Industriarbetarnas tidning

De är mest lönsamma

1 november, 2011

Skrivet av

Gruvjätten LKAB tjänar över 3 miljoner kronor på varje anställd.
– Otroliga siffror, säger Jari Söyrinki, ordförande för Gruvgruppen, underjordsarbetarna i Kirunagruvan.

Dagens Arbete har räknat ut vad företagen tjänar på varje anställd. Jari Söyrinki tycker att uppgifterna som DA tagit fram är rena dynamiten.
– Siffrorna sporrar. Nu har vi svart på vitt på hur ojämlik fördelningen av produktionsresultatet är.

Samtidigt vill han reservera sig.
– Man kan inte säga att detta är löneutrymmet rakt av, så enkelt är det inte.
– Summan motsvarar inte värdet på det vi plockat upp ur jorden. Det är inte vi som skapat hela detta värdet utan visar också vilka priser som företaget kan ta ut.

Gruvjätten LKAB är ett av världens mest lönsamma företag. Åtminstone om man räknar hur stor del av försäljningen som är ren vinst. I det här avseendet är LKAB betydligt mer lönsamt än företag som Coca-Cola och Microsoft.
Inte ens oljebolagen eller kinesiska storbanker kan mäta sig med det svenska statliga gruvbolaget.

Samtidigt som LKAB gör rekordvinster finns det ett utbrett missnöje med lönerna.
Den genomsnittliga grundlönen för gruvarbetarna är 27 000 kronor i månaden – inklusive alla fasta tillägg (anställningstidstillägg, miljötillägg och underjordstillägg). Utan tilläggen ligger snittlönen på 25 400 kronor.

Företagets vinster och gruvarbetarnas löner är ett hett diskussionsämne i dessa dagar när en ny avtalsrörelse är under uppsegling.

Jari Söyrinki tar oss med 814 meter under jord till sina arbetskamrater som reparerar krossar, tappar och räls – utrustning som slits när järnmalmen bryts i rekordhögt tempo.

– Vi är fullt medvetna om att våra lönekrav inte kan vara desamma som för hela riket med tanke på hur bra det går för oss. Men vi borde kunna ta för oss mer, säger Jari Söyrinki.

Han får medhåll av de andra som bänkat sig i pausutrymmet i samband med skiftbytet.

En av gruvarbetarna, Roger Dahl säger:
– Många ute på stan tror att det här är rena drömfabriken och det finns så många myter om våra löner. Kommer ni ihåg hur det lät under strejken 2007?

Jo, nog minns de.
– En del ledarskribenter snackade om lyxstrejk och att vi var högavlönade, säger Kent Torneus.
– Man blir förbannad. Vilket skitsnack.

För några år sedan höjdes underjordstilläggen med lite mer än en tusenlapp till 2 100 kronor i månaden.
– Då hade tillägget legat still i många herrans år. De får gärna stiga ännu mera, säger Roger Laestander.
– För inte tala om övertidsersättningen som bara ligger på 30 kronor i timmen. Det är ju löjligt lågt.

In i lunchrummet kommer Kalle Palovaara som jobbat på företaget från och till sedan tidigt 1980-tal. Han för in diskussionen på anställningstidstillägget – belöningen för att man stannar kvar på LKAB.
– Det är också ett sånt där tillägg som är löjligt lågt.

Efter 18 års anställning kommer man upp i 1 050 kronor extra i månaden.
Sedan utbryter en diskussion om den uppgift som är ny för dem. Att var och en drar in 3 miljoner i ren vinst till företaget.
– Tänk att få en tiondel av den summan. Det skulle ge 300 000 extra, säger Mikko Honkala.

Höga vinster brukar öka temperaturen i löneförhandlingarna. I 2007 års avtalsrörelse utbröt en vild konflikt i samband med de lokala förhandlingarna.

Sedan några år har alla LKAB–anställda fått ett belöningssystem så att de kan få en extra slant under goda år – utan att lönenivåerna höjs.

Belöningssystemet utgår inte från vinsten utan från produktion, arbetsmiljö och kvalitet. Som mest kan det ge 60 000 kronor extra för ett år. Den högsta summa som hittills betalats ut är 31 000 kronor. I år räknar man med att belöningssystemet ska ge cirka 40 000 kronor.

– Men vi har svårt att få pengarna utbetalade när vi vill, säger Gruvtolvans klubbordförande Jan Thelin.

– En del av pengarna fick vi ut lagom till semestern. Företaget vill helst betala den andra delen lagom till de lokala löneförhandlingarna.

– Men man ska inte blanda ihop belöningen med våra löner.
Om möjligheten att höja lönerna i år säger han:

– Det blir tufft. Arbetsgivarna är mycket samordnade och centraliserade. LKAB lyder under Gruvornas arbetsgivarförening och i förlängningen Svenskt Näringsliv. De vill hålla lönerna nere.

I pausutrymmet nere på 814-metersnivån vet man att arbetsgivarna kommer att bjuda hårt motstånd. Tommy Larsson säger:
– En sak vet vi. Att vi drar in mer och mer pengar. Det ska också märkas på lön.

Fakta: 43 procents vinstmarginal
• LKAB är ett av världens mest lönsamma företag om man räknar vinstens andel av försäljningen. För varje hundralapp LKAB sålde för i fjol var 43 kronor ren vinst. Det är detsamma som att vinstmarginalen var 43 procent.
• LKAB är därmed lönsammare än världens största järnmalmsproducenter Vale (38 procent), Rio Tinto Group (25) och BHP Billiton (24). Andra kända vinstmaskiner hamnar också på efterkälken: Coca-Cola (34), Nestlé (31), Microsoft (30), China Construction Bank (30), Gazprom (27) och Apple (22).
Källa: Fortune Global 500

Det händer nu:
• November är den heta förhandlingsmånaden då parterna kan kalla in de opartiska ordförandena, det vill säga Industriavtalets medlare. Tanken är att ett nytt avtal ska vara klart den sista november.
• Förhandlingarna gäller följande avtalsområden: teknik, stål- och metall, gruv, allokemiska, kemiska fabriker och gemensamma avtalet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?