Industriarbetarnas tidning

LO: Maktelitens inkomster drar ifrån

29 februari, 2012

Skrivet av

Det tar ett helt arbetsliv för en industriarbetare att tjäna ihop lika mycket pengar som en toppdirektör tjänar under ett år. Inkomstklyftan mellan elit och arbetare växer igen, enligt en ny LO-rapport.

LO-ekonomerna har jämfört en genomsnittlig industriarbetarlön 2010 på 25 000 kronor med inkomsterna för 200 personer som tillhör vad man kallar makteliten. Utredarna kommer fram till att deras inkomster är 17 gånger högre än en industriarbetares.

De 200 personerna i makteliten delas in i tre grupper:

  • Den ekonomiska eliten (chefspositioner i det privata näringslivet)
  • Den demokratiska eliten (folk- och förtroendevalda)
  • Den byråkratiska eliten (bland annat chefer inom offentliga bolag och medier)

Det är främst de 50 personerna i den ekonomiska eliten som drar ifrån. 2010 hade de i snitt en inkomst som motsvarade 46 industriarbetarlöner – alltså den inkomst man kan tänkas ha om man arbetar från att man är 19 fram till pension.

Det är en ökning från 2009, men en minskning från toppåret 2007, då det gick 51 industriarbetarlöner på en inkomst för den ekonomiska eliten.

En förklaring till minskningen efter 2007 är den ekonomiska krisen. I inkomsterna för eliten är även kapitalinkomster medräknade. Eftersom de sjönk för de flesta under krisen minskade också inkomstskillnaderna, för att nu alltså öka igen.

Som lägst var skillnaden i början av 80-talet. 1980 gick det 9 industriarbetarlöner på en inkomst ur den ekonomiska eliten – delvis beroende på att kapitalinkomsterna var negativa då.

Skillnaden mellan industriarbetare och personer ur den demokratiska och byråkratiska eliten ökar också, fast på en betydligt lägre nivå. Det går 6 respektive 8 industriarbetarlöner på en årsinkomst.

Enligt LO har stora löneskillnader betydelse för vilka beslut som fattas, och hur frågor om klass och klyftor skildras i debatten, skriver man i en artikel på DN debatt.

Läs hela rapporten här.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?