Industriarbetarnas tidning

Från fabriksgolvet till regeringen

9 februari, 2012

I Sverige beskrivs emigrationen till Amerika oftast som en enda stor bondeförflyttning. I Vilhelm Mobergs anda är det farmarnas historia som lever vidare, trots att industriarbetarna var betydligt fler. En av dem, skoarbetaren Mary Anderson värvades till regeringen.

När hon fyllde 90, fick hon telegram från både president John F. Kennedy och statsminister Tage Erlander.

När hon gick i pension, hade hon tjänstgjort under fem amerikanska presidenter.

Det handlar om Mary Anderson från Västergötland.

En vårdag år 1889 startade hon sitt livs resa. Hon var en av de 1,2 miljoner svenskar som flyttade till Amerika under den stora emigrationsvågen.

En i mängden. Samtidigt unik – eftersom hon lyckades ta sig från de vattensjuka åkrarna i byn Saleby ända till maktens korridorer i Washington DC. Och utan likheter med Vilhelm Mobergs roman-figurer.

Outstanding, konstaterade president efter president.

Mary Anderson (1872 – 1964) var den svenskamerikanska kvinna som kom att gå längst i facklig och politisk karriär i det nya landet: i Skoarbetareförbundet, på arbetsmarknadsdepartementet och som ordförande i USA:s första ILO-delegation.

Den hästälskande flickan var yngst bland sju syskon på den arrenderade gården söder om Lidköping. Bara 17 år gammal emigrerade hon och en syste-r.

Efter dåliga skördar hade pappan försökt få sitt arrende sänkt. Det misslyckades trots underdånig audiens hos kungen. Det återstod för bröderna att ta över drängarnas jobb och för döttrarna att ge sig iväg. Mary sa senare att mamman nog var en riktig feminist, eftersom hon ville att kvinnor skulle få förverkliga det de önskade och hade talang för.

Så blev det med råge för mig, kunde den hyllade 90-åringen konstatera.

Det dröjde några år innan hon valde att arbeta på fabrik. Då hade hon först slitit med att serva skogshuggarlag i Michigan och varit hemhjälp i hushåll. Trots förhållandena i fabrikerna såg hon jobben där som en väg till oberoende. Visst var individen utbytbar vid Taylors löpande band, men fabriken var också frigörande med tillfällen till samvaro med arbetskamrater. För Mary Anderson blev det facket som stod för denna frigörelse.

En önskan om frihet drev henne till ”möjligheternas land”, sedan vidare inom detta land, visar efterlämnade utsagor.

Mary arbetade på flera sko- och konfektionsfabriker under kortare perioder, kring och i Chicago. På det stora företaget Schwab´s stannade hon i sju år. Efter att ha varit lärling och nåtlerska (som sydde fast skors ovanläder) valde hon att etablera sig där. I sin muntligt berättade självbiografi ”Woman at work” (Minnesota press, 1951) förklarar hon att hon kom fram till att det inte var nödvändigt att byta jobb ideligen för att uppnå förbättringar, bättre att förhandla med arbetsgivarna; det gynnar både en själv och arbetskamraterna.

Denna grundsyn och de ihärdiga ryktena om svenskans talanger gjorde att de fackliga uppdragen kom haglande: kassör och senare ordförande i lokalavdelningen för nåtlare inom fackföreningen för skoarbetare. Medlem i den centrala styrelsen för olika lokala fackföreningar och delegat i Chicago Federation of Labor som sammanträdde varje söndagseftermiddag, medlem i styrelsen för internationella Boot and Shoe Workers union.

Kronan på verket var chefskapet för kvinnobyrån vid arbetsmarknadsdepartementet i Washington DC. Byråns uppgift var först att diskutera vilka insatser kvinnor kunde göra för att öka USA:s krigsinsatser. Men snart började byrån utfärda råd och riktlinjer för jämställdhet i arbetslivet, lika lön för lika arbete och bättre arbetsmiljö för kvinnor, både inom försvarsindustrin och i annan industri.

År 1944 gick denna arbetets ämbetskvinna i pension. I sitt tack passade presidenten Franklin D. Roosevelt på att fråga om regeringen kunde fortsätta att anlita henne.

Förutom Erlanders telegram har uppmärksamheten varit måttlig i det Sverige som inte tycks kunna minnas några andra emigranter än Karl Oskar, Kristina och möjligen Joe Hill.

Har Mary själv en förklaring till denna tystnad? Efter 35 år i USA besökte hon sitt hemland. Tillbaka på kontoret fick hon frågan vad hennes bröder hade sagt vid återseendet.

Mary svarade:

– Du vet, svenskar pratar inte särskilt mycket.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?