Industriarbetarnas tidning

Vi tar jämställdhet på allvar

6 oktober, 2011

Skrivet av JAN-HENRIK SANDBERG

krönika oktober 2011

Jämställdhetspotterna blev det stora debattämnet mellan LO:s fackförbund inför avtalsrörelsen. LO:s representantskap fastställde de gemensamma kraven, där jämställdhetspotterna ingår, och det skedde i enighet; ingen splittring så långt. Det var först när LO:s styrelse skulle besluta om lönekravens storlek som det skar sig.

LO:s styrelse fattade ett majoritetsbeslut som bland annat innebär krav på löneökningar om 860 kr och att avtalsområden med en genomsnittslön under 22 400 kr, utöver 860 kr ska kunna kräva 100 kr (per anställd) till en jämställdhetspott.

Tre fackförbund – IF Metall, Livs och GS – tyckte 100 kr var för mycket till jämställdhetspotten och hoppade därför av LO:s samordning genom att reservera sig mot beslutet.

Det kan vara bra att minnas att i den senaste avtalsrörelsen (2010) ställde även de tre ”avhopparförbunden” upp på att kräva en jämställdhetspott om 125 kr till de avtalsområden som hade en genomsnittslön under 21 300.

I avtalsrörelsen 2007 var jämställdhetspotten annorlunda konstruerad; då skulle alla, utan hänsyn till genomsnittslönen, få kräva 205 kr extra per kvinnlig anställd med en månadslön under 20 000.

Även 2007 års jämställdhetspott accepterades av alla, dock efter viss kritik från främst IF Metall. Detta var alltså kraven inför förhandlingarna; resultatet blev förstås lägre.

Efter de tres avhopp från LO-samordningen har de ett styvt jobb med att förklara att de ändå är för jämställda löner. Avhoppet motiveras bland annat med argumentet att deras förbund har många som tjänar mindre än 22 400 kr men ändå inte får del av jämställdhetspotten eftersom genomsnittslönen är för hög. Det är ett slags tröskeleffekt som även vi i Pappers drabbas av.

Diskussionen mellan förbunden är rörig. Det beror mycket på att man blandar ihop jämställdhets­potter med låglönepotter.

Jämställdhetspotter är till för att rätta till det obehagliga faktum att kvinnor, delvis på grund av ren diskriminering, har lägre lön än män.

Ju större andel kvinnor ett avtalsområde har, desto lägre värderas löntagarnas utbildning och kompetens. Ja, det är rena fakta! Det gäller oavsett om löneläget är högt eller lågt. Lågavlönade kvinnor diskrimineras, men det gäller också högavlönade kvinnor. En renodlad jämställdhetspott skulle alltså bestå av en extraslant per kvinna inom respektive avtalsområde, oavsett löneläge.

Låglönepotter är till för att höja lönerna extra för avtalsområden eller individer som man anser har för låg lön. Man kan då till exempel samla in pengar till potten efter antal löntagare som har en lön under en viss nivå eller formulera ett extrakrav på de avtalsområden som har en genomsnittslön under en viss nivå. Låglönepotter har en viss positiv bieffekt i jämställdhetshänseende; det är därför vi i LO talar om den nu omdiskuterade potten som en jämställdhetspott trots att den till sin konstruktion egentligen är en låglönepott.

LO:s jämställdhetspott har både förtjänster och brister. Pappers stödjer den eftersom den har en jämställdhetseffekt. Vi tar jämställdhet på allvar!
För framtida avtalsrörelser måste hela LO-familjen göra klart för sig vilket problem det är man för tillfället ska tackla: bristande jämställdhet eller låglöneproblem. Bristande jämställdhet tacklas bäst med en ren jämställdhetspott.
Om det i stället är låglöneproblem kan en låglönepott tillämpas. Den bör då beräknas utifrån ett bidrag per lågavlönad individ, inte på genomsnittslönen. På så sätt kan tröskeleffekter undvikas. Sedan gäller det ”bara” att se till att potten fördelas ut till löntagarna på så sätt att pengarna verkligen går till ”de hjälpbehövande”. Denna fördelning blir en svår men viktig hemläxa för LO:s medlemsförbund.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.