Industriarbetarnas tidning

”Det görs väldigt få kontroller i yrkeslivet av de gränsvärden vi har”

27 oktober, 2011

Skrivet av Marcus Derland och Lennart Lund

Bengt Järvholm är professor i yrkes- och miljömedicin på Umeå universitet. Han citeras i Dagens Arbetes dokument om partiklar. Detta är hela den intervju från vilken citaten är hämtade.

Tillsammans med andra forskare publicerade du nyligen en studie av gruvarbetares arbetsmiljö:

– I genomsnitt innehöll luften 3 200 mikrogram totaldamm under deras åttatimmarsskift. Vi mätte inhalerbart damm, ungefär lika med PM10. Det är naturligtvis stora mängder om man jämför med vad som diskuteras angående uteluften. Men man ska komma ihåg att luften i gruvan höll sig långt under gränsvärdena som gäller i gruvan. 

Bengt Järvholm tycker att en jämförelse mellan gränsvärdena för partikelhalten i uteluften och motsvarande gränsvärden för arbetsmiljön visar på förvånansvärt stora skillnader.

– Om vi räknar om Arbetsmiljöverkets gränsvärdeslista till mikrogram så ser man att det handlar om helt andra nivåer i arbetsmiljön. Gränsvärdet för uteluft är 50 mikrogram partiklar per kubikmeter luft (PM10) och det gäller ju för hela dygnet.

– Eftersom vi vistas 8 timmar på arbetet blir gränsvärdet för uteluft ”översatt” till arbetsmiljön tre gånger högre (dvs samma dos men under bara 8 timmar). Det innebär att omvandlas gränsvärdet för uteluft till ett arbetsmiljögränsvärde borde det bli tre gånger så högt, dvs 150 mikrogram partiklar per kubikmeter luft.

Det kan jämföras med några gränsvärden för arbetsmiljön:
Totaldamm 10 000 mikrogram per kubikmeter luft
Koldamm 3 000
Trädamm 2 000
Mjöldamm 3 000
Härdplastdamm 3 000
Järnoxid 3 500
Kvartsdamm 100

Är detta rimligt?

– I den yttre miljön finns väldigt sjuka människor, till exempel person med svår astma med mera. I arbetsmiljön arbetar friska människor. Men gränsvärdena för utomhusluft och för arbetsmiljö bestäms i olika processer. 

Vad beror skillnaderna på?

– Gränsvärden fastställs inte av vetenskapsmän, av oss som forskar om dessa ämnen. Utan de fastställs i processer som i slutändan är politiska, även om de utgår från forskningsrapporter.

När exempelvis Arbetsmiljöverkets styrelse fastställer gränsvärden är bland andra arbetsmarknadens parter representerade. Och Arbetsmiljöverket är skyldigt att beräkna kostnaderna för vad man beslutar.

– Det gör man också. Att uppskatta företagens kostnader är inte lätt men möjligt. Men man behöver inte räkna ut vinsterna med den förbättrade hälsa man kan anta följer på strängare arbetsmiljökrav. I grunden handlar det om hur stora risker samhället anser att man ska ta. Ett gränsvärde är alltid den risk samhället anser vara acceptabelt att ta.

Bengt Järvholm understryker en viktig skillnad i forskningen om uteluft och arbetsmiljö.

– När man studerat uteluften har forskningen omfattat mycket stora grupper. Det gör att man med stor statistisk säkerhet kunnat få fram även små skillnader. I arbetsmiljön är det mindre grupper som undersöks, inte sällan på en enda arbetsplats. Det gör att det statistiska underlaget blir mindre säkert, och det krävs ganska kraftiga hälsoeffekter för att de ska upptäckas.

Vad anser du vara mest angeläget för den fortsatta forskningen?

– I arbetsmiljöforskningen borde man titta mer på partiklars och andra föroreningars roll för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar.

– För den yttre miljön är det angeläget att studera riskerna som sammanhänger med olika slags partiklar. Det finns till exempel vissa data som tyder på att trafikrelaterade partiklar till exempel från diesel- och bensinavgaser är farligare än andra.

Bengt Järvholm konstaterar att partikeldebatten har koncentrerats på utemiljön.

– Den kontrolleras ju på ett helt annat sätt än arbetsmiljön, det kommer rapporter om luften i utemiljön ganska ofta.

– Men partikelmängderna är ju större i arbetslivet. Man har försummat att mäta i arbetsmiljöerna, tycker jag. Det mäts väldigt lite nu förtiden. Vi vet egentligen inte hur kraftigt olika grupper utsätts för föroreningar i arbetslivet. Det borde mätas mer i yrkeslivet, det görs väldigt få kontroller av de gränsvärden vi har.

Vem ska se till att det händer?

– Arbetsmiljöverket. Som man nu skär ned på.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?