Industriarbetarnas tidning

Arvet från Uddevalla

4 oktober, 2011

Skrivet av

DA-ANALYS

Gårdagens kalldusch från Volvo mot Uddevalla riktar ljuset mot lika bortglömd som svårförhandlad fråga i avtalsrörelsen. Frågan om tryggare och bättre jobb i en stormig värld.

Gårdagens besked var inte första gången som Volvo lade en död hand över Uddevallafabriken.

Den som var med krishösten 1992 glömmer inte massuppsägningarna, nedläggningarna och den skenande arbetslösheten.

En annan tid. En annan kris. Också då en tid när marknaden löpte amok med statsbudgetar och valutor. Också då en kris utlöst av finansiell vidlyftighet.

Industrin tvingades betala en högt pris även den gången.

Den gången plågades Volvo och resten av industrin bland annat av ett monetärt experiment där Sverige försökte sig på vågstycket att till varje pris hålla en fast växelkurs på valutan i ett hav av rytande fria kapitalflöden.

Priset var högt.

Räntorna höjdes för att försvara valutan. Men knäckte industrin. 200 000 jobb försvann i ett nafs. Några tusen av dem på Volvo i Uddevalla och Kalmar. Två framtidsfabriker där bilarbetet skulle göras mänskligt och utvecklande. Utan det löpande bandet..

I Uddevalla skulle Taylorismen med det uppstyckade, själsdödande arbetet begravas.

Volvo fick sin Uddevallafabrik med statlig hjälp när stadens varv lagts ned. Så gick det till på den tiden när landet fortfarande hade industriministrar och en uttalad industripolitik. Och eftersom Volvoledningen bekände sig till ett socialt ansvar fick Metall vara med och utforma den nya Uddevallafabriken.

Många tvivlade och tvivlarna visade gärna japanska och amerikanska produktivitetssiffror sprungna ur såväl det Taylorismens löpande band som Toyotas magra organisation.

Uddevallakonceptet med långa arbetscykler, stillastående helbilsmontering och ökat ansvar sades aldrig ha någon chans mot det utarmande men effektiva löpande bandet.

I Uddevalla fanns en vilja att visa belackarna.

En av dem, Reine, gav sig fasen på att visa att en helbilsbyggare kunde vara lika effektiv som japanerna.

Det här var en tid när bilfabrikernas effektivitet mättes i hur många mantimmar det tog att bygga en bil. En Saab sades kräva 120 mantimmar. Japanerna byggde sina på 25 timmar i smarta, snålt bemannade fabriker.

Reine visade att han kunde bygga en hel Volvo på 10 timmar. Själv. Utan något löpande band.

Men det spelade ingen roll hur effektiva Reine och hans arbetskamrater var. Uddevalla stängdes.

När fabriken öppnade igen efter några år var det aldrig tal om att återgå till helbilsbyggandet. 90-talskrisen körde ut alla experiment med det goda arbetet.

Massarbetslösheten tvingade facket att skifta fokus från att förändra metallarbetet till att förändra metallarbetaren och göra denne mer anställningsbar.

Det är något av en ironi att det nya nedläggningsbeskedet av Uddevalla kommer i avtalsrörelsens upptakt. För i den kommande avtalsrörelsen lyfts just den fråga som en gång gjorde Uddevallaexperimentet världsberömt för över för tjugo år sedan: frågan om arbetets organisering och innehåll.

På flera avtalsområden lyfter nu IF Metall frågan om ”arbetsorganisation för produktivitet och utveckling”.

Det lokala facket ska tillsammans med arbetsgivaren genomlysa arbetsorganisation, arbetsinnehåll, arbetsintensitet, bemanning och utvecklingsmöjligheter i varje befattning på företaget. Utifrån genomlysningen ska de lokala parterna komma överens om åtgärder och handlingsplan.

Ett kvartssekel efter Metalls lansering av det goda arbetet hamnar alltså frågan uppe på förhandlingsbordet – utan att arbetsgivarna ska behöva känna sig hotade i sin rätt att leda och fördela arbetet.

Därmed vandrar facket in på en mark som inte är särdeles lätt att reglera i avtal. Löner, arbetstider, olika former av ersättningar är lättare att förhandla om eftersom det handlar om mätbara storheter. Antingen har man rätt lön eller fel lön.

Men utveckling i jobbet? Den kan knappast vara rätt eller fel. Däremot bra eller dålig.

Om nu IF Metall lyckas få till ett centralt avtal kring ”arbetsorganisation för produktivitet och utveckling” så innebär det grönt ljus för lokala experiment där facket ges ett inflytande över hur framtidens industrijobb ska se ut.

Målet är hållbara jobb – som det goda arbetet heter numera – där produktivitetsstegringarna vilar på engagerade anställda som inte slits ut och som tillåts ta ansvar och få utlopp för sitt kunnande. De jobben är inte lika lätta att flytta eller lägga ner.

Cirkeln är sluten. Och det är som om Uddevallafabrikens öde hela tiden får tjäna som referens till fackföreningsrörelsens strävan att ge sina medlemmar bättre, mer utvecklande och därmed något tryggare jobb.

Nu är frågan om det hållbara arbetet uppe på förhandlingsbordet. Uddevalla läggs ner, igen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.