Industriarbetarnas tidning

Stärkta av elden

25 januari, 2012

Skrivet av Anna De Lima Fagerlind

Branden på Södra Cell i Mönsterås höll på att förstöra hela bruket. Men tack vare en enorm insats av räddningstjänsten och de anställda kunde produktionen starta redan tre veckor senare. I dag är sammanhållningen på bruket bättre än någonsin.

Modernt massabruk

  • På bruket tillverkas pappersmassa främst till tissue, men också till skriv- och tryckpapper.
  • Bruket har 490 anställda, varav 335 pappersarbetare.
  • De tillhör koncernen Södra, som också äger massabruk i Värö, Mörrum, Tofte och Folla.
  • Med en produktion på i snitt 750 000 ton pappersmassa per år är Mönsterås det största av Södras massabruk och ett av de mest moderna i världen.
  • Vad som orsakade branden på Mönsterås bruk vet de anställda inte än. En utredning har gjorts men resultatet har inte redovisats.

Rädda, larma och släck

Vad kan du göra om det börjar brinna? Det finns tre steg att följa enligt räddningstjänsten:

1. Se först efter om någon är i fara, och hjälp om du kan. Men utsätt inte dig själv för risker för att rädda!

2. Utlös brandlarmet eller ring brandkåren.

3. Om branden är tillräckligt liten kan du börja släckningsarbetet. Rikta brandsläckaren mot glöden, inte mot lågorna.

 

Det var en blåsig morgon i Mönsterås, fredagen den 12 augusti. För ovanlighetens skull låg vinden på från nordost, från kusten in mot bruket. Skönt, tyckte alla som skulle ta cykeln hem från bruket, äntligen lite medvind i ryggen!

Men snart skulle man förbanna den vinden.

Anders Johansson, operatör och maskinförare på renseriet, var den första som såg branden. När han var ute och arbetade vid flishögarna slog plötsligt stora lågor ut ur en av bandgångarna som transporterar flisen

Han ropade direkt in att det brann.

Räddningstjänsten larmades och brukets egen brandkår var tidigt på plats. Men hettan blev så stark att bandgången trasades sönder. Glödhet, smältande gummi föll ner på flishögarna under som snabbt fattade eld.

Samtidigt hade Anita Melzén, operatör och maskinförare på renseriet, precis varit ute och kört truck vid flishögarna med en kollega. De var inne på renseriet när de hörde ett rop: Det brinner!

När de tittade ut genom fönstret i renseriet var det redan tjockt med rök. Anita ringde genast till portvakten, men andra hade redan larmat. De kunde bara se på när elden tog sig. Flisen brann som tidningspapper, först glödande och sedan i höga lågor.

Mönsterås brandkår kom snart dit och tillsammans med brukets brandmän kämpade man för att få branden under kontroll.

Men trots stegar och slangar nådde vattnet inte upp till toppen av de 25 meter höga flishögarna, och branden spred sig fort i den starka vinden. Det dröjde inte länge innan alla högar var antända.

– Det var hemskt. Först var det mest rök, då trodde jag att det skulle lösa sig. Men sen när det hade spritt sig … fy fan, det här går åt skogen tänkte jag, säger Anita Melzén.

Brandkår och utrustning från alla närliggande orter tillkallades och senare också från Malmö, Göteborg och Stockholm. Kranbilar kördes in från Oskarshamns flygplats för att brandmännen skulle nå upp till flishögarna, samtidigt som fem helikoptrar öste vatten över lågorna och de närliggande byggnaderna. De två största flögs in ända från Norge.

Ändå spred sig elden ända bort till virket intill renseriet. Brukets egen brandkår och de andra anställda jobbade för fullt tillsammans med räddningstjänsten för att inte hela bruket skulle brinna upp.

Anita flyttade skopor med flis med lastmaskin ur de brinnande högarna så att brandmännen kunde släcka.

– Varje gång man lyfte en hög började den brinna ännu mer, säger Anita Melzén.

Magnus Karlsson, en av brandmännen som i vanliga fall arbetar på renseriet, var ledig när branden bröt ut.

Han hörde på radion vad som hände och ringde direkt in för att fråga om han kunde hjälpa till. När han kom fram var flishögarna helt övertända.

– Jag kunde aldrig föreställa mig en sån brand. Hettan, hastigheten som den spred sig, det var fruktansvärt.

Den första natten arbetade han i 12–14 timmar med släckningsarbetet.

– Då kom lojaliteten in, alla ställde upp. Man får veta vad man egentligen känner för sitt arbete när det håller på att brinna upp.

Magnus och hans grupp fick i uppdrag att skydda sållhuset, där flisen rensas och transporteras in till kokeriet. Sållhuset låg precis intill den brinnande flisen och om branden spred sig dit kunde hela bruket ta eld. Men Magnus och de andra lyckades mot alla odds rädda byggnaden.

– Man tänkte inte så mycket, man bara gjorde sitt arbete. Sen kom det ifatt en, när man kom hem.

Efter en veckas gemensamma insatser var branden till slut under kontroll. Förutom en brandman som fick en lätt smäll i bröstet skadades ingen.

– Det är helt fantastiskt med tanke på hur mycket folk det var på en gång, säger Anita Melzén.

Eftersom sållhuset räddades kunde produktionen starta igen redan tre veckor senare. I början var arbetet tungt. Alla bandgångar hade ju blivit förstörda, så flisen fick flyttas med lastmaskiner.

– Det var två, tre veckor som var jäkligt tuffa. Vi hade extra bemanning men var ändå hårt belastade, säger Erling Gustafsson, vice ordförande för Pappers avdelning i Mönsterås.

Det är fortfarande mer arbete än vanligt på bruket efter branden, trots att produktionen är något lägre än normalt. I dag har man fått i gång en bandgång men varje gång man ska byta kvalitet från löv till barr måste flisen flyttas manuellt.

– Det kommer nog dröja innan det ser ut som vanligt. Men det är bara att kämpa på, säger Anita Melzén.

Och det gör hon gärna. Hon och många andra har fått en annan inställning till jobbet sen branden.

– Vi är mer sammansvetsade nu, hela företaget, säger Magnus Karlsson.

Det märktes också när återuppbyggnaden av bruket startade. Ledningen tog stor hänsyn till skyddsombudens synpunkter, tycker huvudskyddsombudet Jörgen Rydberg.

– Det fanns ingen prestige, det skulle bara vara så säkert som det gick.

Säkerhetstänket märks också mer sedan branden, och en del rutiner har ändrats. De anställda går nu ronder två och två kring flishögarna för att kontrollera att allt är som det ska.

– Vi hade ronder även tidigare, men nu är det oftare, säger Anita Melzén.

Hon tycker ändå att de rutiner som redan fanns fungerade väldigt bra när det väl gällde.

Även Pappers kassör på bruket, Lars Nilsson, är imponerad över räddningsinsatsen och hur snabbt bruket kunde startas. Men branden har också visat på vissa problem med flishanteringen, som han hoppas att Mönsterås och andra bruk tar lärdom av.

– Flishögarna är så höga att det är svårt för brandkåren att få upp vattnet. Jag vet inte hur mycket man tänker på det i branschen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?