”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Avtal 2017

Lär dig tala avtalssvenska

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

Ackord – Lönesystem där ersättningen beror på resultat och kan mätas först efter det att arbetet utförts. Både individuella ackord och lagackord finns.

Allmängiltigförklaring – Staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag.

Arbetaravtal – Arbetare har generell arbetsskyldighet vilket innebär att arbetsgivaren kan beordra den anställde att utföra i princip alla arbetsuppgifter inom det område som omfattas av kollektivavtalet mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Se tjänstemannaavtal. Se medarbetaravtal.

Arbetsledningsrätt – Ägandets rätt i produktionen. Arbetsgivaren bestämmer allt om inte annat är reglerat i lag och kollektivavtal.

Arbetsorganisation – Fördelning av arbetsuppgifter och befogenheter mellan olika befattningar.

Arbetsfred – Under avtalsperioden får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Det juridiska ordet är fredsplikt.

Arbetsgivare – Köpare av varan arbetskraft.

Arbetsgivaravgift – De avgifter som arbetsgivaren betalar in till staten som en avgift på den utbetalda lönen. De är i år 32,42 procent.

Arbetskraftskostnad – Kostnad för lön plus arbetsgivareavgifter.

Arbetslöshetskassa – Trygghetsförsäkring som ger inkomstskydd vid arbetslöshet. Men a-kassan är också en löneförsäkring för dem som har arbete då ersättningen från a-kassan motverkar lönedumping.

Arbetsmarknad – Marknaden där varan arbete köps och säljs.

Arbetsrätt – Lagar för arbetsmarknaden.

Arbetsskyldighet – Se arbetaravtal.

Arbetstidskorridor – Den tiden arbetsgivaren kan variera arbetstiden mellan olika arbetspass, om fack och arbetsgivare inte har kommit överens om arbetstiderna. Finns i teknikavtalet. Korridoren uppgår 40 minuter per arbetspass.

Arbetsvärdering – Ett systematiskt sätt att variera olika delar av ett arbete såsom krav på utbildning och svårighet, men också psykisk och fysisk belastning. Värdering av arbetsuppgiftens svårighetsgrad.

Avkastningskrav – Ägarnas krav på hur hög vinsten (avkastningen) i företaget ska vara.

Avtalsperiod – Avtalets längd.

Avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal löpt ut och inget nytt tecknats.

Avtalssekreterare – Facklig förhandlingschef.

Balkongtillägg – Lägsta semesterlön, kallas även semesterlönegaranti.

Befattning – De sammanlagda arbetsuppgifterna och befogenheterna i en viss bestämd arbetsbeskrivning.

Befattningsskydd – Se tjänstemannaavtal.

Befattningsutveckling – Stegvis utveckling av arbetsinnehållet i en befattning i takt med att den anställdes kunskaper och erfarenheter ökar. När befattningar utvecklas förändras företagets arbetsstruktur, dvs sammansättningen av arbetsuppgifter och befogenheter i olika befattningar.

Blandackord – Lönesystem som innehåller dels en grundlönedel (fast del) dels en rörlig lönedel.

Blockad – Stridsåtgärd. Övertidsblockad och nyanställningsblockad slår mot den arbetsgivare konflikten gäller. Övriga blockader, sympatiåtgärder, slår mot andra arbetsgivare.

Bonus – Lönesystem med rörlig lönedel som mäts på ett område som är större än ett enskilt arbetslag.

Bärkraftsanpassad lön – Principen ”lön efter bärkraft” bygger på att det enskilda företagets lönsamhet styr skillnader i lön mellan anställda med likartade arbetsuppgifter på olika företag.

Decemberkompromissen – 1906 enades arbetsgivarna och fackföreningsrörelsen om en kompromiss. Den innebar att arbetsgivarna accepterade arbetarnas rätt att organisera sig fackligt (fri föreningsrätt) mot att facken accepterade arbetsgivarens rätt att ”fritt antaga och avskeda arbetare, leda och fördela arbetet” (ur paragraf 24 sedermera paragraf 32 i arbetsgivareföreningens stadgar).

Deflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) sjunker. Motsatsen till inflation.

Devalvering – När värdet på ett lands valuta sänks i förhållande till andra länders valutor. I praktiken en lönesänkning eftersom importerade varor blir dyrare.

Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter inflation och skatt.

