Industriarbetarnas tidning

Lär dig tala avtalssvenska

19 oktober, 2011

Skrivet av

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

Ackord – Lönesystem där ersättningen beror på resultat och kan mätas först efter det att arbetet utförts. Både individuella ackord och lagackord finns.

Allmängiltigförklaring – Staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag.

Arbetaravtal – Arbetare har generell arbetsskyldighet vilket innebär att arbetsgivaren kan beordra den anställde att utföra i princip alla arbetsuppgifter inom det område som omfattas av kollektivavtalet mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Se tjänstemannaavtal. Se medarbetaravtal.

Arbetsledningsrätt – Ägandets rätt i produktionen. Arbetsgivaren bestämmer allt om inte annat är reglerat i lag och kollektivavtal.

Arbetsorganisation – Fördelning av arbetsuppgifter och befogenheter mellan olika befattningar.

Arbetsfred – Under avtalsperioden får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Det juridiska ordet är fredsplikt.

Arbetsgivare – Köpare av varan arbetskraft.

Arbetsgivaravgift – De avgifter som arbetsgivaren betalar in till staten som en avgift på den utbetalda lönen. De är i år 32,42 procent.

Arbetskraftskostnad – Kostnad för lön plus arbetsgivareavgifter.

Arbetslöshetskassa – Trygghetsförsäkring som ger inkomstskydd vid arbetslöshet. Men a-kassan är också en löneförsäkring för dem som har arbete då ersättningen från a-kassan motverkar lönedumping.

Arbetsmarknad – Marknaden där varan arbete köps och säljs.

Arbetsrätt – Lagar för arbetsmarknaden.

Arbetsskyldighet – Se arbetaravtal.

Arbetstidskorridor – Den tiden arbetsgivaren kan variera arbetstiden mellan olika arbetspass, om fack och arbetsgivare inte har kommit överens om arbetstiderna. Finns i teknikavtalet. Korridoren uppgår 40 minuter per arbetspass.

Arbetsvärdering – Ett systematiskt sätt att variera olika delar av ett arbete såsom krav på utbildning och svårighet, men också psykisk och fysisk belastning. Värdering av arbetsuppgiftens svårighetsgrad.

Avkastningskrav – Ägarnas krav på hur hög vinsten (avkastningen) i företaget ska vara.

Avtalsperiod – Avtalets längd.

Avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal löpt ut och inget nytt tecknats.

Avtalssekreterare – Facklig förhandlingschef.

Balkongtillägg – Lägsta semesterlön, kallas även semesterlönegaranti.

Befattning – De sammanlagda arbetsuppgifterna och befogenheterna i en viss bestämd arbetsbeskrivning.

Befattningsskydd – Se tjänstemannaavtal.

Befattningsutveckling – Stegvis utveckling av arbetsinnehållet i en befattning i takt med att den anställdes kunskaper och erfarenheter ökar. När befattningar utvecklas förändras företagets arbetsstruktur, dvs sammansättningen av arbetsuppgifter och befogenheter i olika befattningar.

Blandackord – Lönesystem som innehåller dels en grundlönedel (fast del) dels en rörlig lönedel.

Blockad – Stridsåtgärd. Övertidsblockad och nyanställningsblockad slår mot den arbetsgivare konflikten gäller. Övriga blockader, sympatiåtgärder, slår mot andra arbetsgivare.

Bonus – Lönesystem med rörlig lönedel som mäts på ett område som är större än ett enskilt arbetslag.

Bärkraftsanpassad lön – Principen ”lön efter bärkraft” bygger på att det enskilda företagets lönsamhet styr skillnader i lön mellan anställda med likartade arbetsuppgifter på olika företag.

Decemberkompromissen – 1906 enades arbetsgivarna och fackföreningsrörelsen om en kompromiss. Den innebar att arbetsgivarna accepterade arbetarnas rätt att organisera sig fackligt (fri föreningsrätt) mot att facken accepterade arbetsgivarens rätt att ”fritt antaga och avskeda arbetare, leda och fördela arbetet” (ur paragraf 24 sedermera paragraf 32 i arbetsgivareföreningens stadgar).

Deflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) sjunker. Motsatsen till inflation.

Devalvering – När värdet på ett lands valuta sänks i förhållande till andra länders valutor. I praktiken en lönesänkning eftersom importerade varor blir dyrare.

Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter inflation och skatt.

Dispositiva regler – Möjligheter i lag att i riksavtal, eller i riksavtal att lokalt komma överens om olika regler och lösningar. Förutsätter enighet mellan parterna.

Dumpning – Försämring av villkor.

Dynamisk flexibilitet – Arbetsmängden varieras med befintlig personal genom övertidsarbete, arbetstidskonton etc. Se numerär flexibilitet, funktionell flexibilitet och precisionsbemanning.

Egenavgift – Den som är medlem av en arbetslöshetskassa betalar själv in en avgift till arbetslöshetsförsäkringen.

Fackförening – Sammanslutning av löntagare i syfte att bland annat kontrollera priset på arbete.

Fasta ersättningar – Ersättningar för exempelvis obekväm arbetstid, övertid och skiftform.

Flexibilitet – Förmågan hos exempelvis ett företag att till så låg kostnad som möjligt snabbt anpassa sig ändrade förutsättningar. Förmågan till anpassning handlar dels om vilka metoder som står till buds och vem som bestämmer över dessa metoder. Se dynamisk flexibilitet, numerär flexibilitet, funktionell flexibilitet samt precisionsbemanning.

Flexibilitetstillägg – Ett lönetillägg som utgår till den som kan utföra arbetsuppgifter utanför den egna befattningen. Kallas också mångkunnighetstillägg.

Flit- och skicklighetstillägg – Finns i vissa avtal som samlande begrepp för tillägg utöver minimilönen. Tilläggen kan läggas ut ensidigt av arbetsgivaren eller vara en del av ett avtalat lönesystem.

Funktionell flexibilitet – Arbetsmängden varieras genom att delar av personalen flyttas till mellan olika avdelningar i företaget.

Fredsplikt – Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut.

Förbundsavtal – Rikstäckande avtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan Pappers och Skogsindustrierna.

Förhandling – Överläggning mellan köpare och säljare i syfte att nå bästa möjliga kompromiss.

Förhandlingsform – Formen för hur förhandlingar ska föras. För facken inom industrin regleras förhandlingsformen genom Industriavtalet med arbetsgivarna.

Förädlingsvärde – Skillnaden mellan försäljningspriset och kostnaden för produktionen i form av råvaror och utrustning och lön.

Föräldralön – Numera ett tillägg i avtalsförsäkringen. Arbetsgivarna betalar 10 procent av lönen den tid man är hemma med sina småbarn. Föräldralönen gäller i sex månader att dela på för bägge föräldrarna.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

Globala avtal – Finns bland annat inom SKF. Det globala avtalet innebär bland annat att företaget förbinder sig att betala den minsta lag- eller avtalsstadgade lönen i respektive land, rätt till facklig organisering och att ingen ska diskrimineras på grund av fackligt engagemang. Avtalet innebär också att SKF:s underleverantörer att följa liknande etiska riktlinjer. I avtalet finns också normer för arbetsmiljön och kompetensutveckling för alla SKF-anställda.

Grundlönedel – Den del av lönen som skapar löneskillnader mellan personer med olika befattningar.

Grupporganisation – Organisatorisk lösning i syfte att skapa möjlighet för alla i en grupp att jobba på olika befattningar.

Helglön – Lön som betalas ut vid vissa helger som anges i avtalet.

Hängackord – Den enskildes lön beror på andra personers prestation. Kallas även indirekt ackord.

Hängavtal – Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på riksavtalet.

Individgaranti – Den garanterade avtalshöjning som alla har rätt till.

Individuell lönesättning – Lönen sätts, med stort inflytande av chefen, utifrån den anställdes kunskaper och duglighet värdesätts.

