Industriarbetarnas tidning

Världen – från kris till kris

4 oktober, 2011

Skrivet av

Kriser återkommer med jämna mellanrum. Här är några tillbakablickar.

• Börskraschen 1929: Under 20-talet stiger produktiviteten i USA:s industri med 43 procent, medan arbetarlönerna står stilla. Höga vinster gör de rika rikare. En del av pengarna hamnar på börsen. Många köper aktier, många lånar till aktier. Efter två års kraftigt stigande aktiekurser kraschar börsen 1929. Depressionen är här.

President Roosevelt inför regleringar för att minska risken för nya finansiella katastrofer. Den viktigaste är The Glass-Steagall Act från 1933 som tvingar fram vattentäta skott mellan vanliga banker och risktagande investment-banker. Syftet är att skydda vanliga banker från onödigt risktagande.

För att skapa ekonomisk stabilitet efter andra världskriget inrättas ett system med dollarn knuten till guldet och dollarn som internationell reservvaluta. Länderna som ingår i Bretton Woods-systemet får i princip inte ändra värdet på sin valuta. Därför innehöll svenska skolböcker länge uppgiften att en dollar är värd 5:25 kronor.

• USA krigar i Vietnam på 1960-talet. Det finns två sätt att bekosta kriget: Antingen genom att höja skatterna eller trycka mer pengar. Skattehöjningar är politiskt omöjliga. Det blir sedelpressen i stället. Med mera pengar i omlopp ökar inflationen, priserna stiger. Dollarn börjar gunga, inflationen biter sig fast i hela världsekonomin.

1971 slutar det som kallats ”det gyllene kvartsseklet”. President Nixon meddelar 1971 att dollarn lämnar Bretton Woods-systemet som nu rasar samman. En orolig tid tar vid. Köpare och säljare på valutamarknaden sätter nu priset på länders valuta. Att handla med valuta blir en allt viktigare finansiell verksamhet.

Politikerna börjar avveckla regler som sattes upp efter 30-talets depression. I USA tar avregleringarna fart med Reagan som president 1981. Storbritannien går samma väg under Thatcher. Den svällande finanssektorn ses som en motor i samhällsekonomin. Affärsbanker tillåts till exempel åter fungera som investmentbanker och ta stora risker.

• 1987 föll världens börser dramatiskt för första gången sedan depressionen. Men det hindrar inte finansekonomins framfart. Från 1980 till 2005 stiger vinsterna i den amerikanska finanssektorn med 800 procent, mot 250 i resten av ekonomin. Nya typer av värdepapper med allt större risker tillåts.

• Efter att IT-bubblan sprack år 2000 och terrorattacken året därpå stimuleras USA:s ekonomi med låga räntor. Det blir ännu billigare att låna. Kina, Japan och oljeländerna lånar ut pengar till USA som sänker skatterna och startar två dyrbara krig. Utgifterna ökar, inkomsterna minskar och USA fortsätter att låna.

• Bostadsbubblan i USA blir hela världens 
finanskris. Först steg huspriserna med 15 procent per år och många trodde sig kunna göra en bra affär med ett husköp tack vare riskfyllda lån med rörlig ränta. 2007 stiger räntorna, många kan inte betala sin lån. Huspriserna rasar. Husägarnas skulder hade av banker sålts vidare som värdepapper till andra banker världen över.

• I september 2008 går proppen ur världsekonomin. Amerikanska banken Lehman Brothers går omkull. USA:s regering vägrar rädda. Tvärstopp i hela världsekonomin. Ingen vet vem som sitter med värdelösa värdepapper. Banker vågar inte låna ut till varandra. I Sverige försvinner 70 000 industrijobb på grund av finanskrisen.

• För att rädda bankväsendet går regeringar in och tar över skulderna. Annars hade världen kastats in i en djup depression. Staten fick ta över notan från finanskrisen. Många länders ekonomi var redan i dåligt skick med höga skulder. Nu väntar hårda besparingar, låg tillväxt, stigande arbetslöshet och social oro, som i Grekland.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?