Dispositiva regler – Möjligheter i lag att i riksavtal, eller i riksavtal att lokalt komma överens om olika regler och lösningar. Förutsätter enighet mellan parterna.

Dumpning – Försämring av villkor.

Dynamisk flexibilitet – Arbetsmängden varieras med befintlig personal genom övertidsarbete, arbetstidskonton etc. Se numerär flexibilitet, funktionell flexibilitet och precisionsbemanning.

Egenavgift – Den som är medlem av en arbetslöshetskassa betalar själv in en avgift till arbetslöshetsförsäkringen.

Fackförening – Sammanslutning av löntagare i syfte att bland annat kontrollera priset på arbete.

Fasta ersättningar – Ersättningar för exempelvis obekväm arbetstid, övertid och skiftform.

Flexibilitet – Förmågan hos exempelvis ett företag att till så låg kostnad som möjligt snabbt anpassa sig ändrade förutsättningar. Förmågan till anpassning handlar dels om vilka metoder som står till buds och vem som bestämmer över dessa metoder. Se dynamisk flexibilitet, numerär flexibilitet, funktionell flexibilitet samt precisionsbemanning.

Flexibilitetstillägg – Ett lönetillägg som utgår till den som kan utföra arbetsuppgifter utanför den egna befattningen. Kallas också mångkunnighetstillägg.

Flit- och skicklighetstillägg – Finns i vissa avtal som samlande begrepp för tillägg utöver minimilönen. Tilläggen kan läggas ut ensidigt av arbetsgivaren eller vara en del av ett avtalat lönesystem.

Funktionell flexibilitet – Arbetsmängden varieras genom att delar av personalen flyttas till mellan olika avdelningar i företaget.

Fredsplikt – Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut.

Förbundsavtal – Rikstäckande avtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan Pappers och Skogsindustrierna.

Förhandling – Överläggning mellan köpare och säljare i syfte att nå bästa möjliga kompromiss.

Förhandlingsform – Formen för hur förhandlingar ska föras. För facken inom industrin regleras förhandlingsformen genom Industriavtalet med arbetsgivarna.

Förädlingsvärde – Skillnaden mellan försäljningspriset och kostnaden för produktionen i form av råvaror och utrustning och lön.

Föräldralön – Numera ett tillägg i avtalsförsäkringen. Arbetsgivarna betalar 10 procent av lönen den tid man är hemma med sina småbarn. Föräldralönen gäller i sex månader att dela på för bägge föräldrarna.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

Globala avtal – Finns bland annat inom SKF. Det globala avtalet innebär bland annat att företaget förbinder sig att betala den minsta lag- eller avtalsstadgade lönen i respektive land, rätt till facklig organisering och att ingen ska diskrimineras på grund av fackligt engagemang. Avtalet innebär också att SKF:s underleverantörer att följa liknande etiska riktlinjer. I avtalet finns också normer för arbetsmiljön och kompetensutveckling för alla SKF-anställda.

Grundlönedel – Den del av lönen som skapar löneskillnader mellan personer med olika befattningar.

Grupporganisation – Organisatorisk lösning i syfte att skapa möjlighet för alla i en grupp att jobba på olika befattningar.

Helglön – Lön som betalas ut vid vissa helger som anges i avtalet.

Hängackord – Den enskildes lön beror på andra personers prestation. Kallas även indirekt ackord.

Hängavtal – Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på riksavtalet.

Individgaranti – Den garanterade avtalshöjning som alla har rätt till.

Individuell lönesättning – Lönen sätts, med stort inflytande av chefen, utifrån den anställdes kunskaper och duglighet värdesätts.

Individuell löneutveckling – Möjlighet för den enskilde att öka sin lön, till exempel genom att klättra i en kompetenstrappa/befattningsutveckling

Industriavtalet – Ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning. Tecknat 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund, fem (nu fyra) LO-förbund samt industritjänstemannaförbundet och civilingenjörerna. Avtalet innebar en ny modell för avtalsförhandlingar och hur konflikter skulle lösas.

Inflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) stiger. I regel talar man om inflationstakt, prisökningar under en viss tidsperiod.

Inkomstpolitik – Där människors köpkraft inte i första hand avgörs genom förhandlingar och kollektivavtal utan av staten genom förändringar av inkomstskatten.