Individuell löneutveckling – Möjlighet för den enskilde att öka sin lön, till exempel genom att klättra i en kompetenstrappa/befattningsutveckling

Industriavtalet – Ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning. Tecknat 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund, fem (nu fyra) LO-förbund samt industritjänstemannaförbundet och civilingenjörerna. Avtalet innebar en ny modell för avtalsförhandlingar och hur konflikter skulle lösas.

Inflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) stiger. I regel talar man om inflationstakt, prisökningar under en viss tidsperiod.

Inkomstpolitik – Där människors köpkraft inte i första hand avgörs genom förhandlingar och kollektivavtal utan av staten genom förändringar av inkomstskatten.

Just in time – Rationaliseringsmetod för små lager och leverans i rätt tid.

Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförening och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

Kollektiv produktionsövertid – Finns i teknikavtalet och innebär schemalagd övertid för längre period. Kräver lokal överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.

Kortcykliga arbeten – När arbetet kräver att samma arbetsuppgifter ständigt upprepas.

Krisavtal
– Ett tillfälligt avtal som IF Metall tecknade med arbetsgivarna under den djupa krisen 2009. Avtalet innebar att företaget och det lokala facket kunde komma överens om att gå ner i arbetstid och att lönen minskar i proportion till den sänkta arbetstiden. Men det fanns en gräns. Sjunker arbetstiden under 80 procent utgår ändå minst 80 procent av lönen, inklusive tillägg.

Krontalspåslag
– Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.

Kvalifikationsvärdering – Ett system för att värdera den enskildes insats och förmåga i förhållande till arbetsuppgiften.

Lagstadgade minimilöner – Minimilönerna bestäms av staten i lag, inte i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Vanligt i andra europeiska länder.

Ledtid – Den tid det tar att tillverka en produkt från det att den beordras till det att den är färdig.

Lex Britannia – Lag som ger fackföreningen rätt att ta till stridsåtgärder för att hävda svenskt kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

Lokal förhandling – Överläggning mellan parter på arbetsplatsnivå, oftast inom ramen för riksavtalet, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd.

Lägstlöner – Avtalets minimilöner.

Löneandel – Den del av nationalinkomsten som löntagarna tar hand om i form av löner och sociala avgifter. Se vinstandel.

Lönebildning – Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Lönedel – Del av lönesystem. En lönedel – till exempel rörlig – är uppbyggd av olika lönekomponenter.

Löneform – Timlön eller ackord.

Löneglidning – Löneökningar utöver avtalet.

Lönekomponent – Minsta delen i ett lönesystem.

Löneprinciper – Vilka principer och värderingar som lönen ska sättas efter.

Lönepott – Centralt avtalade pengar som fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Löneskydd – Innebär att lönen för ett visst arbete är reglerad i kollektivavtalet. Arbetsgivaren kan därför inte sänka lön eller andra ersättningar.

Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats. Lönesystemet byggs upp av lönedelar, till exempel fasta och rörliga lönedelar, som i sin tur består av lönekomponenter.

Löneutrymme – Det samhällsekonomiska löneutrymmet brukar bestämmas av dels produktivitetsutvecklingen, dels prisökningarna i konkurrentländerna.

Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till.

Löntagare – Säljare av varan arbetskraft.

Marknadskrafter – När tillgång och efterfrågan på arbetskraft bestämmer priset på arbete, det vill säga lönen.

Medarbetaravtal – Avtal som är likalydande för arbetare och tjänstemän i en bransch eller inom ett företag. Med medarbetaravtal har arbetsgivare velat införa individuell lönesättning för arbetare och generell arbetsskyldighet för tjänstemän. Därmed skulle löneskyddet försvinna för arbetarna och befattningsskyddet för tjänstemännen.

Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I industriavtalet fungerar de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

Minimilöneavtal – Riksavtal som innebär att lägre lön än avtalets lägsta timlön inte kan betalas ut. Däremot finns det inga gränser uppåt för hur en arbetsgivare och en lokal facklig organisation eller en enskild kan komma överens om. Se normallöneavtal.

