”Bekämpa segregationen, inte flyktingarna”Chefredaktör Helle Klein vill att (S) slutar med den auktoritära retoriken.

”Gör vi ingenting riskerar vi att vakna till ett nytt politiskt system”Programledaren Jan Scherman skriver om det minskade engagemanget i folkrörelserna och hur det hotar vår demokrati.

Vi lärde oss att kamp lönar sig

Vi kallade till arbetsplatsens första fackmöte och pratade ihop oss om att inte jobba några kvällar ifall vi inte fick ut rätt lön. Snart var det i stället chefen som vred på sig och knöt näven i fickan.

Köket var en egen varelse som jag långsamt väckte när jag larmade av varje morgon klockan sex. Så fort jag tagit de sju stegen ner i tunnlarna under köksgolvet kunde jag höra det pulsera i mig och farten i mina steg förändrades när jag stämplat in och glidit i kockrocken.

Det var som en stegrande orkester när jag gick mellan lastbryggan, serveringen, köket. Tände upp och drog i gång allting. Ljudet av brödbackarna, vattnet som forsade ner i värmerierna, tickandet från vredena på ugnarna. Muskelminnet aktiverades med stämpelkorten. Det var som om det satt i arbetskläderna och den första timmen, mellan sex och sju, var alla ljuden mina.

Sen kom resten av styrkan in. Kockarna, kallskänkorna, köksbiträdena. Så småningom också chefen. Det var han som när vi skrivit på våra anställningsbevis i förbifarten sagt att det inte betalades ut någon övertidsersättning för de kvällar vi förväntades hoppa in på. Några av oss knöt näven i fickan, andra var så pass vana vid att aldrig få se röken av någon övertidsersättning att de inte ens noterade vad chefen just sagt.

En av de senare jobbade som kock vid de stora grytorna, stimkittlarna. Tusentals portioner lunch trollades varje förmiddag fram i hans dans mellan grytorna, maratonloppet mellan kylarna, stimkittlarna och ugnarna. När vi ett par veckor in i säsongen i tysthet började prata om pengarna företaget varje månad behöll, var han den som sa till oss att vi inte skulle tro att någonting gick att förändra. Han hade jobbat 20 år i restaurangbranschen och aldrig fått någon övertidsersättning. Visst hade han varit med i facket en gång men snabbt gått ur igen när ingenting hände.

Men vi kallade till arbetsplatsens första fackmöte och pratade ihop oss om att inte jobba några kvällar ifall vi inte fick ut rätt lön. Snart var det istället chefen som vred på sig och knöt näven i fickan.

Han var arg, arg för att han plötsligt inte kunde bestämma allting själv. Arg och rädd. Rädd för att han kunde höra på vårt tonfall att maktförhållandena på köksgolvet hade förändrats.

Efter några veckor fick vi vår övertidsersättning och för kockarna som jobbat i köket länge betydde det mycket pengar retroaktivt. Kocken vid stimkittlarna var en av dom och han som tidigare tänkt att han aldrig någonsin skulle bli medlem igen, kom nu på varje fackmöte. Under den hösten vi jobbade tillsammans hann vi uppleva både segrar och nederlag. Vi fick uppleva något som ofta gått förlorat i ett fackligt arbete som kommit att handla mer om hemförsäkringar och ombudsmän än den kollektiva styrkan på våra arbetsplatser. Vi lärde oss hur starka man kan vara tillsammans. Vi fick det som fackföreningsrörelsen saknar mest av allt i dag: praktiska erfarenheter av kamp. Den där känslan det skapar i kroppen, den som precis som köksarbetet sätter sig i både arbetskläder, hjärta och hjärna: övertygelsen om att kamp lönar sig.

Jenny Wrangborg

Läs mer från Dagens Arbete:

Bara nio måltider från rena anarkin

KrönikaDet gäller att ha en plan B om allt går åt helsike, skriver DA-krönikören och sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

1

”Tekniken kan ge bättre arbetsmiljö”

Krönika”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?” DA:s nya krönikör Darja Isaksson skriver om digitaliseringen som varken är ond eller god.

Fascinerande om den dolda staden mitt myllret

Krönika”Brygger lyckas förmedla det som måste vara en djupt känd kärlek, inte bara till det judiska utan också till Göteborg, hamnstaden som blev en hemstad för vissa.” Skribenten Kristian Lundberg låter sig bli uppslukad av Karin Bryggers bok ”Visst kan man dansa efter Auschwitz”.