Just in time – Rationaliseringsmetod för små lager och leverans i rätt tid.

Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförening och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

Kollektiv produktionsövertid – Finns i teknikavtalet och innebär schemalagd övertid för längre period. Kräver lokal överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.

Kortcykliga arbeten – När arbetet kräver att samma arbetsuppgifter ständigt upprepas.

Krisavtal
– Ett tillfälligt avtal som IF Metall tecknade med arbetsgivarna under den djupa krisen 2009. Avtalet innebar att företaget och det lokala facket kunde komma överens om att gå ner i arbetstid och att lönen minskar i proportion till den sänkta arbetstiden. Men det fanns en gräns. Sjunker arbetstiden under 80 procent utgår ändå minst 80 procent av lönen, inklusive tillägg.

Krontalspåslag
– Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.

Kvalifikationsvärdering – Ett system för att värdera den enskildes insats och förmåga i förhållande till arbetsuppgiften.

Lagstadgade minimilöner – Minimilönerna bestäms av staten i lag, inte i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Vanligt i andra europeiska länder.

Ledtid – Den tid det tar att tillverka en produkt från det att den beordras till det att den är färdig.

Lex Britannia – Lag som ger fackföreningen rätt att ta till stridsåtgärder för att hävda svenskt kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

Lokal förhandling – Överläggning mellan parter på arbetsplatsnivå, oftast inom ramen för riksavtalet, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd.

Lägstlöner – Avtalets minimilöner.

Löneandel – Den del av nationalinkomsten som löntagarna tar hand om i form av löner och sociala avgifter. Se vinstandel.

Lönebildning – Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Lönedel – Del av lönesystem. En lönedel – till exempel rörlig – är uppbyggd av olika lönekomponenter.

Löneform – Timlön eller ackord.

Löneglidning – Löneökningar utöver avtalet.

Lönekomponent – Minsta delen i ett lönesystem.

Löneprinciper – Vilka principer och värderingar som lönen ska sättas efter.

Lönepott – Centralt avtalade pengar som fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Löneskydd – Innebär att lönen för ett visst arbete är reglerad i kollektivavtalet. Arbetsgivaren kan därför inte sänka lön eller andra ersättningar.

Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats. Lönesystemet byggs upp av lönedelar, till exempel fasta och rörliga lönedelar, som i sin tur består av lönekomponenter.

Löneutrymme – Det samhällsekonomiska löneutrymmet brukar bestämmas av dels produktivitetsutvecklingen, dels prisökningarna i konkurrentländerna.

Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till.

Löntagare – Säljare av varan arbetskraft.

Marknadskrafter – När tillgång och efterfrågan på arbetskraft bestämmer priset på arbete, det vill säga lönen.

Medarbetaravtal – Avtal som är likalydande för arbetare och tjänstemän i en bransch eller inom ett företag. Med medarbetaravtal har arbetsgivare velat införa individuell lönesättning för arbetare och generell arbetsskyldighet för tjänstemän. Därmed skulle löneskyddet försvinna för arbetarna och befattningsskyddet för tjänstemännen.

Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I industriavtalet fungerar de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

Minimilöneavtal – Riksavtal som innebär att lägre lön än avtalets lägsta timlön inte kan betalas ut. Däremot finns det inga gränser uppåt för hur en arbetsgivare och en lokal facklig organisation eller en enskild kan komma överens om. Se normallöneavtal.

Måltal – Se löneöversyn.

Målstyrning – När den rörliga delen i ett lönesystem helt eller delvis är konstruerat så att ett visst mål ska nås vid en bestämd tidpunkt.

Mångkunnighetstillägg – Se flexibilitetstillägg.

Månadslön – Lönen är oberoende av antalet arbetade timmar. Vid frånvaro görs avdrag.

Mätområde – Bestämmer om den rörliga delen av lönen ska kopplas till individ, lag, avdelning eller hela företaget.

Nominell lön – Lön före inflation.

Normallöneavtal – Kollektivavtal som innebär att varje arbete har ett pris, en bestämd lön ska utgå för ett bestämt arbete, högre är inte tillåten. Se minimilöneavtal.

Numerär flexibilitet – Arbetsmängd varieras med extra personal (inhyrda eller visstidsanställda) eller extra tid (deltidsanställda ökar sin arbetstid). Se dynamisk flexibilitet, funktionell flexibilitet och precisionsbemanning. flexibilitet samt precisionsbemanning.

