Industriarbetarnas tidning

Anders Ferbe: Ny LO-ledning ska ge bättre samordning

22 maj, 2012

Skrivet av

Alla har ett ansvar för att LO tappat i styrka. Men med den nya ledningen kan det bli en nystart, säger Anders Ferbe i valberedningen. Här talar han ut om AMF-affärens betydelse, om misstagen i avtalsrörelsen och jämställdhetspotternas framtid.

  • Torbjörn Johansson, avtalssekreterare i Byggnads, föreslås bli ny avtalssekreterare i LO.
  • LO:s valberedning har också nominerat Ingela Edlund, förbundssekreterare i Seko, till uppdraget som andre vice ordförande.
  • Den nya LO-ledningen kommer att utökas till fyra personer, om valberedningen får som den vill. Karl-Petter Thorwaldsson har tidigare nominerats som ny LO-ordförande, Tobias Baudin som vice ordförande.
  • LO:s ledning kommer att väljas på LO-kongressen nu på lördag.

 

I dag presenterades de två namn som ska ingå i den nya LO-ledningen vid sidan av Karl-Petter Thorwaldsson och Tomas Baudin. Ingela Edlund från Seko föreslås bli andre vice ordförande och Torbjörn Johansson från Byggnads ny avtalssekreterare.

Därmed petas i praktiken LO:s sittande avtalssekreterare Per Bardh. Igår avsade han sig sitt uppdrag. Stödet fanns inte längre.

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe är en av ledamöterna i den valberedning som nu föreslår en helt ny ledning för Landsorganisationen.

– Ledningens sammansättning är en tydlig signal att LO:s viktigaste uppgift blir att samordna förbunden i förhandlingar. Det är absolut den viktigaste rollen för LO och den misslyckades LO med i höstas. Då får det konsekvenser för ledningen.

Lite gubbigt kanske med tre män av fyra möjliga?

– Det bästa hade naturligtvis varit hälften-hälften. Men det är många olika faktorer som ska vägas samman som kompetens och erfarenhet. Det är förbunden som har nominerat och man kan tycka att förbunden bör släppa fram kvinnorna på ett helt annat sätt än hittills.

– När inte ens det största kvinnoförbundet Kommunal nominerat en kvinna så är det ett tecken på att man tonat ner könsfrågan som den viktigaste.

Hur vill du värdera Per Bardh som avtalssekreterare?

– Han har haft ett av de tuffaste jobben som finns, att försöka sy ihop förbunden. När det gällde låsningarna kring jämställdhetspotterna upplevde vi att han inte gjorde vad han kunde i slutändan utan valde att ta ställning för en tidigare modell av jämställdhetspotterna. Det hade kunnat skötas annorlunda.

– Sedan har han gjort massor av bra saker. Han har varit utomordentligt bra i diskussionen om avtalsförsäkringar, till exempel. Men den viktigaste rollen för LO:s avtalssekreterare är ändå lönebildningen. Det måste en avtalssekreterare klara.

Underlättas en LO-samordning med den nya LO-ledningen?

– Man ska varken underskatta eller överskatta ledarskiften. Men den nya ledningen får en bred representation från industrin, från offentliga sektorn, från byggsektorn, från servicesektorn. Därför finns nu ohyggligt bra förutsättningar för en LO-samordning.

– Det pågår redan en process förbunden emellan där syftet är att ta tag i lönebildningsproblematiken. Nu direkt efter kongressen träffas förbundsordföranden, förbundens avtalssekreterare och LO-ledningen. Syftet är att bli överens om förutsättningarna för lönebildningen. Den processen var redan beslutad och har redan satts igång före kongressen.

Finns det några ultimativa krav från er att det inte ska finnas några jämställdhetspotter med i samordningen?

– Jag tror att alla inser att den nuvarande konstruktionen med jämställdhetspotter inte funkar. Vi måste hitta en annan lösning.

– Problemet med jämställdhetspotter är att de missgynnar kvinnor i icke kvinnodominerade avtalsområden. Därmed strider de mot våra begrepp om solidarisk lönepolitik där tanken är att man genom låglönesatsningar lyfter de lägst avlönade.

– Den stora utmaningen i lönebildningsprocessen är industrins lönenormering. Alltså den konkurrensutsatta sektorns lönenormering. Den måste vi vara överens om.

