000 ton till Långshyttan utan även det dubbla till OSTP.

Och i så fall är Avestas stålverk nere på en kritiskt låg produktionsnivå på 350 000 ton. Vad säger volymhökarna i Torneå om en sådan liten produktion?

Skruven dras åt i Avesta som riskerar stå med mindre produktion i stålverket.

Skruven dras åt i Långshyttan som har ett år på sig att vända minus till plus. Med ett sortiment man aldrig trott på. Som att be Zlatan att bara spela med hälarna.

Skruven dras åt också åt orter som Torshälla, Molkom, Storfors och Örnsköldsvik där nu en enklare rörtillverkning ska stå på egna ben, i väntan på…vad då?.

Där finns skäl till bekymrade veck i pannorna.

Alla dessa orter – och fler därtill – genomgick en hårdhänt rationalisering i skarven mellan 1970- och 80-tal. Specialiseringen räddade den svenska stålindustrin som visade sig gå in i globaliseringens djupare fas stärkta och världsledande.

Nu dras klockan tillbaka.

Det är som om Volvos nya kinesiska ägare skulle säga: sluta med säkra kvalitetsbilar. Gör enkla bilar i stället. Ta inte så mycket betalt, men gör fler än vad ni gör idag.

Bilanalytiker skulle ha utfärdat Volvos dödsdom.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?