Måltal – Se löneöversyn.

Målstyrning – När den rörliga delen i ett lönesystem helt eller delvis är konstruerat så att ett visst mål ska nås vid en bestämd tidpunkt.

Mångkunnighetstillägg – Se flexibilitetstillägg.

Månadslön – Lönen är oberoende av antalet arbetade timmar. Vid frånvaro görs avdrag.

Mätområde – Bestämmer om den rörliga delen av lönen ska kopplas till individ, lag, avdelning eller hela företaget.

Nominell lön – Lön före inflation.

Normallöneavtal – Kollektivavtal som innebär att varje arbete har ett pris, en bestämd lön ska utgå för ett bestämt arbete, högre är inte tillåten. Se minimilöneavtal.

Numerär flexibilitet – Arbetsmängd varieras med extra personal (inhyrda eller visstidsanställda) eller extra tid (deltidsanställda ökar sin arbetstid). Se dynamisk flexibilitet, funktionell flexibilitet och precisionsbemanning. flexibilitet samt precisionsbemanning.

Objektiv bedömning – När värderingen byggs på tydliga och väldefinierade kriterier.

Omvandlingstryck – Höga löner pressar företagen att rationalisera och effektivisera produktionen så att produktiviteten ökar.

OpO – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av industriavtalet.

Organisationsgrad – Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

Pensionspremie – På vissa avtalsområden kan arbetstidsförkortningen tas ut som pensionspremie som kommer den enskilde till godo vid pensioneringen.

Permission – Ledighet med bibehållen lön.

Precisionsbemanning – När arbetsgivaren köper exakt den mängd arbete som behövs för varje givet ögonblick.

Produktivitet – Produktion per timme eller per anställd.

Reallön – Vad som är kvar av lönen efter inflationen.

Relativlöner – Skillnaden i löneläge mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal inom en bransch.

Riktade potter – Löneutrymme i övergångsbestämmelserna som riktas till särskilda grupper.

Rörlig lön – En del av lönen kan utgå som rörlig lön. Rörlig lön innebär att man vet vilken lön man får först efter att arbetet har utförts. Ett rakt ackord har bara rörliga lönedelar.

Saltsjöbadsavtalet – Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen Saf som tecknades1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken. Efter 1938 har huvudavtalet ändrats fem gånger.

Samordning – Regler mellan exempelvis LO:s medlemsförbund eller Facken inom industrin för en avtalsrörelse med gemensamma krav, utbyte av information och stödåtgärder.

Semesterersättning – Betalas ut till den som avslutar en anställning innan de betalda semesterdagarna tagits ut eller till den som arbetat en kortare tid på en arbetsplats.

Semesterlön – Den dagliga lön som betalas ut under semestern. Se balkongtillägg.

Sifferlösa avtal – Avtal som inte anger löner och löneökningar, men som i gengäld innehåller procedurregler som ger den enskilde rätt och möjlighet att inför arbetsgivaren hävda sin betydelse för verksamheten. Finns hos vissa tjänstemannagrupper.

Sjuklön – Motsvarar 80 procent av lönen och betalas av arbetsgivaren från den andra till och med den fjortonde sjukdagen.

Solidarisk lönepolitik – Lika lön för lika arbete, rättvisa löneskillnader som skapar omvandlingstryck och ökad produktivitet i företagen. Den solidariska lönepolitiken förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som tar hand om dem som blir utan arbete i de företag som inte klarar av att betala avtalets lägsta löner.

Stagflation – När både arbetslösheten och inflationstakten är hög.

Strejkkassa – Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.

Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ta befattning med ett visst företag (blockad) eller strejka.

Strukturomvandling – En process där vissa branscher går framåt medan andra går bakåt och kanske till och med försvinner.

Stupstock – En regel i avtalet som är dispositiv, men som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Subjektiv lönesättning – Lönesättning som baseras på chefens personliga uppfattning om den anställde och med syfte att rangordna personer.