– Jag har full förståelse för om andra LO-förbund vill ha större insyn i hur vi hanterar de här frågorna i Facken inom industrin. Därför måste vi hitta en process där de andra förbunden får känna sig delaktiga.

– Utöver den konkurrensutsatta industrins normering finns en annan utmaning att ta tag i: relativlönerna. Vi måste diskutera om lönebildningen överhuvudtaget kan vara ett verktyg i att förändra löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Vad menar du?

– Jag tror att man ibland överskattar lönebildningens möjligheter att faktiskt förändra de könsmässiga löneskillnaderna – mer än på marginalen.

– Det kommer att krävas andra insatser om vi på sikt ska kunna ändra kvinnors löneläge gentemot männen. Lönekartläggning, utbildningsinsatser, kompetensutveckling, rätten till heltid, trygga anställningsformer.

– Dessutom är jag övertygad att förbunden överlag i betydligt större utsträckning måste jobba mer aktivt med lönesystemen. De säger själva att de behöver utveckla lönesystem som ett verktyg, som vi gör. Vi jobbar med lönesystem hela tiden.

Bägge de här frågorna – normeringen och relativlönerna – går de att samlas kring med den nya LO-ledningen, tror du?

– Allt hänger samman. Fördelen med en ny ledning är att den går in med nya fräscha ögon. Det finns en oerhörd vilja hos den nya ledningen att lyfta ett antal frågor, att prioritera och köra hårt. Det är klart att det blir en nystart.

– Nackdelen är naturligtvis att erfarenheterna hos den gamla ledningen inte tas till vara fullt ut.  Tyvärr kan man inte få bägge delarna. Man måste göra en prioritering.

– Min uppfattning är att LO behöver en helt ny satsning med en helt ny ledning för att få upp LO på banan igen. Vi behöver få upp LO:s frågor och se till att LO åter blir en aktör på arenan. Och då kan nog en ny ledning ha betydelse.

Hur har ni resonerat i valberedningen?

– Vi började diskutera vilka LO:s stora utmaningar är framöver. Vilka är de viktigaste frågorna? Hur ser förbunden på dem? Vi har träffat samtliga förbundsledningar och haft en bred diskussion om fackföreningsrörelsens uppdrag och utmaningar.

– Sedan formulerade vi en profil som inkluderade en LO-ledning. Alla förbunden vill se ett starkare LO på opinionsarenan, LO som en starkare politisk kraft. Man vill se ett LO som räknas. Då är förbunden beredda att avstå ett visst mått av eget inflytande för att få ett starkt LO.

Även IF Metall?

– Ja det kan bli så i enstaka frågor.  I framtiden behöver vi ett starkt, samlat LO. Det behövs. Och det kan i sin tur innebära att vissa förbund, inklusive vårt eget, behöver ge avkall på vissa saker. Samtidigt kommer det att finnas utrymme på arenan både för förbunden och ett starkt samlat LO. Vi har lite olika roller.

– Alternativet är att se ett LO och en fackföreningsrörelse som krymper i samhällsdebatten. I så fall blir vi alla förlorare.

Vilka frågor skulle IF Metall kunna överlåta åt LO?

– Vi är ett industriarbetarförbund och vi slåss för industriarbetarnas villkor och utveckling. Vi säger också att vi är fullt medvetna om att alla sektorer behövs. Vi behöver en exportindustri, vi behöver en servicesektor, vi behöver en byggindustri och så vidare. Alla kompletterar varandra.

– Vad LO kan göra är att tydliggöra just de sambanden. Det är inte riktigt vår roll. Vår roll är att hävda industriarbetarnas intressen. LO:s roll är att samla hela arbetarklassen. Det är den ena delen, den breda samhällspolitiska.

Och den andra?

– Jag tror att ett samlat LO i betydligt större utsträckning kan påverka inom det socialdemokratiska partiet och även andra partier än vad vi som enskilt förbund kan göra. Som enskilt förbund kommer vi alltid att upplevas ha starka egenintressen oavsett om vi kommer från industrin eller inte. LO kan med starkt stöd tala för alla sektorer.

Hör inte LO:s försvagade roll ihop med den sjunkande organisationsgraden som sedan millenieskiftet sjunkit från 83 till 67 procent? Och är inte det i första hand förbundens huvudvärk?

