Industriarbetarnas tidning

Från fabriksgolvet till regeringen

9 februari, 2012

I Sverige beskrivs emigrationen till Amerika oftast som en enda stor bondeförflyttning. I Vilhelm Mobergs anda är det farmarnas historia som lever vidare, trots att industriarbetarna var betydligt fler. En av dem, skoarbetaren Mary Anderson värvades till regeringen.

När hon fyllde 90, fick hon telegram från både president John F. Kennedy och statsminister Tage Erlander.

När hon gick i pension, hade hon tjänstgjort under fem amerikanska presidenter.

Det handlar om Mary Anderson från Västergötland.

En vårdag år 1889 startade hon sitt livs resa. Hon var en av de 1,2 miljoner svenskar som flyttade till Amerika under den stora emigrationsvågen.

En i mängden. Samtidigt unik – eftersom hon lyckades ta sig från de vattensjuka åkrarna i byn Saleby ända till maktens korridorer i Washington DC. Och utan likheter med Vilhelm Mobergs roman-figurer.

Outstanding, konstaterade president efter president.

Mary Anderson (1872 – 1964) var den svenskamerikanska kvinna som kom att gå längst i facklig och politisk karriär i det nya landet: i Skoarbetareförbundet, på arbetsmarknadsdepartementet och som ordförande i USA:s första ILO-delegation.

Den hästälskande flickan var yngst bland sju syskon på den arrenderade gården söder om Lidköping. Bara 17 år gammal emigrerade hon och en syste-r.

Efter dåliga skördar hade pappan försökt få sitt arrende sänkt. Det misslyckades trots underdånig audiens hos kungen. Det återstod för bröderna att ta över drängarnas jobb och för döttrarna att ge sig iväg. Mary sa senare att mamman nog var en riktig feminist, eftersom hon ville att kvinnor skulle få förverkliga det de önskade och hade talang för.

Så blev det med råge för mig, kunde den hyllade 90-åringen konstatera.

Det dröjde några år innan hon valde att arbeta på fabrik. Då hade hon först slitit med att serva skogshuggarlag i Michigan och varit hemhjälp i hushåll. Trots förhållandena i fabrikerna såg hon jobben där som en väg till oberoende. Visst var individen utbytbar vid Taylors löpande band, men fabriken var också frigörande med tillfällen till samvaro med arbetskamrater. För Mary Anderson blev det facket som stod för denna frigörelse.

En önskan om frihet drev henne till ”möjligheternas land”, sedan vidare inom detta land, visar efterlämnade utsagor.

Mary arbetade på flera sko- och konfektionsfabriker under kortare perioder, kring och i Chicago. På det stora företaget Schwab´s stannade hon i sju år. Efter att ha varit lärling och nåtlerska (som sydde fast skors ovanläder) valde hon att etablera sig där. I sin muntligt berättade självbiografi ”Woman at work” (Minnesota press, 1951) förklarar hon att hon kom fram till att det inte var nödvändigt att byta jobb ideligen för att uppnå förbättringar, bättre att förhandla med arbetsgivarna; det gynnar både en själv och arbetskamraterna.

Denna grundsyn och de ihärdiga ryktena om svenskans talanger gjorde att de fackliga uppdragen kom haglande: kassör och senare ordförande i lokalavdelningen för nåtlare inom fackföreningen för skoarbetare. Medlem i den centrala styrelsen för olika lokala fackföreningar och delegat i Chicago Federation of Labor som sammanträdde varje söndagseftermiddag, medlem i styrelsen för internationella Boot and Shoe Workers union.

Kronan på verket var chefskapet för kvinnobyrån vid arbetsmarknadsdepartementet i Washington DC. Byråns uppgift var först att diskutera vilka insatser kvinnor kunde göra för att öka USA:s krigsinsatser. Men snart började byrån utfärda råd och riktlinjer för jämställdhet i arbetslivet, lika lön för lika arbete och bättre arbetsmiljö för kvinnor, både inom försvarsindustrin och i annan industri.

År 1944 gick denna arbetets ämbetskvinna i pension. I sitt tack passade presidenten Franklin D. Roosevelt på att fråga om regeringen kunde fortsätta att anlita henne.

Förutom Erlanders telegram har uppmärksamheten varit måttlig i det Sverige som inte tycks kunna minnas några andra emigranter än Karl Oskar, Kristina och möjligen Joe Hill.

Har Mary själv en förklaring till denna tystnad? Efter 35 år i USA besökte hon sitt hemland. Tillbaka på kontoret fick hon frågan vad hennes bröder hade sagt vid återseendet.

Mary svarade:

– Du vet, svenskar pratar inte särskilt mycket.

Du kanske också vill läsa…

När Jan försvann

När Jan försvann

Mitt i livet började pappersarbetaren och trebarnspappan Jan Krook plötsligt tappa omdömet och försvinna allt längre in i dimman. Men en guldklocka hägrade – och tack vare arbetskamraternas stöd fick han den.

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

På botten av en tank hittades två erfarna arbetare döda. Ingen vet hur de hamnat där. För Marina, som förlorade sin man, blandas sorgen med ilska mot företaget.

När jobbet försvinner

När jobbet försvinner

Hur känns det att plötsligt bli varslad? Att snart förlora jobbet? DA åkte till Sundsvall, där det första stora varslet inom pappersindustrin kom, och pratade med några som vet.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Svenskt hantverk hett i kristider

Svenskt hantverk hett i kristider

Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

Tre män på sågen i halländska Derome. Två av deras arbetskamrater orkade inte leva längre. Nu träffas de för att prata om det som hände.

Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”