Industriarbetarnas tidning

Vem ska ha makten över din lön?

13 februari, 2012

Hur ska din lön bestämmas? Den frågan är viktig för dig! Jo, jag vet att en del av er som läser det här är arbetslösa och följaktligen inte har någon lön, men frågan är viktig för er ändå.

Hur ska en lön bestämmas? Under året kommer Pappers att jobba mycket med att hitta svaret. Vi ska tillsammans med Skogsindustrierna utreda en ny lönemodell.

För att få någon rätsida på problemet måste vi dela upp vår fråga i flera bitar. På vilka grunder ska lönen bestämmas? Vem ska bestämma lönen? Hur ska det gå till rent praktiskt?

På vilka grunder ska lönen bestämmas? Svaren skiftar beroende på vem man frågar. Frågar man vissa arbetsgivare så tycker de att arbetsgivare som har lite pengar (om till exempel ett företag går dåligt) ska få betala låga löner medan arbetsgivare som har mycket pengar ska kunna betala höga löner.

Som vi löntagare alla vet är det för det mesta det förra som förs på tal medan det senare sällan blir aktuellt. Frågar man i stället en fackförening får man antagligen svaret att alla medlemmar har rätt till en god lön oavsett hur mycket eller lite pengar arbetsgivaren anser sig ha.

En sak brukar dock fack och arbetsgivare vara överens om, nämligen att den som utför ett mer kvalificerat arbete ska ha mer betalt. Det är den överenskomna grunden på vilken lönen ska bestämmas.

Vem ska bestämma lönen? Ja, även om grunden är klar måste någon tolka vad ett mer kvalificerat arbete egentligen är. Utför en mer erfaren person ett mer kvalificerat arbete? Är det den med längre utbildning som gör ett mer kvalificerat arbete? Är det den som chefen tycker mest om? Är det den som arbetskamraterna tycker är bäst?

Om man får tro vissa arbetsgivarorganisationer ska lönen sättas ”direkt i samtal mellan chef och medarbetare”.

Enligt kritikerna betyder det att den anställde visserligen får prata om han törs, men att det är chefen som bestämmer lönen.

Andra tillägger att samtalet sällan blir av men att chefen bestämmer ändå. Från fackets sida säger vi att kollektivavtalet ska säga vilka arbeten som är mer kvalificerade.

Hos oss inom Pappers har det ofta skett så att vi tillsammans med arbetsgivaren på den arbetsplats det rört sig om har kartlagt de olika arbetsuppgifterna och vilka kvalifikationskrav som de är förknippade med.

Därefter har vi förhandlat fram betalningen för de olika arbetsuppgifterna och på så sätt format lokala lönesystem på fabrikerna. Alla som utför ett visst jobb ska ha samma lön. Den som utför något extra utöver sitt vanliga arbete ska ha ett lönetillägg som ska vara lika för alla andra som gör samma sak.

Det skiljer sig en hel del mellan de olika fabrikerna, men ungefär så är det. Arbetsgivarna tillägger ofta att det inte bara är vilka arbetsuppgifter man har som ska spela roll, utan även hur bra den anställde utför dem, hur bra den anställde bidrar till andan på arbetsplatsen, hur bra den anställde är på att samarbeta med andra. Prestationer i dessa avseenden, bra som dåliga, ska också ha betydelse för lönen menar de.

Med handen på hjärtat måste vi nog hålla med arbetsgivaren lite. Visst spelar sådana saker roll. Frågan är bara vem som ska värdera dem i lön. Arbetsgivarna tycker för det mesta att de ska göra värderingen och sätta lön därefter, men varför ska det vara så?

Det är nästan alltid så att arbetskamraterna bäst vet vem i gänget som är duktigast och bidrar mest och bäst. Kanske borde arbetsgivarna avstå från att fördela sådana lönetillägg och i stället låta de anställda själva sköta detta? Lönesättning är en fråga om makt. Vem ska ha makten? Arbetsgivaren, de anställda eller båda? Vem ska bestämma din lön?

Hur ska det gå till rent praktiskt? Om grundkriteriet kvalifikation får gälla och om maktkampen mellan arbetsgivarna och de anställda kan nå en balanspunkt där båda sidor kan känna sig hyfsat nöjda, då blir det praktiska nog inte så svårt. Då gäller det bara att formulera den nya lönemodellen i vårt kollektivavtal. Sedan ska arbetsgivarna och Pappers avdelning på varje fabrik formulera denna samsyn i form av ett klart och tydligt lönesystem som förs in i lokalavtalet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.