Objektiv bedömning – När värderingen byggs på tydliga och väldefinierade kriterier.

Omvandlingstryck – Höga löner pressar företagen att rationalisera och effektivisera produktionen så att produktiviteten ökar.

OpO – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av industriavtalet.

Organisationsgrad – Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

Pensionspremie – På vissa avtalsområden kan arbetstidsförkortningen tas ut som pensionspremie som kommer den enskilde till godo vid pensioneringen.

Permission – Ledighet med bibehållen lön.

Precisionsbemanning – När arbetsgivaren köper exakt den mängd arbete som behövs för varje givet ögonblick.

Produktivitet – Produktion per timme eller per anställd.

Reallön – Vad som är kvar av lönen efter inflationen.

Relativlöner – Skillnaden i löneläge mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal inom en bransch.

Riktade potter – Löneutrymme i övergångsbestämmelserna som riktas till särskilda grupper.

Rörlig lön – En del av lönen kan utgå som rörlig lön. Rörlig lön innebär att man vet vilken lön man får först efter att arbetet har utförts. Ett rakt ackord har bara rörliga lönedelar.

Saltsjöbadsavtalet – Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen Saf som tecknades1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken. Efter 1938 har huvudavtalet ändrats fem gånger.

Samordning – Regler mellan exempelvis LO:s medlemsförbund eller Facken inom industrin för en avtalsrörelse med gemensamma krav, utbyte av information och stödåtgärder.

Semesterersättning – Betalas ut till den som avslutar en anställning innan de betalda semesterdagarna tagits ut eller till den som arbetat en kortare tid på en arbetsplats.

Semesterlön – Den dagliga lön som betalas ut under semestern. Se balkongtillägg.

Sifferlösa avtal – Avtal som inte anger löner och löneökningar, men som i gengäld innehåller procedurregler som ger den enskilde rätt och möjlighet att inför arbetsgivaren hävda sin betydelse för verksamheten. Finns hos vissa tjänstemannagrupper.

Sjuklön – Motsvarar 80 procent av lönen och betalas av arbetsgivaren från den andra till och med den fjortonde sjukdagen.

Solidarisk lönepolitik – Lika lön för lika arbete, rättvisa löneskillnader som skapar omvandlingstryck och ökad produktivitet i företagen. Den solidariska lönepolitiken förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som tar hand om dem som blir utan arbete i de företag som inte klarar av att betala avtalets lägsta löner.

Stagflation – När både arbetslösheten och inflationstakten är hög.

Strejkkassa – Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.

Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ta befattning med ett visst företag (blockad) eller strejka.

Strukturomvandling – En process där vissa branscher går framåt medan andra går bakåt och kanske till och med försvinner.

Stupstock – En regel i avtalet som är dispositiv, men som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Subjektiv lönesättning – Lönesättning som baseras på chefens personliga uppfattning om den anställde och med syfte att rangordna personer.

Sysselsättningsgrad – Kan betyda två saker. Individens sysselsättningsgrad anger om han arbetar heltid eller deltid. Sysselsättningsgraden i samhället anger hur stor del av den arbetsföra befolkningen i åldrarna 16–64 år som arbetar.

Systematisk arbetsvärdering – Ett system för arbetsvärdering byggt på faktorer som skicklighet, ansvar, ansträngning och miljö.

Tidbank – I tidbanken tjänar den enskilde ihop ledighet, dels genom arbetstidsförkortning, dels genom övertidsarbete. I tidbanken lagras tid som tas ut i ledighet , eller i vissa fall som pengar eller premie till pensionsförsäkringen.

Tidlön – Lön per tidsenhet (timlön, veckolön eller månadslön).

Timlön – Lön per timme.

Tjänstemannaavtal – Den enskilde tjänstemannen anställs till en specifik befattning som fastställs i anställningsavtalet. Tjänstemännen har till skillnad från arbetarna ett befattningsskydd. Lönesättningen är individuell, inte kollektiv. Avtalet mellan arbetsgivare och den enskilde tjänstemannen reglerar lönen för den enskilde i den angivna befattningen.