– Det finns ingen annan som kan klara medlemsrekryteringen än förbunden själva. LO kan möjligtvis samordna insatser och fungera som en sambandslänk mellan olika förbund. Men det är förbunden själva som måste göra sitt eget jobb.

– Men frågan blir lite förenklad om man bara tittar på en sjunkande organisationsgrad. Det är också kopplat till en ökande andel osäkra anställningar i vissa sektorer.

– Eftersom den samhällsutveckling som vi haft präglas av att allt fler människor har osäkra anställningar så blir det svårare att rekrytera medlemmar än vad det har varit tidigare.

– En annan faktor är avgiftshöjningen till a-kassan. Men oaktat varför, så är kärnuppgiften för alla förbund att organisera medlemmar och teckna avtal.

LO-ledningen beskrivs ofta som att den inte haft någon hög svansföring. Kan det vara så att ni i förbunden varit för starka och att ni vingklippt LO?

– Nej, jag tror inte att den motsättningen finns. LO är förenligt med starka förbund. Däremot tror jag inte att vare sig LO eller förbunden var riktigt förberedda på regeringsskiftet 2006. Även om vi i den valrörelsen pratade mycket om hotbilder så var vi inte riktigt förberedda på de åtgärder som vidtogs av regeringen Reinfeldt. Jag tänker främst på höjningen av a-kasseavgiften som direkt slog mot oss.

Ni visste ju vad alliansen ville. Menar du verkligen att ni inte var riktigt förberedda?

– Mentalt var vi delvis med på banan. Men när ”Reinfeldtavgiften” kom hade vi nog alla svårt att se vilka stora konsekvenser den skulle få. Det var i alla fall mellan 400 000 och 450 000 människor som lämnade a-kassan. Medlemsskap i a-kassan och organisationsgrad hänger intimt samman. Vi kom tvåa på bollen.

– På den vägen blev det under den borgerliga regeringens första år. Opinionsmässigt tror jag LO-ledningen kände sig försvagad.

– Detta är en av flera förklaringar. Det går inte att peka på någon enstaka förklaring till varför svansföringen inte har varit vad den borde ha varit.

– Sedan tror jag också affärer typ AMF-affären spelat roll. Det vore falskt att påstå något annat. Det är klart att det spelar roll när LO:s styrelse måste ha krismöten och uttala sitt förtroende för LO:s ordförande. Även om man uttalar sitt förtroende så är LO:s ordförande i praktiken detroniserad.

Hade man kunnat göra på ett annat sätt?

– Ja det är klart.  Det socialdemokratiska partiet har ju visat att man kan göra på ett annat sätt.

LO hade kunnat byta ordförande redan då 2004 menar du?

– Ja, LO hade kunnat byta ordförande.

Hade det varit att föredra?

– Problemet som uppstår vid sådana här snabba kast är ju inte att det står två, tre kvinnor eller män beredda att axla uppgiften som ordförande. Det fanns ingen naturlig person som ha kunnat kliva fram och som förbunden snabbt kunnat enas kring.

– Hade det funnits kanske vi hade sett en annan utveckling.  Opionsmässigt kanske vi hade klarat oss bättre. Men förutsättningarna fanns inte och det gjorde att LO-styrelsens bedömning var att Wanja hade vårt förtroende och att de fel som var begångna är gjorda.

– Sedan var det många som sprang och gömde sig när det började blåsa. Men en ordförande får ändå ta ansvaret får sånt som hon egentligen inte var någon aktör i.

Vem tänker du nu på?

– Wanja fick ta mycket skit i allt från bonusprogram till löner och annat som hade klubbats i placeringsgrupper där det fanns andra ledamöter än Wanja. Men det spelar ingen roll. Som ordförande får man ta ansvar för helheten. Jag tycker Wanja gjorde det bra, hon tog fullt ansvar. Men effekten blev att hon opinionsmässigt försvagades.

Hur ska man kunna undvika den här typen av skandaler i fortsättningen?

– Man måste vara väldigt klar över att de styrelseuppdrag man tar måste ha en väldig  stark koppling till de medlemmar man företräder. Det är det ena. Styrelseuppdragen som landar i en företrädares knä måste bedömas sakligt och konkret.

Man kan alltså inte sitta i för många styrelser?

