Industriarbetarnas tidning

Svetsrök med mangan kan ge hjärnskador

16 januari, 2012

Skrivet av

Svetsare som andats in mangan från svetsrök kan lida av besvär tiotals år efteråt. Det visar en unik studie på tidigare varvsarbetare som presenteras av Sahlgrenska akademin.

Fakta Mangan

  • Metallen mangan förekommer naturligt både i vår miljö och kroppen, där den är viktig för till exempel omsättningen av kolhydrater och fetter.
  • Personer som under lång tid utsätts för damm och rök som innehåller mangan i höga halter kan i sällsynta fall drabbas av manganism, en sjukdom som liknar Parkinsons sjukdom. Orsaken är att mangan ansamlas i ett område i hjärnan, de basala ganglierna, som är viktiga för att reglera kroppens rörelser.

Källa: Sahlgrenska akademin

Studien visar att långvarig exponering för mangan kan ge bestående effekter på finmotoriken upp till 20 år efter att exponeringen upphört. Drabbade svetsare med bakgrund i varvsindustrin är fumligare än arbetskamrater som haft andra arbetsuppgifter.

– Det är anmärkningsvärt eftersom det har gått så lång tid sedan de upphörde med svetsning, säger Gunilla Wastensson, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Bara i Sverige jobbar 35 000 personer med svetsning på heltid. Till det kommer en stor mängd som har svetsning som bisyssla.

Mangan och svetsning är ett ”hett” forskningsområdet internationellt. Det är väl dokumenterat att mangan kan ge skador på centrala nervsystemet och försämrad motorik. Långvarig exponering kan också leda till manganism, ett sällsynt sjukdomstillstånd som liknar Parkinsons sjukdom.

Gunilla Wastensson känner inte till någon tidigare forskning som inriktat sig på kvarstående effekter flera år efter det att svetsarna slutat jobba eller bytt arbetsuppgifter.

Därför är hennes forskningsresultat unika. I studien har hon undersökt 17 före detta fartygssvetsare som jobbat på varv i Göteborg och som slutat svetsa för i genomsnitt 18 år sedan. Gruppen jämfördes med filare och elektriker som också jobbat på varv.

Den stora skillnaden visade sig i ett test på finmotorisk förmåga och snabbhet. Bland annat hade svetsarna svårare för att plocka upp falsade piggar som sedan skulle vridas för att passa i hål.

I studien tog forskarna också fram ett mått på den totala manganexponeringen för varje individ.

– Undersökningen visade att individer med högre totalvärden hade sämre testresultat. Det tolkar vi som en möjlig kvarstående effekt av tidigare manganexponering, säger Gunilla Wastensson.

Hon anser att resultaten är allvarliga men att de behöver bekräftas av fler studier.

Många av de undersökta svetsarna har exponerats för mangan långt tillbaks i tiden.

– Studien berättar om hur det såg ut på arbetsplatserna förr i tiden. Det har jobbats intensivt med arbetsmiljön under många år. Det har blivit bättre, säger hon.

Mangan frigörs i samband med svetsning. God ventilation och personlig skyddsutrusning, som friskluftsmask, är de viktigaste skydden.

Gränsvärdet i Sverige för mangan i inandningsluften är i dag 0,2 milligram per kubikmeter luft för totaldamm. I USA finns förslag på att sänka gränsvärdet till 0,02 milligram per kubikmeter luft.

– Jag tycker att vi bör överväga att sänka gränsvärdet även i Sverige, säger Gunilla Wastensson.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?