Industriarbetarnas tidning

Det här avgör utrymmet för höjd lön

6 september, 2011

Skrivet av

Nu drar avtalsrörelsen i gång. Hur mycket mer det blir i plånboken beror mest på vilket utrymme det finns för löneökningar. Här är sex faktorer som bestämmer det utrymmet:

1. Arbetsmarknaden
Tillgång och efter-frågan på arbetskraft är viktigt. Om det finns många som kan utföra jobben kan arbetsgivarna välja och vraka och behöver därför inte locka med högre löner. Men vid brist på arbetskraft är före-tagen benägna att betala mer för att få dem de vill ha.
I dag har Sverige hög arbetslöshet, men vart fjärde företag lider ändå brist på yrkesarbetare.

2. Orderingången
Tjocka orderböcker innebär mycket jobb framöver. Tunna orderböcker signalerar kris.
Under det senaste året har svensk industri ökat sina order på exportmarknaden. Det har lett till ökat kapacitetsutnyttjande i företagen. Det vill säga: företagen utnyttjar allt mer av sin produktionsförmåga vilket signalerar bättre tider. Och därmed lättare att betala högre löner.
Produktionen är nu tillbaka på samma nivå som före finanskrisen.

3. Vinsterna
Höga vinster ökar företagens förmåga att betala ut högre löner.
Efter krisen 2009 återhämtade sig företagen snabbt. Kostnader kapades inte minst genom att företagen sa upp personal.
När efterfrågan sedan ökade kunde företagen producera med färre anställda och till lägre lönekostnader än tidigare.
Stigande vinster har lett till ökade utdelningar till aktieägarna. I år delar många storföretag ut lika mycket till aktieägarna som de gjorde före krisen.

4. Konkurrenskraften
Svensk industri måste kunna konkurrera på världsmarknaden.
Om lönerna ökar för mycket riskerar företagen att tappa i konkurrenskraft.
Konkurrenskraft mäts vanligast som ”arbetskraftskostnad per producerad enhet”, en sammanvägning av lönekostnader och produktivitet.
Svensk industri står stark. Konkurrenskraften har stärkts hela tiden från mitten av 1990-talet med undantag för krisåren 2008–2009.

5. Produktiviteten
Utan stigande produktivitet – inga löneökningar.
Produktivitet är detsamma som produktion per anställd och per tidsenhet, ett mått på hur mycket mer effektivt vi jobbar.
Sedan mitten av 90-talet steg pro-duk-ti-vi-teten med uppåt 7 procent per år vilket var i världsklass.
Under krisåren sjönk produktiviteten eftersom produktionen minskade. Men nu har produktiviteten snabbt stigit igen.

6. Omvärlden
Exportlandet Sverige är extremt beroende av hur det går i omvärlden.
Nu krisar vår största marknad, Europa. Ingen vet utgången av euro-krisen. Däremot har de två största mottagarländerna av svensk export, Tyskland och Norge, hittills gått mycket bra.
Krishärden USA betyder allt mindre för svensk export. Exporten är större till de stora tillväxtländerna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina än till USA.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?