Industriarbetarnas tidning

”Var inte rädd att säga att du gjort bort dig”

19 januari, 2012

Skyddsombudsåret I ett sekel har de vakat över din arbetsmiljö. I år fyller skyddsombuden 100. Yngve Berglind på Korsnäs brinner för att arbetsgivare och fack ska förstå varandra när det gäller arbetsmiljön.

Jubileumsår

  • 2012 firar skyddsombuden 100-årsjubielum. Anledningen är att 1912 infördes en bestämmelse i dåvarande arbetarskyddslagen om att arbetstagarna hade rätt att utse ombud. Detta utvecklades sedan till dagens skyddsombud – en beteckning som började användas 1938.
  • Jubileet firas hela året: På LO-kongressen i maj, i Almedalen i juli och på skyddsombudens dag 24 oktober på Älvsjömässan. LO kommer dessutom att ge ut en jubileumsbok om skyddsombuden och arbetsmiljön.

Skyddsombudet har rätt att stoppa arbetet

  • Enligt Arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på arbetsplatser med minst fem anställda. De ska företräda både ordinarie och inhyrd personal och utses av det lokala facket. Saknas facklig organisation kan arbetstagarna utse ett skyddsombud direkt.
  • Skyddsombud ska verka för bra arbetsmiljö och att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Man har rätt att ta del av handlingar som rör arbetsmiljön, att få utbildning, att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler med mera. På arbetsplatser med flera skyddsombud ska ett utses till huvudskyddsombud, som ska samordna arbetet.
  • En facklig lokalavdelning kan utse regionala skyddsombud (RSO) för arbetsställen där man har minst en medlem.
  • Om arbetet innebär omedelbar allvarlig fara och inte kan ändras genom att vända sig till arbetsgivaren har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet. Stoppet gäller tills Arbetsmiljöverket tagit ställning.

– Jag har ett brinnande intresse för arbetsmiljön. Där finns hur mycket som helst att göra och att lära sig. Allting går ju framåt och nya frågor kommer hela tiden.

Så förklarar Yngve Berglind det engagemang som fått honom att vara skyddsombud på Karskärs bruk utanför Gävle i snart 32 år. Vi sitter i en gammal tegelbyggnad inne på området i Yngves rymliga kontor, vägg i vägg med skyddsingenjören. Ute försöker den råa decembervinden jaga bort den lilla snö som fallit, havet skymtar grått långt bort i diset.

En lapp på anslagstavlan anger datumet 19 maj 1980. Då valdes Yngve till skyddsombud i verkstaden, där man reparerade pumpar och motorer.

– Han som var skyddsombud slutade för att bli musiker på heltid och jag fick frågan.

På den vägen är det. Nu är Yngve SHSO – Samordnande huvudskyddsombud –och leder arbetet för Pappers 56 skyddsombud på bruket. Yngve är också arbetsställets skyddsombud för Korsnäs Gävle. Sedan1997 skyddsombud på heltid.

Vad tar mest av din tid?

– Möten, tyvärr.

Yngve sitter i de större linjeråden för lut, fiber, pappersmaskinerna PM4 och PM5 och andra avdelningar. Här tas de avgörande besluten om driften för såväl produktionsfrågor som rent fackliga frågor.

Här är Yngve med och påverkar. Att resultaten från detta är drivkraften lyser igenom allt han berättar. Hur resultat åstadkoms är också viktigt:

– Samverkan, det brinner jag för! Det är oerhört viktigt att förstå varandra.

Samverkan är också Yngves ämne i arbetsmiljöutbildningen på Korsnäs. Skyddsombud och arbetsledare på olika nivåer utbildas tillsammans vilket Yngve tycker är den bästa lösningen eftersom det leder till så bra dialog.

Därför tycker han också att arbetsmiljöarbetet är som sämst när samverkan inte fungerar utan arbetsgivaren pekar med hela handen.

Bättre är då när arbetsgivaren gör som platschefen nyligen och talar om vikten av tillbudsrapportering:

– Det märktes direkt. Jag har pratat om detta i olika sammanhang fyra-fem gånger per år utan att något hänt. Men det har funnits ett klimat av att man inte velat berätta att man gjort fel, där har funnits en rädsla för repressalier. Nu var budskapet klart: Var inte rädd för att säga att du gjort bort dig. Rapporteras tillbuden ökar möjligheten att förebygga olyckor.

Ibland krävs snabba beslut. Utanför bruket finns dammar där utsläppen renas innan vattnet släpps ut i Gävlebukten.

Förra vintern, när snön låg halvmeterdjup och stormvindarna ven, tog skyddsombudet på labbet kontakt med Yngve: Varje morgon klockan sju skulle någon ta sig femtio meter ut på en av pirarna i dammarna och ta vattenprover. Piren var dryga metern bred och saknade räcken.

– Jag tog mig dit. När jag såg hur det såg ut stoppade jag arbetet direkt. Ingen fick ta några prover tills räcken var uppsatta!  Detta hade nog lösts även utan skyddsombudsstopp. Men jag ville vara säker på att något skulle hända snabbt.

Under det årliga driftstoppet i höstas beslöts att ett skyddsombud på varje avdelning skulle frikopplas från arbetet på sitt skift och gå ronder på dagtid under de fjorton dagar stoppet varade,

– Man gick runt på sin egen avdelning, med skyddsombudsvästen på (se stora bilden). Det blev väldigt bra resultat. Idén har jag snott från Hallstavik – de gjorde så när deras nya maskin installerades.

Dessa exempel handlar om den fysiska arbetsmiljön.

Men Yngve understryker också att de psykosociala frågorna blir allt viktigare, när folk helt enkelt mår dåligt av olika skäl.

Till detta kommer det värsta som kan hända: På 2000-talet har två dödsolyckor inträffat.

– En inträffade 2006 på natten till midsommarafton i en omrullningsmaskin. Ridvalsen gick ned och klämde en arbetskamrat till döds. Jag kände honom väl för jag har jobbat på den avdelningen i tolv år. Detta ska vara omöjligt, ingen har efteråt kunnat förklara varför. Jag har själv stått under den valsen hundratals gånger.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.