Sysselsättningsgrad – Kan betyda två saker. Individens sysselsättningsgrad anger om han arbetar heltid eller deltid. Sysselsättningsgraden i samhället anger hur stor del av den arbetsföra befolkningen i åldrarna 16–64 år som arbetar.

Systematisk arbetsvärdering – Ett system för arbetsvärdering byggt på faktorer som skicklighet, ansvar, ansträngning och miljö.

Tidbank – I tidbanken tjänar den enskilde ihop ledighet, dels genom arbetstidsförkortning, dels genom övertidsarbete. I tidbanken lagras tid som tas ut i ledighet , eller i vissa fall som pengar eller premie till pensionsförsäkringen.

Tidlön – Lön per tidsenhet (timlön, veckolön eller månadslön).

Timlön – Lön per timme.

Tjänstemannaavtal – Den enskilde tjänstemannen anställs till en specifik befattning som fastställs i anställningsavtalet. Tjänstemännen har till skillnad från arbetarna ett befattningsskydd. Lönesättningen är individuell, inte kollektiv. Avtalet mellan arbetsgivare och den enskilde tjänstemannen reglerar lönen för den enskilde i den angivna befattningen.

Trygghets- och flexibilitetsavtal
– Ett avtal som ska ge den anställde trygghet och företagen flexibilitet. Finns på Stål- och metallavtalet. De anställda kan gå ner i arbetstid utan att behöva gå ner i inkomst och behålla jobben i dåliga tider. Arbetsgivarna kan efter överläggningar med facket variera arbetstiderna för sin personal. I en kris kan man gå ner i 20 procent av arbetstidstiden. Utan uppsägningar eller löneavdrag.

Utstationeringsdirektivet – Ett direktiv från EU som säger att svenska arbetsmarknadslagar ska gälla i Sverige oavsett om arbetstagaren är bosatt i Sverige eller i annat EU-land.

Utvecklingstrappa – När den enskildes befattningsutveckling baseras på bestämda steg i en viss ordning.

Verkstadsavtalet – Det första rikstäckande kollektivavtalet 1905. Arbetarna fick reglerade anställningsvillkor mot att de accepterade den generella arbetsskyldigheten. Verkstadsavtalet heter idag Teknikavtalet Metall.

Vild strejk – Strejk när fredsplikt råder.

Vinst – Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader. Kallas ofta resultat.

Vinstandel – Den del av nationalinkomsten som kapitalägarna tar hand om i form av vinster. Se löneandel.

Vinstdelning – Bara bolagsstämman kan besluta om att dela ut vinsten. Ligger utanför fackligt inflytande. Även vanligt förekommande namn på en lönedel vars storlek är beroende av vinstens storlek.

Visstidsanställning – Tillfällig, tidsbegränsad anställning

Öppningsklausuler – Tysk modell för lokala avvikelser från kollektivavtalet. Tyska avtal har inte samma disposivitet som svenska. Det innebär att avtalet i sig inte tillåter lokala anpassningar. För att kunna göra lokala anpassningar, till exempel av arbetstider, måste tyska facket ge sitt medgivande. Svenska avtal ger möjlighet till lokala anpassningar, men den lokala fackklubben har med kraft av stupstocksreglerna i avtalet möjlighet att säga nej. I Tyskland har öppningsklausulerna lett till lokala lönesänkningar. Se dispositiva regler. Se stupstock.

Övergångsbestämmelser – Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden.

Du kanske också vill läsa…

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

”Vi är beredda att gå i konflikt”

”Vi är beredda att gå i konflikt”

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

Pappers varslar om sympatiåtgärder

Pappers varslar om sympatiåtgärder som ett stöd för Fastighetsanställdas konflikt om låglönesatsningen.

LO-facken säger upp bemanningsavtal

(UPPDATERAD) LO-förbunden säger upp bemanningsavtalet, eftersom de bemanningsanställda inte erbjuds samma villkor som fast anställda.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet – men det blev ändå ett klart ja.

Så fungerar låglöne­satsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

”Delpensionen är en framgång”

5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.