Musik räddar liv

Krönika”Varje gång som jag sänker skivnålen på mitt knastriga vinylexemplar av Vol. 4 är det som att Black Sabbath bara finns till för mig”, skriver Carl Linnaeus.

”Fler måste våga sträcka på ryggen”

KRÖNIKAKlasskomplexet lyser rakt igenom under en anställningsintervju. Men med större självförtroende kommer modet att ställa krav. Så mycket av den kollektiva organiseringen handlar om att stärka det där självförtroendet, skriver krönikören Daniel Mathisen.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Ungdomarna som inte räknas

KRÖNIKAAtt bo i ytterområden och vara ung är att behöva räkna med att inte få hjälp, skriver författaren Anneli Jordahl.

1

8 mars

”Låt tjejerna äga i motorrummet”

KRÖNIKABilen är ofta kvinnors akilleshäl när det kommer till att bryta vanor och träda in på manliga arenor. Så, män, kliv åt sidan. Och kvinnor, ta plats under motorhuven, skriver bilmekanikern Rikke Henriksen. 

”Digitali­seringen är inget kafferep”

KRÖNIKATeknikskiftet som sker nu kommer att kräva ett starkt folkligt engagemang, inte minst på arbetsmarknaden. Men lyckas vi hålla ihop kan det bli riktigt bra.

Fab Freddie och festivalens programledaren David Lindgren. Foto: Johan Nilsson/TT

Trump skulle aldrig vinna Mello

Lina HaskelSå har vi nått den tiden på året då hela landet samlas vid vår egen tv-sända lägereld.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

”Förnekelsen svider för klassresenären”

KRÖNIKAAnneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

”Vi har så snygga svenska modeller!”

KRÖNIKASverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

Är vi redo för den nya tiden?

KRÖNIKA”Oavsett om det handlar om smarta algoritmer, artificiell intelligens eller något ännu okläckt måste vi klura ut hur vi ska bygga det nya samhället”, skriver Daniel Mathisen i en spaning inför det nya året.

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

DET NYA SAMHALL

När ena chefen inte vet vad den andra gör

GÄSTKRÖNIKAEfter två vändor av arbetsträning på Samhall ställer förre Samhallarbetaren Tony sig frågan: Hur ska Samhalls framtid se ut?​

2

”Visst – jag är en tönt”

KRÖNIKADA:s Carl Linnaeus om att vara nörd. Eller att vara uppslukad av ett specialintresse.

”Bara att vissla åt det usla”

KRÖNIKA”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

2

I år önskar jag mig ett mirakel

KRÖNIKAMalena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

4

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Stick hål på nationalismens bubbla

Krönika”Arbetare i Sverige har mer gemensamt med europeiska löntagare än, säg, Svenskt Näringslivs Leif Östling. Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”, skriver Daniel Mathisen.

2

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

KRÖNIKASvenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Volontären fick pris – men sen då?

Krönika/Malena ErnmanÅrets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

1

Utanför det vanliga igen

KRÖNIKAJag tänker för mig själv att det är det här som är att bli medelålders innan båten åker över kanten.

Jag och punkbandet tar adjö

KRÖNIKASka folk betala för musik, då gäller det att packa in den väl, skriver Carl Linnaeus.

Vart ska vi rikta vreden?

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Hobo: Tough Life – pixlar som slår i magen

Krönika”Det mest orättvisa som kan drabba en människa är att födas.” Daniel Mathisen försöker överleva som hemlös i dataspelet Hobo: Tough Life, och spelet dröjer sig kvar.

Så vad är ditt arbete värt?

GÄSTKRÖNIKAVi har det så djupt inpräntat i oss att vi måste producera, till varje pris”, skriver huvudskyddsombudet Annika Svensson.

2
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsmiljö­arbete – inget för Alliansen

Krönika”Alliansen och SD har aktivt medverkat till att stoppa de reformer som skulle ha stärkt skyddsombudens styrka på arbetsplatsen”, skriver Pappers förbundsorförande Matts Jutterström.

1

”Vi är ett skrivande folk”

KrönikaSemestern är kärlekens och författandets tid. Men när det satts dyra prislappar på skrivutbildningarna, ta en annan väg och börja läsa i stället, skriver Kristian Lundberg.

Hämta mer