– En effekt av AMF-affären blev ju också att det städades rejält bland uppdragen. Det är rätt. Jag tror att en LO-ordförande ska bara ha ett fåtal externa styrelseuppdrag. Man ska kunna fokusera på sin ordföranderoll.

Är det relevant för en LO-ordförande att sitta i AMF:s styrelse?

– Kanske mer relevant för en förbundsföreträdare eftersom det är förbunden som har avtalen med avtalsförsäkringarna.

Vilka styrelser bör då en LO-ordförande sitta i?

– Jag har den uppfattningen att en LO-ordförande bör sitta med i det socialdemokratiska partiets verkställande utskott. Och därmed partistyrelsen. Det är oerhört viktigt för kontinuiteten i den facklig-politiska samverkan. När partiet formulerar sin politik är det viktigt att LO kan ge sin input. Allt annat kan diskuteras.

Finns det inga problem med att LO:s ordförande ska sitta där när hälften av medlemmarna inte röstar socialdemokratiskt?

– Det finns inte någon fråga som inte rymmer några problem, så är det. Å andra sidan prövar vi hela tiden – inom LO och i förbunden – den facklig-politiska samverkan och får det formella stöd som krävs från kongresser.

– Vårt uppdrag att försvara medlemmarnas intresse tror vi fortfarande görs bäst genom en nära samverkan med socialdemokratin. Den kan kritiseras av dem som inte är socialdemokrater. Men den kan också ses som att detta är vår möjlighet till politiskt inflytande.

– Inget annat parti är berett att lyssna till våra uppfattningar som det socialdemokratiska, eftersom våra värderingar i grunder är gemensamma.

– Jag tror det är bra att det finns en kritik mot den facklig-politiska samverkan. Men därmed behöver man inte slänga ut barnet med badvattnet.

Har det varit för lite debatt mellan det socialdemokratiska partiet och LO?

Ja det tycker jag. Politisk debatt främjas av att man inte alltid tycker likadant i alla frågor. Man har olika utgångspunkter. Det gör ingenting. Det kan vara berikande att man faktiskt har skilda uppfattningar.

Ser du några frågor som en LO-ordförande under det senaste årtiondet borde ha drivit hårdare gentemot det socialdemokratiska partiet?

– LO skulle i ännu högre grad lyft sysselsättningsfrågan och kampen mot arbetslösheten. LO hade kunna berika partiet med arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, industripolitik med mera.  Sådana frågor måste fackföreningsrörelsen driva oerhört aktivt. Den viktigaste frågan för våra medlemmar är att det finns jobb.

Du säger att det är viktigt för LO att ha en självständig röst mot partiet och driva debatten. Men hur frejdig tror du den debatten blir om det nu sitter två IF Metallare i toppen – Karl-Petter Thorwaldsson och Stefan Löfven – som dessutom känner varandra sedan många år?

– Den debatten påverkas bara positivt. Det är lättare att vara uppriktig och ärlig mot en person man känner väl än att behöva ta artighetshänsyn. Kålle och Stefan känner varandra väl, de vet vilka roller de har och de har goda förutsättningar att föra ett kvalificerat politiskt samtal. Med lite olika utgångspunkter. Jag tror därför att vi kan få mer av fackligt-politiskt berikande samtal.

– Vi i förbunden förväntar oss att LO ska vara tufft i frågan om jobben och näringspolitiken. Men också när det gäller trygghetssystemen.

Vad får dig att tro att den nya LO-ledningen lyckas där den gamla misslyckades?

– Den nya ledningen får ett jättetufft uppdrag. Inget säger att de kommer att lyckas med allt den kommer att åta sig. Däremot är det en bra förutsättning om man har en entusiasm och en vilja. Sedan är det skrivet i stjärnorna hur framgångsrik man blir. Vi i förbunden måste hur som helst bli bättre på att ge stöd och support åt LO-ledningen. Där har det brustit under senare år.

Ni har alltså struntat i LO?

– Nej det vill jag inte påstå. Men däremot kanske vi inte har prioriterat LO-frågorna i den utsträckning vi borde ha gjort. Där måste vi ta ett kollektivt ansvar för LO är ingenting annat än en arena för fjorton förbund.

Men ni har ett medansvar till att LO har haltat?

– Absolut, vi har ett medansvar. Ingen går oskyldig i den frågan.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.