Trygghets- och flexibilitetsavtal
– Ett avtal som ska ge den anställde trygghet och företagen flexibilitet. Finns på Stål- och metallavtalet. De anställda kan gå ner i arbetstid utan att behöva gå ner i inkomst och behålla jobben i dåliga tider. Arbetsgivarna kan efter överläggningar med facket variera arbetstiderna för sin personal. I en kris kan man gå ner i 20 procent av arbetstidstiden. Utan uppsägningar eller löneavdrag.

Utstationeringsdirektivet – Ett direktiv från EU som säger att svenska arbetsmarknadslagar ska gälla i Sverige oavsett om arbetstagaren är bosatt i Sverige eller i annat EU-land.

Utvecklingstrappa – När den enskildes befattningsutveckling baseras på bestämda steg i en viss ordning.

Verkstadsavtalet – Det första rikstäckande kollektivavtalet 1905. Arbetarna fick reglerade anställningsvillkor mot att de accepterade den generella arbetsskyldigheten. Verkstadsavtalet heter idag Teknikavtalet Metall.

Vild strejk – Strejk när fredsplikt råder.

Vinst – Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader. Kallas ofta resultat.

Vinstandel – Den del av nationalinkomsten som kapitalägarna tar hand om i form av vinster. Se löneandel.

Vinstdelning – Bara bolagsstämman kan besluta om att dela ut vinsten. Ligger utanför fackligt inflytande. Även vanligt förekommande namn på en lönedel vars storlek är beroende av vinstens storlek.

Visstidsanställning – Tillfällig, tidsbegränsad anställning

Öppningsklausuler – Tysk modell för lokala avvikelser från kollektivavtalet. Tyska avtal har inte samma disposivitet som svenska. Det innebär att avtalet i sig inte tillåter lokala anpassningar. För att kunna göra lokala anpassningar, till exempel av arbetstider, måste tyska facket ge sitt medgivande. Svenska avtal ger möjlighet till lokala anpassningar, men den lokala fackklubben har med kraft av stupstocksreglerna i avtalet möjlighet att säga nej. I Tyskland har öppningsklausulerna lett till lokala lönesänkningar. Se dispositiva regler. Se stupstock.

Övergångsbestämmelser – Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden.

Läs mer: Avtalsrörelsen | Ditt arbete


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

LO-facken säger upp bemanningsavtal

(UPPDATERAD) LO-förbunden säger upp bemanningsavtalet, eftersom de bemanningsanställda inte erbjuds samma villkor som fast anställda.

6

Pappers varslar om sympatiåtgärder

Pappers varslar om sympatiåtgärder som ett stöd för Fastighetsanställdas konflikt om låglönesatsningen.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

Så snuvas unga på pension

DA reder utTvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

2

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

11

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

4

"Det blir en mycket tuff resa"

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

1

Pappers: Bra att de säger nej

Pappers ordförande Matts Jutterström tycker det är bra att industrifacken säger nej till Opos bud. Om det ändå blir ett "lågt" treårigt avtal, väntar i stället kraftig löneglidning hävdar han.

1

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

1

”Oerhört provocerande”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas "kostnadsneutrala löneökningar".

9

Samma framtid - helt olika bilder

ANALYSNär facket och arbetsgivarna bytte avtalskrav målade de framtiden i helt olika färger. Det är som vanligt, konstaterar DA:s Harald Gatu.

Arbetsgivarna: Mer övertid och helgarbete

Teknikföretagen vill kunna ta ut mer övertid, förlänga semesterperioden, och kräva ordinarie arbete även på söndagar. I strid med andra bedömare målar man en dyster framtidsbild inför avtalsrörelsen med IF Metall.

Motpoler i frågan om arbetstiden

GS motparter i avtalsrörelsen vill slopa valet i arbetstidskontot, och styra det helt mot pension. Det kommer GS medlemmar inte att acceptera - det handlar om ett av de mest omtyckta inslagen i avtalet.

Makten över arbetstiden allt viktigare

EnkätEn enkät bland drygt 1100 IF Metall-medlemmar visar att de traditionella frågorna - lön, pension kompetensutveckling - är viktigast. Men en klar uppstickare är makten över tiden, alltså att få inflytande över när man ska jobba.

1

Avtalsrådet sa ja till kraven

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till LO-samordningen och den plattform som Facken inom industrin enats om. Men det finns också flera röster som vill skärpa kampen mot de ökande löneklyftorna.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Skiftschemat delar Grycksbo

Avtal 2020Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

1

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Avtal 2020I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.