Industriarbetarnas tidning

Kreditkortet ger facket provision

13 april, 2012

Skrivet av

Flera LO-förbund erbjuder sina medlemmar att koppla ett kreditkort till det fackliga medlemskortet. Både LO och förbunden får pengar när medlemmarna handlar på kreditkortet.

Så mycket kostar köpet

  • Köper du en vara för 5 000 kronor med kreditkortet och väljer att betala lägsta möjliga belopp (150 kronor per månad) med e-faktura tar det 44 månader att amortera skulden. Förutom varans kostnad har ränta på 1 456 kronor tillkommit.
  • Väljer du att betala med pappersfaktura (kostar 19 kronor per månad) tar det 52 månader och räntan uppgår till 1 790 kronor.
  • Det är ovanligt att kunder väljer att konsekvent betala minsta möjliga belopp, uppger Entercard.

På Konsumentverkets hemsida finns en budgetkalkyl. Där kan du också söka hjälp med budget- och skuldrådgivning.

Rabatt på hyrbil, billigare kryssning till Baltikum eller fri ekonomisk rådgivning. LO-förbundens medlemskort ger medlemmarna en mängd olika rabatter och erbjudanden.

Medlemmarna i GS, IF Metall, Handels, Elektrikerförbundet, Kommunal och snart Pappers kan dessutom välja att uppgradera sitt medlemskort till ett kreditkort med en kredit på upp till 60 000 kronor genom kortföretaget Entercard.

Genom ett nystartat samarbete, kallat LO Mervärde, förhandlar förbunden gemensamt fram erbjudanden för sina medlemmar. De förbund som ansluter sig måste också erbjuda sina medlemmar kreditkortet. Alla förmåner gäller dock även för de medlemmar som avstår från att ansöka om kreditkort.

Tidigare har Dagens Nyheter uppmärksammat att LO och förbunden får provision på inköpen som medlemmarna gör med kreditkortet. Provisionen räknas både på de avgifter som Entercard får in från butikerna och på räntekostnaden som medlemmar betalar när de utnyttjar krediten. Hälften av den så kallade ”kick-backen” går till LO och resten till respektive förbund.

– De pengarna återinvesterar vi i medlemsförmånerna, att bygga upp webben och förhandla fram nya avtal, säger Claes-Göran Enman, ombudsman på LO och ansvarig för LO Mervärde.

Vad gör ni om ni skulle få tillbaka mer pengar än hanteringen kostar?

– Då kan vi förbättra förmånerna.

Finns det möjlighet att påverka räntan?

– Det kan man också. Allt är en avvägning.

Hur har LO resonerat om det lämpliga i att erbjuda kreditkort?

– Vi vill ha ett alternativ till dyra butikslån och sms-lån. Butikslånen binder ofta upp dig på flera år. Med kreditkortet kan du själv välja hur snabbt du betalar tillbaka.

Erik Georgii, vice ordförande på fackförbundet GS, säger att förbundsstyrelsen först hade en lång debatt om det moraliska i att erbjuda ett kreditkort till sina medlemmar.

– Fördelarna övervägde nackdelarna. Vi ser en stor fördel i att kunna erbjuda medlemmarna de här förmånerna. Vi hade haft svårt att finansiera hanteringen av dem om vi inte haft avtalet med Entercard.

Transport och Byggnads har däremot beslutat att inte ansluta sig. Byggnads uppger att de inte vill riskera att medlemmar hamnar i en skuldfälla, samt anser att fackets verksamhet ska finansieras av medlemsavgifter och inte av ersättning från Entercard.

Pappers, GS och IF Metall uppger att den ”kick-back” som de får tillbaka ska användas för att täcka kostnaden för att trycka upp och skicka ut de nya medlemskorten.

– Vi har i många år funderat på att skaffa ett medlemskort som håller bättre än det mjuka kort som vi har haft och som har varit väldigt kritiserat. Vi har hittills tyckt att det har varit för dyrt att satsa på det, säger IF Metalls förbundssekreterare Monika Theodorsson.

Förhoppningen är att kostnaden för de nya medlemskorten ska täckas av pengarna från Entercard. På IF Metall har man diskuterat, men inte bestämt, vad man ska göra med ett eventuellt överskott.

– Det ska vara något som är vettigt för medlemmarna, säger Monika Theodorsson.

Erik Georgii på GS säger att om det skulle visa sig att kreditkortet medför stora problem bland medlemmar så får förbundet ta ett nytt resonemang.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?